så heter den.
föreläsningen jag ska på i eftermiddag.
hela käcka jobbet är inbjudna till att lyssna.
det är gamle filmregissören kay pollak som håller i trådarna.
nu väljer jag strax lunch .
bloggar kommer.
bloggar går.
frågan är vad man själv ska göra.
startade en blogg en gång i tiden för jag kände att jag ville skriva av mig.
få ur mig tankar.
känslor.
kanske som ett bollplank.
inte gnälla.
inte älta.
fundera.
filosofera.
frågan är vad jag vill nu?
den här bloggen har allteftersom antagit en skojfriskare form.
kanske medvetet.
kanske omedvetet.
ödet ledde mig till den lilla älvan.
hos henne finner jag det bollplank som jag sökte via bloggen.
i henne fann jag mitt eget liv.
och samhöriget.
behövs den här bloggen längre?
jag vet inte.
samtidigt är det ibland kul att kasta ur sig något.
uppenbarligen finns det ju kanske ändå några som kikar in här ibland.
glädjen.
besvärligheterna.
de fina ögonblicken.
de tunga stunderna.
för de finns ju självklart.
den allerstädes närvarande vardagen.
tankarna om kärleken.
tankarna om hur det ska gå för barnen.
den äldste sonen som ger mig och hans mamma oroskänslor nästan jämt nu för tiden.
titta in under ytan.
lite mer?
livet som pappa.
livet som han som fick en andra chans med kärleken.
livet som han som förstod sitt öde (nåja) i det stora livspusslet.
livet som han som funderar och begrundar.
misströstar och älskar.
frågor och funderingar.
bara att välja.
eller?
shoppa smart.
shoppa med fart.
sällan har väl yours truly fyndat så mycket som i helgen.
jag ger all credit till älvan.
som vanligt kan jag gå omkring och känna att "kanske jag skulle kunna köpa det där si..kanske jag skulle kunna köpa det så.."
bra tankar i skallen.
älvan får mig att göra verklighet av dem också.
härom dagen hittade hon en tröja som hon tyckte jag borde prova.
från början imponerade tröjan inte alls på mig.
icke.
en modell som jag liksom undvikit.
fram till nu.
hon tyckte jag skulle prova den iaf.
sedan tyckte hon jag skulle känna lite på hur det kändes att ha den på sig.
kolla lite.
hon avvaktade lugnt.
antagligen visste hon redan att jag skulle köpa den.
det gällde bara att få mig att fatta det.
och nu.
kanonskön tröja.
fattar inte att jag inte provat den modellen förut.
vi pratade om det märkliga fenomenet härom dagen.
att kvinnor tycks veta.
vad vi vill.
innan vi ens själva vet det.
hon bara skakade på huvudet och log.
fredag är fritt.
måndag blir ledigt.
färdiggosat (yeah right, säg det till junior d.y..) med barnen.
mamma tar över.
lämnar min roll som pappa och glider över i den andra.
kosan styrs mot älvans rike.
förlängd vistelse.
långweekend.
milen i bilen.
mot hjärtats lust.
min kompis motorvägen.
trevlig helg!
en mysig rutin hemma i kulan, när barnen är här, är sagoläsningen för lejonprinsessan.
den stunden på dygnet då allt går ned i varv.
när man kan läsa.
prata lite.
nu har vi börjat läsa kapitelböcker.
jag läser ett par kapitel varje kväll, och hon ligger där och lyssnar intensivt.
och lever sig in i handlingen.
vi har börjat med "adam och eva"-böckerna.
den första är strax avklarad.
med lite tur så läser vi ut den ikväll.
passar ju bra eftersom det är sista kvällen för den här veckan med ungarna.
det märks att min dotter har börjat skolan.
med allt vad det betyder när det gäller kompisar och prat om tex killar.
även om de här böckerna kanske är anpassade för lite äldre barn, så känner hon nog igen sig i ganska mycket.
speciellt när det handlar om snacket om killar.
det mest spännande just nu är ju förstås om adam och eva ska få till det.
med en puss.
indikationerna finns där.
vi pratade om det i morse.
jag frågade vad hon trodde.
om det skulle bli någon puss i sista kapitlet på boken.
då log hon lite besvärat och skruvade på sig.
fast jag såg på henne att hon är ivrig att få reda på just det.
ikväll lär vi få veta.
förra veckan inga-barn-vecka.
passade på att spendera en kväll på bio med äldste sonen.
vi behöver göra lite ihop.
popcorn och hela tjofixet.
vad skulle vi se då?
tankarna gick fram och tillbaka och vi konsulterade varandra.
en snabb titt i bioprogrammet i min käcka stad visade på att det inte fanns överdrivet jättemycket att välja på.
för vår smak alltså.
såklart fanns där ju "arn".
den hypade.
den omskrivna.
den antagligen mest omtalade svenska film på år och dag.
skulle vi ta och klippa den?
vi tvekade dock en aning.
liksom yours truly, får äldste sonen ett visst motstånd mot svenska filmer som hypas för mycket.
alltså, jag är anti i normala fall mot svensk film.
och det här läget kändes liksom inte annorlunda.
fast man är ju nyfiken.
vi pratade lite om det, om vi skulle trotsa farhågorna och kolla in spektaklet.
till slut fegade vi dock ur och valde lite hederlig amerikansk popcorns-action.
en sådan där film de bara kan göra i hollywood.
"national treasure - book of secrets"
pålitligt.
pråligt.
putslustigt.
perfekt en vardagskväll i januari 2008.
det finns nog utrymme för arn och hans svärd också.
vartefter.
följande utspelades på den trevliga tillställningen i fredags.
stod och pratade med kollegan C (jepp,mer känd som rymdkollegan)
han var ovanligt glad denna kväll.
inte bara för att vi stod med varsitt glas vin i näven.
nä, det var helt andra orsaker.
och jag visste varför.
som en av de första i att invigas i hemligheten, fick jag veta att den gode kollegan hittat kärleken igen.
redan förra veckan var han inne på mitt rum och hummade lite hemlighetsfullt.
nu stod vi och samtalade lågt om hur läget var, hur det kändes osv.
vi höll medvetet en låg profil eftersom det fortafarande är så nytt och rymdkollegan inte heller är känd för att
ropa högt och brett över saker.
trots denna diskretion dröjde det inte inte länge förrrän av våra kvinnliga kollegor gled upp intill oss och frågade vad vi höll på med för hemlighetssnack om kvinnor.
och hon såg uppenbarligen på rymdkollegan att han blev lite generad.
då fattade hon direkt och log sådär hemlighetsfullt och avslöjande.
jag försökte givetvis se nollställd ut, som om jag inte fattade vad hon menade.
men det var lönlöst.
hon visste.
direkt.
kvinnornas sjätte sinne.
oslagbart.
här igen.
älskade måndag.
pyttsan.
fördelen med måndagar är dock att man vet att veckan startat upp mot en ny helg.
utan måndagar skulle man nog inte uppskatta fredagar.
kanske.
en passerad helg som innehöll allt från ett antal glas rött vin och tjo och tjim i glada vänners lag, till en söndagskväll vid sidlinjen vid en fotbollsplan med svidande kalla vindar.
på köpet förlorades matchen med 3-2...det handlar förstås om mellansonens fotbollsbravader i träningsmatch.
här kommer veckan som innehåller lite stress, lite möten och faktiskt lön också...
dessutom ska jag försöka snika åt mig lite extra ledigt i slutet på veckan för att kunna förlänga vistelse hos älvan.
jomen.
idag.
vaknade till strax efter 7 i morse med tyngande känslor i huvudet.
lite mjölk från kylen åtgärdade dock det problemet.
vad har nu det gamla lejonet varit med om?
jo, igår kväll återförening i cabarégänget.
vi åt gott, drack gott och framför allt, tittade på dvd:n från vår föreställning.
världspremiär igår.
och, det kändes helt ok.
tusan, det lät ju t om bra från yours truly.
faktiskt inget jag behöver skämmas för.
inom ett par dagar får vi alla ett eget exemplar.
då kan man som alltid terrorisera sina nära och kära.
eller gömma undan.
i år tror jag inte jag behöver göra det sista.
det är den bästa produktion vi gjort hittills.
så det så.
denna mitt-i-veckan-onsdag har kneget flutit på bra.
alla mina uttänkta strategier har kunnat följas.
i sinnet hade jag redan belönat mig själv med tanken på en stillsam hemmakväll och att inte göra något speciellt.
tills jag gjorde upptäckten.
den inte helt bekväma.
dags för träff med tvättstugan igen.
vilket jag ju vet så väl nu när jag tänker på det.
om jag bara kunde komma ihåg att komma ihåg det också.
gärna dagen innan.
hoppla silver!
frågan kommer blixtsnabbt och hennes ögon glittrar till i skenet från ljusen på bordet.
vi sitter och myser med varsin kaffe i soffan.
mörkret har fallit utanför och vi är halvvägs genom helgen.
"självklart", ler jag och drar i samma ögonblick av henne jeansen.
jag har redan avlägsnat mina.
"kom hit då", säger hon med sin härliga röst.
jag lutar mig fram och kommer nära.
doften av henne är total.
underbar och varm.
jag studerar och betraktar.
försiktigt låter jag ett fingar löpa längs skåran.
det är ett rejält hål.
kommer nog att krävas en del för att fylla det.
"men..hur hände det här egentligen då...?", frågar jag nyfiket.
vi rätar på oss och hon stänger munnen.
"jo jag satt i bilen och åt bara på den här godisbiten....och så kände jag att något krasade till, och vips förstod jag ju att det var tanden som gick åt skogen..."
hon ler illmarigt åt mig och gör en grimas med munnen.
"men ser du nu att du skulle kunna sticka in din tunga i hålet...så jäkla stort är det...tur att det inte gör ont.."
jag nickar och tar en klunk kaffe till innan jag sträcker mig efter massageoljan samtidigt som hon sätter sig med ryggen mot mig.
några sekunder senare gör oljan hennes hud len och lyster samtidigt som jag förhoppningsvis mjukar upp alla spänningar i hennes leder.
"smart att vi tog av oss byxorna...ifall den här oljan droppar..."
"jepp..", säger jag och ger henne en puss i nacken.
lördagskväll i lejonkulan med älvan.
det som var först en mulen himmel, sedan plötsligt lite blå med solaning, är nu en himmel med regn.
hösten revisited.
gör ett uppehåll i mitt knackande på tangentbord och pappershantering och ser ut över parken.
av alla tankar som far genom huvudet dagligen, är den som fastnar just i detta ögonblick rätt positiv.
it´s a good year for the roses.
13.47
"all those moments will be lost in time - like tears in rain."
sista dagen på julledigheten bjöd på en riktig rysare.
med mig som förlorande part.
helt plötsligt fick datorn hemma tokspel och vägrade uppföra sig.
så pass att den plötsligt beslutade sig för att krascha operativsystemet.
bara för att kanske liksom visa vem som bestämde.
vem vet.
enda utvägen, en total urblåsning och ominstallation.
inga större problem med det.
den käcka lilla bieffekten blev dock att allt jag hade i datorn försvann på ett ögonblick.
musik, filmer och...kort.
två års samling av kort på ungarna, semesterresor, skolavslutningar, sommar, bad, älvan...you name it.
och, jag vet, det är nu man unisont ställer sig upp och skriker;
"din totalidiot! du vet väl att man ska göra backuper för att sådana här tillfällen alltid inträffar för eller senare! skämmes på dig!!"
det kusliga i sammanhanget är att jag bara veckan innan jul tänkte en flyktig tanke att man kanske borde....
utifall att...
hmm.
surt sa räven.
citatet i början av inlägget kommer f ö från världens bästa film någonsin.
svaren på tillvarons mysterier och frågor ligger begravda någonstans där i dialogen.
take it like a man.
att ränna i tvättstugan en måndag känns på något sätt precis som en rätt aktivitet att göra just en - måndag.
tvätta - måndag.
måndag - tvätta.
det liksom hör ihop på något sätt.
g´kväll.
back in the saddle,
tillbaks till gruvorna,
business as usual.
ja ja, ni fattar...

