psykologbloggen

Den mest våldsgenererande drogen i Sverige idag är (med bred marginal) alkohol. Rättspsykiatern Lars Lidberg uppger (2005) att 80% av gärningsmännen och 60% av deras offer var berusade när gärningen begicks. Skälet till detta är naturligtvis att alkoholen är vår vanligaste rusdrog.

Alkohol genererar våld genom att den tar bort de hämningar som vanligen gör att vi behärskar oss. Många människor som klarar av att hantera sina våldsimpulser till vardags kan därför bli våldsamma när hämningarna försvinner under inflytande av alkohol. För den som vill undvika att bli uytsatt för våld på gator och torg gäller det huvudsakligen att hålla sig borta från vägarna mellan krogar och nöjesställen på fastkvällar. Det är därsom de flesta våldsbrotten som sker utanför hemmen begås.

Som jämförelse kan jag säga att den Amerikanska socialstyrelsen (national health board) i en sammanfattning av 30 års forskning klart visar att  klassisk narkotika inte ökar våldsbenägenheten.  Endast vid överdoser av kokain fann man en ökad våldsbenägenhet. När det gäller opiater som morfin, heroin m.m. så minskade våldsbenägenheten. Inte ens amfetamin och centralstimulerande medel ökade risken för våld. Med all sannolikhet är det så att våldsbenägenheten minskar kraftigt under själva ruset, men att den ökar lika kraftigt under avtändningsfasen. Summan tycks då alltså bli lika med noll.

Andra våldsgenererande droger är:

• anabola steroider
• rohypnol (och andra flunitrzepan preparat)
• bensodiazepiner (valium, sobril) i kombination med alkohol
• ghb, gbl
• butandiol
• anti deppressiva medel SSRI-preparat, som biverkning, men generell varning för Cipramil i kombination med alkohol.

 

Den mest våldsgenererande drogen i Sverige idag är (med bred marginal) alkohol. Rättspsykiatern Lars Lidberg uppger (2005) att 80% av gärningsmännen och 60% av deras offer var berusade när gärningen begicks. Skälet till detta är naturligtvis att alkoholen är vår vanligaste rusdrog.

Alkohol genererar våld genom att den tar bort de hämningar som vanligen gör att vi behärskar oss. Många människor som klarar av att hantera sina våldsimpulser till vardags kan därför bli våldsamma när hämningarna försvinner under inflytande av alkohol. För den som vill undvika att bli uytsatt för våld på gator och torg gäller det huvudsakligen att hålla sig borta från vägarna mellan krogar och nöjesställen på fastkvällar. Det är därsom de flesta våldsbrotten som sker utanför hemmen begås.

Som jämförelse kan jag säga att den Amerikanska socialstyrelsen (national health board) i en sammanfattning av 30 års forskning klart visar att  klassisk narkotika inte ökar våldsbenägenheten.  Endast vid överdoser av kokain fann man en ökad våldsbenägenhet. När det gäller opiater som morfin, heroin m.m. så minskade våldsbenägenheten. Inte ens amfetamin och centralstimulerande medel ökade risken för våld. Med all sannolikhet är det så att våldsbenägenheten minskar kraftigt under själva ruset, men att den ökar lika kraftigt under avtändningsfasen. Summan tycks då alltså bli lika med noll.

Andra våldsgenererande droger är:

• anabola steroider
• rohypnol (och andra flunitrzepan preparat)
• bensodiazepiner (valium, sobril) i kombination med alkohol
• ghb, gbl
• butandiol
• anti deppressiva medel SSRI-preparat, som biverkning, men generell varning för Cipramil i kombination med alkohol.

 

Den mest våldsgenererande drogen i Sverige idag är (med bred marginal) alkohol. Rättspsykiatern Lars Lidberg uppger (2005) att 80% av gärningsmännen och 60% av deras offer var berusade när gärningen begicks. Skälet till detta är naturligtvis att alkoholen är vår vanligaste rusdrog.

Alkohol genererar våld genom att den tar bort de hämningar som vanligen gör att vi behärskar oss. Många människor som klarar av att hantera sina våldsimpulser till vardags kan därför bli våldsamma när hämningarna försvinner under inflytande av alkohol. För den som vill undvika att bli uytsatt för våld på gator och torg gäller det huvudsakligen att hålla sig borta från vägarna mellan krogar och nöjesställen på fastkvällar. Det är därsom de flesta våldsbrotten som sker utanför hemmen begås.

Som jämförelse kan jag säga att den Amerikanska socialstyrelsen (national health board) i en sammanfattning av 30 års forskning klart visar att  klassisk narkotika inte ökar våldsbenägenheten.  Endast vid överdoser av kokain fann man en ökad våldsbenägenhet. När det gäller opiater som morfin, heroin m.m. så minskade våldsbenägenheten. Inte ens amfetamin och centralstimulerande medel ökade risken för våld. Med all sannolikhet är det så att våldsbenägenheten minskar kraftigt under själva ruset, men att den ökar lika kraftigt under avtändningsfasen. Summan tycks då alltså bli lika med noll.

Andra våldsgenererande droger är:

• anabola steroider
• rohypnol (och andra flunitrzepan preparat)
• bensodiazepiner (valium, sobril) i kombination med alkohol
• ghb, gbl
• butandiol
• anti deppressiva medel SSRI-preparat, som biverkning, men generell varning för Cipramil i kombination med alkohol.

 

Nu åker jag till Finland imorgon bitti för att jobba i Helsingfors resten av veckan. Jag har bedrivit utbildning och handledning där (på engelska) sedan 15 år tillbaka ungefär. Jag hamnade där efter att ha lämnat in ansökan till en konferens om transaktionsanalys som aldrig blev av. Men min kunskapsprofil passade dem, och deras amerikanska handledare/utbildare hade slutat, så jag fick prova att åka dit och utbilda i ett par omgångar.

Kulturskillnaderna var inte att leka med. Efter andra gången sa jag till Lila som var chef:

–Jaha, det är väl lika br att vi lägger av med det här.

– Va? sa hon Varför då?

– Tja, de verkar ju inte gilla det...

– Vadå "inte gilla det"? De är tokiga i det!

– Hur vet du det? sa jag, som bara haade sett helt nollställda ansikten rakt igenom.

– Därför att de säger det till mig!

Jaha. Och nu är jag där. Och jag har lärt mig kulturen. Och lärt mig trivas med mina jättetrevliga och begåvade finska elever.

De jobbar med drogrehabilitering på en klinik, en öppenvårdsenhet, en eftervårdsenhet, ett ungdomshem och på finska kriminalvårdsverkets drogfria enheter. Alltid kul och spännande.

 

Läkaren Leif Elinder har tagit sig tid att gå igenom de gärningsmän som legat bakom olika skolmassakrer  däribland Eric Harris (Columbine), Cho Seung-Hui (Virginia tech), Pekka-Eric Auvinen (Tuusby), Jeff Weise (Red Lake) och Kip Kinkel (Springfield, Oregon).

Förurom att de alla var av manligt kön fann han också en annan gemensam faktor som förenade dem: De gick alla på antideppressiv medicin, eller hade gjort det tills nyligen.

 
Läs  Leif Elinders artikel.

Rädda Barnen har gjort en studie som ger ett tydligt svar på rubrikens fråga:
Av 33 undersökta barn visade det sig att 25 själva utsatts för hot och våld i hemlandet medan 13 hade bevittnat våldtäkter av närstående. Detta är förstås inte en komplett förteckning över allt som dessa barn har upplevt.

Det som är intressant här är ju hur många det har varit över åren som i debatten har hävdat att dessa barn "bluffar", utan att kunna prestera ett enda stycke evidens för det. Vad ligger till grund för en sådan illvilja?

Här är länkar till mina 3 inlägg om kost och psykologi:

• Kost och aggressivitet
• Kostens betydelse för psykopati, och
• Kost och depressioner 

När det gäller depression finns det de som säger att ungefär 1/3 av alla depressioner kan hävas genom att man ändrar sin kost. Vissa personer äter helt enkelt på ett sätt som gör att de inte kan producera signalsubstanser (t.ex. serotonin) som motverkar depression. Detta är ju ganska sensationellt och definitivt värt att prövas eftersom det inte är särskilt svårt och kostsamt.

Ett recept på hur man kan äta sig ur en depression (om man tillhör den lyckliga tredjedelen s.a.s.):

•    Reducera intaget av stimulerande livsmedel som: thé, kaffe, socker och choklad.
•    Öka intaget av näringrik kost: frukt, grönsaker, fullkorn, säd, nötter och vetegroddar     (hemgjord müsli verkar vara en hit)
•    Ät en gång om dagen antingen: fisk, kyckling, kalkon eller tofu (eftersom de innehåller tryptofan som är viktigt för produktionen av serotonin - ett anti-depp hormon).
•    Ta en hög dos av ett B vitamin komplex (alltså med flera eller alla B vitaminer.
•    Ta ett extra tilskott av aminosyran 1-tyrosene 2,000mg på morgonen (du kan få tag på den i hälsokostshopper på nätet om inte annat).
•    Ta ett extra tillskott av 5-HTP (hydrotryptofan) på 100 mg 2 x dag. (Även detta hittar du på nätet) Tryptofan är alltså nödvändigt för serotoninproduktionen.

Ja, lite besvär är det, men det kanske är värt det. Allt är sådant som ingår i vanlig mat, men doseringarna är ju annorlunda. Den försiktige kan vilja kolla dieten med sin läkare om man redan äter medicin, så att det inte blir någon dålig interaktion.

För mera information om kostsupplement vid depression se länken:

http://www.healthyplace.com/communities/depression/treatment/alternative/dietary_supplements.asp

Flera studier visar att brottslingar och missbrukare vanligen har en dåligt sammansatt kost som inte ger dem tillräckliga mängder mineraler och vitaminer, samt att detta är en faktor som leder till kriminella beteenden.

Gesch, Hammond, Hampson, Eves och Crowder (2002) genomförde t.ex. en studie på 231 manliga interner på ett fängelse i Storbritannien. Medan en grupp av interner fick verkningslösa placebopiller och en grupp inte fick någonting alls, fick den tredje gruppen istället preparat som innehöll vitaminer, mineraler och essentiella fettsyror. Det visade sig då att den sistnämnda gruppen begick 26,3% färre disciplinbrott i fängelset (minskat antisocialt beteende). Detta kan för många av eltagarna vara e4n såpass kraftig förändring att de inte längre kan diagnosticeras som psykopater, eller antisocialt personlighetsstörda, som det också heter.

Länk till studien: http://bjp.rcpsych.org/cgi/content/full/181/1/22

Mineralerna och vitaminerna bestod av en vanlig multivitamineraltablett av den typ man kan köpa på apoteket. Eftersom man funnit att antisociala saknade både omega 3 och omega 6 fettsyrorna fick de även ett sådant supplement, återigen av den typ som kan köpas i affären. Exakt dos finns angivet i studien (se länk ovan). Det bör väl påpekas att de flesta normala människor inte lider brist på omega 6 fettsyror, snarare tvärt om.

Vi har ibland en tendens att se på minnen som fotografier – en slags oföränderliga speglar av den tid som varit. Kanske som ett lbum som man kan bläddra i efter behov.

Forskningen har emellertid visat att minnen hela tiden förändras. Och det är ju ganska naturligt. Tänk dig att du på lågstadiet lekte med en kille, och sedan i vuxen ålder får reda på att han är

a) en massmördare

b) en nobelpristagare, eller

c) båda delarna

Det är ju ganska troligt att detta kommer att påverka både vad du minns av honom och hur du tolkar dina minnen. På så vis påverkar våra förvärvade kunskaper hela tiden våra minnen.

Ett klassiskt problem var ju Lisbeth Palmes vittnesmål efter mordet på Olof Palme. Vid vittneskonfrontationen säger hon "Det ser man väl vem som är missbrukare". Och därmed underkänns vittnesmålet. Det uppstår en osäkerhet om hur det faktum att Christer Petterson är en missbrukare har påverkat vittnesmålet, så att minnet helt enkelt handlar om en ospecifik missbrukare och inte om Petterson personligen. (Personligen tror jag att Lisbeth Palme är kapabel att hålla isär sådana saker).

Vad har man gjort för ont för att växa upp som barn till en mamma eller pappa i fängelse? Hur många år får barnet? Och hur mycket skam får man uppleva när lärare och kamraters föräldrar reagerar?

Även andra  delar av familjen som fru eller make straffas orättfärdigt för det brott som partnern har begått.

Har samhället några skyldigheter mot dessa som är oskyldigt dömda?

I en undersökning som gällde vad amerikaner fruktade mer än allt annat, var det allra värsta 'att tala offentligt'. På sjätte plats kom 'att dö'....

Det nedanstående är ett utdrag från min bok "Hot och våld i vård, omsorg och socialt arbete" (Gothia, 2007):

Det blir alltmer tydligt att även kostvanor har en inverkan på våldsbenägenhet. Alltför hög konsumtion av socker leder till mönster i blodsockerkurvan som är så dramatiska att det sympatiska nervsystemet – kroppens kamp-och-flyktsystem – aktiveras och stora mängder adrenalin och noradrenalin frigörs. När man äter mycket snabba kolhydrater (t.ex. läsk, godis, vitt bröd) ökar blodsockret snabbt, men sjunker sedan, lika snabbt, till mycket låga nivåer. Det är särskilt i blodsockerdalarna som många tenderar att bli aggressiva.

 Detta ökar risken för konflikter och konfrontationer, särskilt när det gäller människor som är psykiskt instabila och/eller använder droger. Dessutom är socker beroende-framkallande eftersom det utlöser kroppens naturliga opioider (betaendorfiner) och dopaminer, vilket kan leda till beroende (Pirsi, 2003). Abstinenssymptomen inkluderar darrningar, huvudvärk, depression, ångest och koncentrationssvårigheter.

För den som har svårt att reducera socker eller godisberoende föreslår jag ett kostsupplement av krom som effektivt reducerar godissuget för de mest sötsugna. Godissug är alltså ofta ett symptom på krombrist.

Om du vill kan du kolla in min presentation på Gothias talarförmedling som riktar sig mot äldrevården!

Klicka på länken ovan.