psykologbloggen

Läkaren Leif Elinder har tagit sig tid att gå igenom de gärningsmän som legat bakom olika skolmassakrer  däribland Eric Harris (Columbine), Cho Seung-Hui (Virginia tech), Pekka-Eric Auvinen (Tuusby), Jeff Weise (Red Lake) och Kip Kinkel (Springfield, Oregon).

Förurom att de alla var av manligt kön fann han också en annan gemensam faktor som förenade dem: De gick alla på antideppressiv medicin, eller hade gjort det tills nyligen.

 
Läs  Leif Elinders artikel.

Här är länkar till mina 3 inlägg om kost och psykologi:

• Kost och aggressivitet
• Kostens betydelse för psykopati, och
• Kost och depressioner 

När det gäller depression finns det de som säger att ungefär 1/3 av alla depressioner kan hävas genom att man ändrar sin kost. Vissa personer äter helt enkelt på ett sätt som gör att de inte kan producera signalsubstanser (t.ex. serotonin) som motverkar depression. Detta är ju ganska sensationellt och definitivt värt att prövas eftersom det inte är särskilt svårt och kostsamt.

Ett recept på hur man kan äta sig ur en depression (om man tillhör den lyckliga tredjedelen s.a.s.):

•    Reducera intaget av stimulerande livsmedel som: thé, kaffe, socker och choklad.
•    Öka intaget av näringrik kost: frukt, grönsaker, fullkorn, säd, nötter och vetegroddar     (hemgjord müsli verkar vara en hit)
•    Ät en gång om dagen antingen: fisk, kyckling, kalkon eller tofu (eftersom de innehåller tryptofan som är viktigt för produktionen av serotonin - ett anti-depp hormon).
•    Ta en hög dos av ett B vitamin komplex (alltså med flera eller alla B vitaminer.
•    Ta ett extra tilskott av aminosyran 1-tyrosene 2,000mg på morgonen (du kan få tag på den i hälsokostshopper på nätet om inte annat).
•    Ta ett extra tillskott av 5-HTP (hydrotryptofan) på 100 mg 2 x dag. (Även detta hittar du på nätet) Tryptofan är alltså nödvändigt för serotoninproduktionen.

Ja, lite besvär är det, men det kanske är värt det. Allt är sådant som ingår i vanlig mat, men doseringarna är ju annorlunda. Den försiktige kan vilja kolla dieten med sin läkare om man redan äter medicin, så att det inte blir någon dålig interaktion.

För mera information om kostsupplement vid depression se länken:

http://www.healthyplace.com/communities/depression/treatment/alternative/dietary_supplements.asp

Dåligt självförtroende är inte någonting som man bara har och så är det så. Dåligt självförtroende är någonting man ger sig själv. Det är inte en egenskap utan en process.

Inom oss pågår det alltid en Inre Dialog, d.v.s. vi pratar med oss själva inne i huvudet. Vi är vanligen inte helt medvetna om innehållet i den här inre dialogen, men kan ganska lätt få grepp om det bara genom att tänka till. Ofta är det helt triviala budskap , men inte alltid. En del av det vi säger är upprepningar av hämmande budskap som vi har hört sedan barndomen.

Om du upplever att du har dåligt självförtroende i vissa situationer, kan en nyckel till förståelse och problemlösning vara att du gör dig medveten om vad du säger till dig själv just då. Kanske ger du dig budskap som. "De kanske inte gillar det" , "Det var dumt sagt", "Det här klarar jag aldrig!"  o.s.v.

För att förbättra ditt självförtroende enkelt kan du göra på följande sätt:

• Tänk igenom situationer när du känner att ditt självförtroende är på botten.
• Tänk efter vad du säger till dig själv i dessa situationer - skriv ner det.

Vid det här laget kommer du kanske att upptäcka att det du säger när du tar ner dig själv är någonting som någon annan brukade säga till dig, när du var liten, eller senare.

• Tänk igenom vem det var som brukade säga så till dig - nu vet du en hel del om hur du sänker dig själv.
• I situationer när du håller på och sabbar ditt självförtroende kan du tänka dig att din "Sänkare" (Mamma, pappa, syskon, lärare, mobbare etc.) står framför dig, och sedan visa ut honom eller henne.
• Du kan också komma ihåg någon som har sagt det som du skulle behöva höra i sådana situationer. Tänk på vad de skulle säga - gör dig en bild av den/dem och upprepa för dig själv vad de skulle säga.

Det här kanske verkar omständigt, men det kan verkligen hjälpa dig om du har dåligt självförtroende!

Du är också välkommen att ställa frågor och bolla idéer som kommentarer här. Jag är leg. psykolog och svarar gratis på dina frågor.

Dåligt självförtroende är inte någonting som man bara har och så är det så. Dåligt självförtroende är någonting man ger sig själv. Det är inte en egenskap utan en process.

Inom oss pågår det alltid en Inre Dialog, d.v.s. vi pratar med oss själva inne i huvudet. Vi är vanligen inte helt medvetna om innehållet i den här inre dialogen, men kan ganska lätt få grepp om det bara genom att tänka till. Ofta är det helt triviala budskap , men inte alltid. En del av det vi säger är upprepningar av hämmande budskap som vi har hört sedan barndomen.

Om du upplever att du har dåligt självförtroende i vissa situationer, kan en nyckel till förståelse och problemlösning vara att du gör dig medveten om vad du säger till dig själv just då. Kanske ger du dig budskap som. "De kanske inte gillar det" , "Det var dumt sagt", "Det här klarar jag aldrig!"  o.s.v.

För att förbättra ditt självförtroende enkelt kan du göra på följande sätt:

• Tänk igenom situationer när du känner att ditt självförtroende är på botten.
• Tänk efter vad du säger till dig själv i dessa situationer - skriv ner det.

Vid det här laget kommer du kanske att upptäcka att det du säger när du tar ner dig själv är någonting som någon annan brukade säga till dig, när du var liten, eller senare.

• Tänk igenom vem det var som brukade säga så till dig - nu vet du en hel del om hur du sänker dig själv.
• I situationer när du håller på och sabbar ditt självförtroende kan du tänka dig att din "Sänkare" (Mamma, pappa, syskon, lärare, mobbare etc.) står framför dig, och sedan visa ut honom eller henne.
• Du kan också komma ihåg någon som har sagt det som du skulle behöva höra i sådana situationer. Tänk på vad de skulle säga - gör dig en bild av den/dem och upprepa för dig själv vad de skulle säga.

Det här kanske verkar omständigt, men det kan verkligen hjälpa dig om du har dåligt självförtroende!

Du är också välkommen att ställa frågor och bolla idéer som kommentarer här eller på länken idet grå fältet till höger. Jag är leg. psykolog och svarar gratis på dina frågor.

Ibland pratar man om människor som antingen psykiskt friska eller psykiskt sjuka. Frågan är ju om "frisk" och "sjuk" över huvud taget är bra benämningar på psykiska tillstånd. Man har ju inte influensa eller feber precis och det orsakas ju inte av bakterier. Men helt problemfri är nog ingen. Iaf inte på så vis att man går igenom sitt liv utan att någonsin hindras eller hämmas av tidigare upplevelser. Även solen har sina fläckar, men för den skull finns det ju inte nödvändigtvis någon anledning att uppleva sig själv som "psykiskt sjuk" eller som att man har svåra psykologiska problem.

Den lättaste typen av problem är  de vi kallar för neurotiska. Svårare problem kan innebära att man lider av personlighetsstörning eller psykos. Sigmund Freud sa att det som var mest utmärkande för neurosen var att man var "oenig med sig själv". Man har alltså två viljor inom sig som inte lätt går att förena. Den här konflikten handlar nu inte om helt vardagliga saker som "ska jag gå på festen eller inte", utan är lite djupare än så. Det handlar om ett naturligt behov som man har, å ena sidan, och en hämning av det här behovet å andra sidan. En sådan hämning har man fått genom uppfostran eller genom traumatiska händelser.

 
T.ex kan man ha lust att tala inför en grupp människor, å ena sidan, men känna sig väldigt rädd och generad för det å andra sidan. Kanske tar lusten att prata överhanden, kanske tar rädslan och blygseln överhanden. Den hämmande kraften kan t.ex. komma från (det omedvetna) minnet av när man skulle sjunga upp inför klassen i 3dje klass och sjöng så falskt så att alla skrattade sig halvt fördärvade. Hämningar kan kretsa kring olika teman. Vill du veta mera om sådana teman från ett transaktionsanalytiskt perspektiv kan du titta på följande avsnitt i min TA-blogg.

Det är normalt att man har någon neurotisk hämning, och alltså är det normalt att ha någon form av neurotisk problematik. De här problemen kan vara alltifrån helt försumbara till ganska besvärande. Det värsta neurotiska problemet är en neurotisk depression, vilket i värsta fall kan sluta med självmord.

Det psykoterapeutiska arbetet vid neurosbehandling går alltså ut på att lösa upp dessa negativa hämningar och därigenom frigöra personen. Alla hämmade beteenden är dock inte neurotiska. En del av dem har vi nytta av, såsom t.ex. bordsskick, att kunna vänta på sin tur istället för att rusa på, knuffas och tränga sig m.m.