psykologbloggen

Här är länkar till mina 3 inlägg om kost och psykologi:

• Kost och aggressivitet
• Kostens betydelse för psykopati, och
• Kost och depressioner 

När det gäller depression finns det de som säger att ungefär 1/3 av alla depressioner kan hävas genom att man ändrar sin kost. Vissa personer äter helt enkelt på ett sätt som gör att de inte kan producera signalsubstanser (t.ex. serotonin) som motverkar depression. Detta är ju ganska sensationellt och definitivt värt att prövas eftersom det inte är särskilt svårt och kostsamt.

Ett recept på hur man kan äta sig ur en depression (om man tillhör den lyckliga tredjedelen s.a.s.):

•    Reducera intaget av stimulerande livsmedel som: thé, kaffe, socker och choklad.
•    Öka intaget av näringrik kost: frukt, grönsaker, fullkorn, säd, nötter och vetegroddar     (hemgjord müsli verkar vara en hit)
•    Ät en gång om dagen antingen: fisk, kyckling, kalkon eller tofu (eftersom de innehåller tryptofan som är viktigt för produktionen av serotonin - ett anti-depp hormon).
•    Ta en hög dos av ett B vitamin komplex (alltså med flera eller alla B vitaminer.
•    Ta ett extra tilskott av aminosyran 1-tyrosene 2,000mg på morgonen (du kan få tag på den i hälsokostshopper på nätet om inte annat).
•    Ta ett extra tillskott av 5-HTP (hydrotryptofan) på 100 mg 2 x dag. (Även detta hittar du på nätet) Tryptofan är alltså nödvändigt för serotoninproduktionen.

Ja, lite besvär är det, men det kanske är värt det. Allt är sådant som ingår i vanlig mat, men doseringarna är ju annorlunda. Den försiktige kan vilja kolla dieten med sin läkare om man redan äter medicin, så att det inte blir någon dålig interaktion.

För mera information om kostsupplement vid depression se länken:

http://www.healthyplace.com/communities/depression/treatment/alternative/dietary_supplements.asp

Det nedanstående är ett utdrag från min bok "Hot och våld i vård, omsorg och socialt arbete" (Gothia, 2007):

Det blir alltmer tydligt att även kostvanor har en inverkan på våldsbenägenhet. Alltför hög konsumtion av socker leder till mönster i blodsockerkurvan som är så dramatiska att det sympatiska nervsystemet – kroppens kamp-och-flyktsystem – aktiveras och stora mängder adrenalin och noradrenalin frigörs. När man äter mycket snabba kolhydrater (t.ex. läsk, godis, vitt bröd) ökar blodsockret snabbt, men sjunker sedan, lika snabbt, till mycket låga nivåer. Det är särskilt i blodsockerdalarna som många tenderar att bli aggressiva.

 Detta ökar risken för konflikter och konfrontationer, särskilt när det gäller människor som är psykiskt instabila och/eller använder droger. Dessutom är socker beroende-framkallande eftersom det utlöser kroppens naturliga opioider (betaendorfiner) och dopaminer, vilket kan leda till beroende (Pirsi, 2003). Abstinenssymptomen inkluderar darrningar, huvudvärk, depression, ångest och koncentrationssvårigheter.

För den som har svårt att reducera socker eller godisberoende föreslår jag ett kostsupplement av krom som effektivt reducerar godissuget för de mest sötsugna. Godissug är alltså ofta ett symptom på krombrist.

Man kan definiera psykisk friskhet på många sätt. En del talar om det som att "vara normal". Det är dock inte statistiskt normalt att vara fullständigt psykiskt frisk. Därför är det ju kanske inte alltid så lyckat att diskutera detta i termer av att vara frisk eller sjuk.
Freud menade att målet för psykoanalysen var att återställa personens förmåga att älska och att arbeta.

Inom Transaktionsanalysen ser man psykisk friskhet som liktydigt med autonomi, alltså att man kan utöva självbestämmande och uppleva personlig frihet. Eric Berne ansåg att autonomin typiskt visade sig som tre specifika egenskaper:

1. spontanitet - att kunna välja sina handlingar, tankar och känslor fritt utifrån det man själv vill. Motsatsen innebär att man blir "fångad" i obehagliga känslor, upplever att man "måste" handla på ett visst sätt o.s.v.
2. medvetenhet - att kunna uppleva verkligheten här-och-nu på ens eget vis, inte som man blivit lärd att uppleva den, eller utifrån gamla sätt att uppleva.
3. intimitet - förmågan att uppleva närhet i relationer till andra människor här-och-nu. Intimitet avser inte här i första hand sexuellt umgänge, utan mänsklig närhet.

 Vill du läsa mer om transaktionsanalys kan du komma vidare till min nätbok om TA genom att klicka på länken HÄR!

 

Läkemedelsindustrin är ju väldigt bra på att förklara att deras skyhöga priser för preparat med låga tillverkningskostnader beror på deras kostnader för forskning. Det är ju en klyftig strategi, för vemvill väl ifrågasätta forskning? Även om det gör vissa preparat så dyra att läkare inte skriver ut dem till dig om du inte har ett lönsamt kön och befinner dig i en lönsam åldersgrupp, och även om u-landsbefolkningen kan se sig om efter läkemedel som de har råd med.

Nu visar det sig (Gagnon MA, Lexchin J, 2008) att läkemedelsbolagens marknadsföringskostnader över lag är dubbelt så höga som kostnaderna för forskning.
Intressant värre.

Kan det röra sig om annonser i dagspressen, eller är det måhända frågan om mutkostnader?
Det visar sig nämligen också att läkemedelsindustrin lägger ut 35 000 euro per läkare i Tyskland (som exempel) för att marknadsföra sina produkter (Virapen, 2008).

Statens beredning för medicinsk utvärdering SBU anger psykoterapi och medicinering med psykofarmaka som likvärdiga alternativ vid behandling av psykisk problematik. Detta blir allt märkligare när man beaktar att:

• Medan medicinerna tar bort symptom kan psykoterapi bota och läka olika psykiska problemtillstånd (eller "sjukdomar" om man så vill)
• De senaste rapporterna om att t.ex. SSRI preparaten (antidepressiva) oftast saknar effekt, eller har en effekt som närmar sig placebo.
  
• Svåra biverkningar som mord och självmord tycks vara betydligt ovanligare vid psykoterapier.

För att exemplifiera biverkningarna vid medicinering med antideppressiva mediciner hävdar läkaren Leif Elinder i Aftonbladet 9/1 2007 att alla skolmassakrer som dittills utförts haft gärningsmän som gick på antidepressiv medicinering, eller som just avbrutit en sådan. Virapen (2008) hävdar att Fontex (Prozak) femdubblar risken till självmord enligt läkemedelsbolagets egen forskning.

Det förefaller således som om SBU valt sida av principiella snarare än av rationella skäl.

Använder svenskar mycket psykofarmaka?
Detta är en fråga som har diskuterats fram och tillbaka under lång tid.
För en tid sedan rapporterade pressen att stockholmarna kissar ut så mycket medicinrester, som sedan går ner i grundvattnet, att man nu kan finna identifierbara rester av bensodiazepiner i kranvattnet i Stockholm.

Stressade 08-or?
Ta ett glas vatten och chilla!

Den 29e januari kommer jag att framträda vid Psykisk Häls mässan i Älvsjö. Jag ska prata om maktetik utifrån min nya bok "Makten du har".  Det ska bli spännande!

 

Tryck  på länken ovan  så hittar du mig i programmet - om du skrollar ner till dag 2.