psykologbloggen

Den mest våldsgenererande drogen i Sverige idag är (med bred marginal) alkohol. Rättspsykiatern Lars Lidberg uppger (2005) att 80% av gärningsmännen och 60% av deras offer var berusade när gärningen begicks. Skälet till detta är naturligtvis att alkoholen är vår vanligaste rusdrog.

Alkohol genererar våld genom att den tar bort de hämningar som vanligen gör att vi behärskar oss. Många människor som klarar av att hantera sina våldsimpulser till vardags kan därför bli våldsamma när hämningarna försvinner under inflytande av alkohol. För den som vill undvika att bli uytsatt för våld på gator och torg gäller det huvudsakligen att hålla sig borta från vägarna mellan krogar och nöjesställen på fastkvällar. Det är därsom de flesta våldsbrotten som sker utanför hemmen begås.

Som jämförelse kan jag säga att den Amerikanska socialstyrelsen (national health board) i en sammanfattning av 30 års forskning klart visar att  klassisk narkotika inte ökar våldsbenägenheten.  Endast vid överdoser av kokain fann man en ökad våldsbenägenhet. När det gäller opiater som morfin, heroin m.m. så minskade våldsbenägenheten. Inte ens amfetamin och centralstimulerande medel ökade risken för våld. Med all sannolikhet är det så att våldsbenägenheten minskar kraftigt under själva ruset, men att den ökar lika kraftigt under avtändningsfasen. Summan tycks då alltså bli lika med noll.

Andra våldsgenererande droger är:

• anabola steroider
• rohypnol (och andra flunitrzepan preparat)
• bensodiazepiner (valium, sobril) i kombination med alkohol
• ghb, gbl
• butandiol
• anti deppressiva medel SSRI-preparat, som biverkning, men generell varning för Cipramil i kombination med alkohol.

Den mest våldsgenererande drogen i Sverige idag är (med bred marginal) alkohol. Rättspsykiatern Lars Lidberg uppger (2005) att 80% av gärningsmännen och 60% av deras offer var berusade när gärningen begicks. Skälet till detta är naturligtvis att alkoholen är vår vanligaste rusdrog.

Alkohol genererar våld genom att den tar bort de hämningar som vanligen gör att vi behärskar oss. Många människor som klarar av att hantera sina våldsimpulser till vardags kan därför bli våldsamma när hämningarna försvinner under inflytande av alkohol. För den som vill undvika att bli uytsatt för våld på gator och torg gäller det huvudsakligen att hålla sig borta från vägarna mellan krogar och nöjesställen på fastkvällar. Det är därsom de flesta våldsbrotten som sker utanför hemmen begås.

Som jämförelse kan jag säga att den Amerikanska socialstyrelsen (national health board) i en sammanfattning av 30 års forskning klart visar att  klassisk narkotika inte ökar våldsbenägenheten.  Endast vid överdoser av kokain fann man en ökad våldsbenägenhet. När det gäller opiater som morfin, heroin m.m. så minskade våldsbenägenheten. Inte ens amfetamin och centralstimulerande medel ökade risken för våld. Med all sannolikhet är det så att våldsbenägenheten minskar kraftigt under själva ruset, men att den ökar lika kraftigt under avtändningsfasen. Summan tycks då alltså bli lika med noll.

Andra våldsgenererande droger är:

• anabola steroider
• rohypnol (och andra flunitrzepan preparat)
• bensodiazepiner (valium, sobril) i kombination med alkohol
• ghb, gbl
• butandiol
• anti deppressiva medel SSRI-preparat, som biverkning, men generell varning för Cipramil i kombination med alkohol.

Den mest våldsgenererande drogen i Sverige idag är (med bred marginal) alkohol. Rättspsykiatern Lars Lidberg uppger (2005) att 80% av gärningsmännen och 60% av deras offer var berusade när gärningen begicks. Skälet till detta är naturligtvis att alkoholen är vår vanligaste rusdrog.

Alkohol genererar våld genom att den tar bort de hämningar som vanligen gör att vi behärskar oss. Många människor som klarar av att hantera sina våldsimpulser till vardags kan därför bli våldsamma när hämningarna försvinner under inflytande av alkohol. För den som vill undvika att bli uytsatt för våld på gator och torg gäller det huvudsakligen att hålla sig borta från vägarna mellan krogar och nöjesställen på fastkvällar. Det är därsom de flesta våldsbrotten som sker utanför hemmen begås.

Som jämförelse kan jag säga att den Amerikanska socialstyrelsen (national health board) i en sammanfattning av 30 års forskning klart visar att  klassisk narkotika inte ökar våldsbenägenheten.  Endast vid överdoser av kokain fann man en ökad våldsbenägenhet. När det gäller opiater som morfin, heroin m.m. så minskade våldsbenägenheten. Inte ens amfetamin och centralstimulerande medel ökade risken för våld. Med all sannolikhet är det så att våldsbenägenheten minskar kraftigt under själva ruset, men att den ökar lika kraftigt under avtändningsfasen. Summan tycks då alltså bli lika med noll.

Andra våldsgenererande droger är:

• anabola steroider
• rohypnol (och andra flunitrzepan preparat)
• bensodiazepiner (valium, sobril) i kombination med alkohol
• ghb, gbl
• butandiol
• anti deppressiva medel SSRI-preparat, som biverkning, men generell varning för Cipramil i kombination med alkohol.

Läkaren Leif Elinder har tagit sig tid att gå igenom de gärningsmän som legat bakom olika skolmassakrer  däribland Eric Harris (Columbine), Cho Seung-Hui (Virginia tech), Pekka-Eric Auvinen (Tuusby), Jeff Weise (Red Lake) och Kip Kinkel (Springfield, Oregon).

Förurom att de alla var av manligt kön fann han också en annan gemensam faktor som förenade dem: De gick alla på antideppressiv medicin, eller hade gjort det tills nyligen.

 
Läs  Leif Elinders artikel.

Det finns en ganska bra lagstiftning på det här området, men tyvärr är det alltför många som inte följer den (AFS 1993:2). Klicka på länken så får du lagtexten! Den gäller för alla som löper risken att bli hotade eller utsatta för våld.

I dina rättigheter ingår t.ex. att:

• Arbetet ska ordnas så att risk för våld så långt som möjligt förebygs.
• Det ska finnas särskilda rutiner för sådant arbete och för hot och vålds-incidenter. Alla arbetstagare ska känna till dem och kunna utföra dem.
• Du har laglig rätt till utbildning om hur du ska klara av hot- och våldsincidenter på jobbet..
• Du har laglig rätt till handledning om det finns återkommande risk för hot och våld.
• Arbetsplatsen ska vara avpassad så att hot och våld förebyggs.
• Du ska ha tillgång till larm.
• Du får inte utföra arbetsupgift som ensamarbete om det finns risk för hot eller våld.
• Om du blir utsatt för våld eller hot ska du få hjälp för att förebygga både fysisk och psykoisk skada (posttraumatisk stress).

Om detta inte fungerar på din arbetslats bör du fästa arbetsledningens uppmärksamhet på det.
Om du inte får något gehör för detta bör du kontakta arbetsmiljöinspektionen och be dem komma och titta på arbetsplatsen. Anmälan kan göras anonymt.

Kom också ihåg att i lagtillämpningen så är det den enskilde medarbetaren som bestämmer när man är hotad. Ingen kan säga till dig att du inte var hotad om du själv har upplevt det. (Detta gäller dock inte för lagen om olaga hot där beviskraven är högre).

För den som är intresserad av den psykologiska sidan av våld och hot har jag skrivit tre böcker om ämnet. Tryck på länken för närmare presentation.

And don't forget – "Be careful out there"....