Detta med kärlek och relationer är intressant. I den kultur vi lever i tycks det handla om att "fånga kärleken" - genom att vara på ett visst sätt, ha vissa kläder, viss stil, en viss bil, en viss position eller yrke. I USA finns uttrycket "babe magnet" ("tjej magnet"?).

Det finns även böcker och kurser i hur man "fångar en partner", ja det handlar alltså om teknik - att säga rätt saker vid rätt tillfälle. Lära sig flörta och ha en intresseväckande öppningsreplik. Och visst kan allt detta fungera, om det är ett fysiskt möte man främst är ute efter. En modern parningslek.

Men, om vi menar en partner som man möter och upplever mer med än själva parningen, så är min upplevelse att det är enklare än så.

När jag tittar tillbaks på mina relationer och hur jag har hamnat i dem, så ser jag att det inte är frågan om säga vissa saker vid visst tillfälle eller ha en viss stil eller göra något smart drag som imponerar. Utan det handlar om att vara sig själv och vara öppen i en avslappnad närvaro.

Jag lägger märke till att det har handlat om två själar som möts, att en energi finns där och mötet sker naturligt. Man dras till varandra och vem som börjar prata med vem och hur spelar ingen roll, utan finns intresset - en öppen energi för ett kärleksmöte - där så händer det. Min upplevelse är att man följer en känsla, en vibb och delas den av båda ja det är då det magiska händer. 

Detta möte kan man hjälpa genom att ha tackat och blivit klar med ens tidigare möten, och vara öppen inför nya. Skicka ut din önskan till universum om partnerrelation och ha tillit till att det händer och lev ditt liv under tiden.

Om du väntar på en partner, så blir det just en väntan för du ger energi till väntandet. Gör det du älskar, det som berikar ditt liv och ha roligt - och vet att när det är dags att hända, så händer det. Universum ordnar detta. 

Visst kan du göra dig tillgänglig, tala om för världen och universum att du finns, och du kan socialisera dig i olika sammanhang (inte minst på internet). Men gör du det utifrån idén att du "måste fixa en partner" så kan det vara så att det inte händer just därför. 

Ha roligt, var i nuet och följ det som är. Din intuition kommer leda dig framåt och visa vägen, för universum och änglarna pratar till dig genom din intuition. 

Jag hälsar det heliga i dig!

Raphael Mabo

 Många lever i en verklighet av prestation. Det börjar redan som barn. Gör på vissa sätt, producera, skapa, prestera så är du duktig. Gör du fel så är du fel. Vi har ett skolsystem inriktat på prestation och tävling. När du misslyckas så är du dålig, det gör ont. Livet blir en kamp, du mot världen. Och som vuxen definieras du inte utifrån den du är, utan utifrån vad du har gjort. Du är vad du presterar. 

Så vad leder denna verklighet till? Prestationsångest, förtvivlan, tankar om "jag är inte tillräckligt bra" och livet blir en kamp istället för ett njutbart äventyr. 

Jag säger - du är din essens. Din oändliga själ inuti dig. Vad du än gör i livet, oavsett din upplevelse av att "lyckas" eller "misslyckas" så finns denna oändliga själ inuti dig, ditt inre eviga medvetande som rör sig mellan olika fysiska existenser och kroppar. Vad som än händer dig i detta liv så är det övergående. Vad som än upplevs så är det temporärt. Du färdas mellan smärta och njutning i ett yttre plan. Under detta finns din oändlighet, ett ljus, en styrka, själva livets essens och detta är oförstörbart vad du än går igenom, vilken upplevelse du än har i det fysiska. 

Det kan bli en annan upplevelse i dig om du istället för att utgå från prestation, utgår från närvaron, kontakten, med det oändliga och eviga i dig som också är det oänldiga och eviga bortom allt.

Jag hälsar det eviga, oändliga i dig!

Raphael Mabo

 När du släpper taget om alla koncept, system och strukturer och ser allt som energi, som rör sig och orsakar känslor och upplevelser. När även smärtan kan bli intressant utan en värdering och du avstår från att döma dig själv för det du upplever eller inte upplever, när du släpper din identifikation med alla måsten och borden och tillåter energierna att flöda, flyta, röra dig utan det som kallas motstånd i formvärlden, då kan du leka med det - "lek" som ett ord för expansion och fysiska uttryck för denna inre salighet. 

Frihet expanderar livsupplevelsen, ett liv i tillit. Oneness, enhet. 

Jag tror att en värld där varje människa lever utifrån denna kontakt med det oändliga, inkluderande och tillåtande, är en värld utan det som i formvärlden kallas krig, orättvisor, våld etc. Därför att det är skillnaden mellan människors individuella värderingar som skapar friktion och därmed konflikt och i förlängningen krig. Krig, konflikter och våld uppstår mellan människor genom dömande, dualism och separation. Det uppstår genom friktionen mellan gott och ont, rätt och fel, bra och dåligt, mitt och ditt, jag och du. 

Och så frågar du - men det blir ju kaos då, och det måste ju bli våld och konflikter i ett samhälle där människor lever utan uppdelningen i rätt och fel?

Och jag säger - nej, därför att när vi släpper vår identifikation med polaritetstänkande och dömande, så upplever vi det oändliga medvetandet och dess enhet med allt omkring. Oneness. Om du slår en annan människa i en sådan värld, så slår du därmed dig själv därför att du lever i en värld där du upplever att andra är du och du är andra. Och enda skälet till att slå dig själv är för att du dömer dig själv. Så om du inte dömer dig själv tar vi bort skälet till att slå. Fred och frihet kan inte skapas genom lagar och regler, för vilka regler och lagar du än skapar finns det alltid de som har en annan åsikt och det skapar friktion och därmed konflikt. När du skapar ramar finns det alltid de som hamnar utanför. 

Fred och frihet uppstår, händer, i oss själva genom upplevelsen av att vi alla hör ihop, att människorna och världen omkring dig är en del av dig. Denna upplevelse innebär vårdande av liv, vårdande av allt liv - av ditt eget och allas andras liv för andras liv är även ditt. Separationen, dualismen, uppdelningen i jag och du försvinner. Du är en individ med upplevelsen att andra individer också är du och du är dem. Tillsammans är vi celler i en världslig organism.

Det polära tänkandet och dömandet - om rätt och fel, gott och ont, bra och dåligt - används för att orientera sig i en kontextuell verklighet och det förutsätter identifikation med den verkligheten. Om du inte har upplevelsen av det oändliga i dig, det som är bortom dömandet och bortom polaritet och dualism och separation, så behöver du regler och lagar och struktur för att orientera dig för utan detta blir det ett destruktivt kaos.

Men om du vet, upplever och känner inom dig att du är så mycket mer, att allting på ett högre plan är gott, så upplever du kärlek och enhet med allt och i detta en salighet. Detta tillstånd som kan kallas för upplysning. Då ser du varje människa som dig själv, en organisk värld där vi alla är droppar i ett stort hav av kärlek. Och från detta hav skapar du av kärlek och tillsammans en salig värld som vårdar liv istället för utsläcker det. Där din "medmänniska" vekrligen även är du.

Jag hälsar det oändliga i dig!

Raphael Mabo

 Jag lämnade storstaden för att komma närmare mig själv. Jag lämnade storstaden för att kunna höra mig själv bättre. Här ute bland fåglarna i himlen och djuren i skogen, mitt ibland vinden och solen, regnet och naturens dofter, fann jag ett utrymme som gör det tydligare för mig vad som pågår och händer inuti mig, och även vad som händer och pågår runtomkring mig. Jag upplever världen tydligare, när hjärnan inte längre behöver bearbeta alla de ljud som omger oss människor i städerna.

Även i naturen låter det moderna samhället; motorfordon från en avlägsen väg eller flygplan som mullrar i skyn. I våra städer och arbetslandskap finns mängder med ljud omkring oss; surranden från ventilationsanläggningar, kluckanden från avlopp och pumpar, ljudet av transportsystem och elektroniska arbetsverktyg, surret från kylskåp och det moderna livets bekvämligheter. Ovanpå alla dessa konstgjorda ljud som är delar av det moderna samhället, så finns olika former av ljud för underhållning; som musik, radio, television. Människan har blivit stora mediakonsumenter för att distrahera sinnet. Och strålning från radiomaster, mobiler och trådlösa nätverk som går igen vår kropp och sinne.

Min upplevelse är att detta är mycket för hjärnan och nervsystemet att hantera, all denna information som ständigt finns omkring oss och når oss. Det är flera miljoner informationsbitar varje sekund som träffar oss och som ska bearbetas, tolkas, förstås och reageras på. Endast en bråkdel av detta görs vi medvetna om. Hjärnan gör ett stort arbete med att filtrera bort mängder med information för att vi ska fungera i den fysiska världen.

Mitt första minne av meditation, det var när jag satt på bryggan nedanför familjens sommarhus. Det var augusti och sista veckan innan skolterminen började. Vinden lekte med mitt hår. Vattnet rörde sig långsamt i viken. Löv rörde sig lätt. Fåglar sjöng.

I mig en stillhet och klarhet. Närvaro. Ett. Inga tankar, bara upplevelse. En känsla av att vara totalt levande och i kontakt med allt omkring. 

Jag minns inte hur länge jag satt där, det kan ha varit en halvtimme. Kanske mer. Det var en så otroligt häftig upplevelse, att jag upprepade den nästa år igen och igen. 

Jag gjorde meditationer utomhus, med vinden. Vinden blev min vän. Det var som att vinden bar iväg mina tankar och lättade mitt sinne. Gjorde mig levande.

Fortfarande är det en upplevelse för mig att sitta i naturen, känna solen och vinden, eller lätt sommarregn. Och jag känner mig så levande, så verklig, så sann, så ett... Här för en stund upphör illusionen och jag vaknar till livet, i enhet.

Din sanna natur - det du verkligen är - finns under dina föreställningar, tolkningar och tankar. Din sanna natur finns bortom dina filter.

Har vi en klump i magen som gör ont, har vi en obehagligt känsla, eller kanske en outtryckt längtan, så finns den fortfarande där och den gör sig påmind när vi stänger av media, när vi minskar de konstgjorda surren omkring oss och vi tillåter oss att känna och vara.

Vi kan börja få en glimt av vår sanna natur när vi tillåter oss att uppleva det vi upplever inuti, när vi tillåter oss att känna det vi känner utan att gå in och försöka förändra det.

När vi låter oss uppleva det vi upplever, när vi stannar i närvaron med det vi upplever inuti, så når vi mer av vår sanna natur. Nu kan vårt innersta väsen vara dolt under lager på lager av olika tankar och livserfarenheter som filtrerar vår upplevelse och får oss att bedöma, värdera, tolka och vilja något med vår inre upplevelse. För varje gång som du tillåter dig själv att ha den upplevelse som du har, desto mer av ditt innersta jag kommer att framträda för dig.

Det är ofta så lätt för oss människor att vilja gå in och skruva i vår inre upplevelse. Det kan vara en obehaglig känsla som vi inte vill känna, kan vara något som vi tycker är fel att känna, det kan vara något som vi vill ha annorlunda, det kan vara en härlig känsla som vi vill behålla kvar - allt detta är att säga nej till det som upplevs, att säga nej till flödet i den inre upplevelsen, att känslor kommer och går, tankar kommer och går. Jag väljer att säga ja till det, omfamna det och jag upplever här ett djup, en kontakt, så obeskrivbart...

I Kina finns begreppet wu-wei - var det Lao Tze som myntade det? Jag minnas inte, men wu-wei är ett ord för att leva i flödet med livskraften, med naturens eller universums eller Guds flöde. Det är tillståndet där görandet och skapandet händer dig och du följer med på resan. Istället för att vara en kamp och tankemässig konstruktion, så händer det lekfullt genom dig. Detta tillstånd har beskrivits många gånger i historien, särskilt av konstnärer och kreativa för det är kreativitetens essens - gudomlig inspiration. När sången bara kommer till dig, den finns där. När tavlan målas genom dina händer och du följer med. När texten skapas och du läser den medan den framträder framför dig.

Om du kan tillåta dig själv att uppleva det du upplever, så kan du komma närmare ditt sanna gudomliga jag. Du kan, för i varje stund av livet ges du den möjligheten. När du är med dig själv helt och fullt så får du en annan kvalitet på ditt görande i världen, jämfört med när du agerar utifrån distans till din sanna natur.

Din sanna natur är din egen, din egen vibration och ton, olik andras och ändå lik för din natur kommer från samma källa som alla andras. Min upplevelse är att denna källa är gudomlig och evig.

Jag hälsar det heliga i dig!
Raphael Mabo

www.raphaelmabo.se 

 Vem är du?

Ja, under ytan. Vem är du?

Vem är du, om vi tar bort ditt jobb och yrke eller studier eller eventuella arbetslöshet?

Vem är du, om vi tar bort rollen som fru eller man, mamma eller pappa, broder eller syskon, älskare eller ensam och singel?

Vem är du, om vi lägger åt sidan din sociala status och var du bor och var du kommer ifrån?

Vem är du, under kläderna och bortanför din dialekt och ditt sätt att prata på?

Vem är du, om vi bortser från din historia, din bakgrund, dina föräldrar, din uppväxt och utbildning?

Vem är du, under kroppen och bortanför sinnet?

Längst inuti varje människa och inuti dig så finns något stort, något som är unikt och individuellt hos dig - och som samtidigt är i kontakt med något ännu större.

När vi går igenom livet, när vi fastnar i vårt görande och vardagens krav. Så ta en stund och utforska ditt inre, utforska dig själv. Fråga dig själv - "Vem är jag?" och gå igenom lager för lager och se vad som händer inuti dig.

Vem är du, vem är jag, vilka är vi?

Livet, detta magiska och fantastiska.

Nuets rörelse som vrider och vänder sig. Ett ständigt pågående.

Jag hälsar ljuset i dig!
Raphael Mabo

http://www.raphaelmabo.se - http://raphaelmabo.wordpress.com/ - http://mactuellt.blogspot.com

 – Vad du än tänker eller tror om dig, så är du mer än så.

Begrunda detta.

Kan du verkligen se och vara medveten om allt som du är? Vi upplever oss själva och omvärlden genom våra filter, genom det som har skapats i vår uppväxt, genom det vi har haft med oss genetiskt och själsligt från förr. Om vi tog bort alla filter och upplevde oss själva utan någon förförståelse, utan någon för-tanke eller idé om vad vi är, om vi lägger all vår bakgrund åt sidan och upplever oss utifrån ett oskrivet papper, hur skulle du uppleva dig själv då?

Och om tankar och etiketter för din upplevelse skulle skapas och hända inom dig, hur skulle det vara om du lade dessa tankar och etiketter och ord åt sidan för att helt och fullt träda in i upplevelsen?

Jag ser oss som delar av en oändlighet. Tankar, idéer och ord är ändliga. En oändlighet kan inte rymmas inom det ändliga helt och fullt, det blir begränsat.

Vad du än tänker eller tror om livet, så är det också mer än så.

Allt är en evig och oändlig ström av energier som manifesteras på olika sätt i varje Nu.

Jag hälsar det heliga i dig!

Raphael Mabo

http://www.raphaelmabo.se - http://raphaelmabo.wordpress.com/ - http://mactuellt.blogspot.com

 En sak som jag ser som viktig i alla relationer, det är att man tar ansvar för sina egna känslor och upplevelser. Det som du upplever händer inom dig. Det är dina känslor och dina tankar, inte någon annans därför att det är du som upplever - du har din upplevelse och den är din.

Vår hjärna tolkar information från kroppens sinnen och denna information skapar våra känsloreaktioner och våra tankar. Tolkningen utgår från våra minnen och tidigare upplevelser, från värderingar och trossatser, som ligger i det undermedvetna som ett filter som sinnenas information filtreras genom. Vår verklighet skapas inuti oss och denna verklighet kan vara väldigt olik en annan människas verklighet.

Missförstånd uppstår mellan människor när de brister i kommunikationen av deras respektive verkligheter. Därför är det så viktigt att vara tydlig och klar när vi kommunicerar med andra människor, och att kommunicera utifrån en förståelse för att de människor som vi kommunicerar med kan ha en helt annan verklighet.

När jag upplever mig som sårad i en relation, så är det jag själv som sårar mig. Inte min partner. Låt mig ge ett exempel: Om jag förväntar mig att min partner ska komma i tid så blir jag ledsen om hon är en timme sen, men om jag förväntar mig att hon ska vara en timma sen så blir jag glad om hon bara är försenad en kvart.

Eller: Låt oss säga att min partner har sex med en annan och jag får reda på det. Om jag har föreställningen och förväntningen på min partner att min partner endast har sex med mig när vi har en intim relation, så kommer jag att reagera med känslor som sorg, ilska och upprördhet. Jag kommer att känna mig djupt sårad.

Är det nu min partner som har sårat mig? Det är skillnaden mellan min förväntan på min partner och min partners verkliga beteende som sårar mig, inte min partners beteende i sig. Om jag hade förväntat av min partner att min partner har sex med andra när vi har en relation, så skulle jag ha reagerat på ett helt annat sätt. Så det är inte min partners beteende som sårar mig, det är min egen tankekonstruktion och föreställning om min partners beteende som sårar mig.

Skillnaden mellan min förväntan på min partner och min partners beteende, är det som sårar mig. Så genom uppmärksamhet kring våra förväntningar så kan vi påverka våra känslor.

En nyckel för en framgångsrik och balanserad relation, som jag ser det, är att man är ärlig och öppen utifrån ett ansvarstagande över sig själv. Att när ens partner har ett beteende som utlöser vissa reaktioner i mig, att jag är öppen och ansvarstagande om mina reaktioner genom att exempelvis uttrycka mig i formen: ”När du har det beteendet så upplever jag de här känslorna i mig.”

Här tar jag ansvar för mig själv. Jag dömer inte min partner. Jag säger inte att min partner gör fel, eller ens gör rätt. Detta handlar inte om rätt och fel. Jag konstaterar att när min partner beter sig på ett visst sätt så upplever jag vissa känslor inuti mig. Jag reagerar på ett visst sätt för jag har vissa föreställningar, upplevelser, antaganden och värderingar inom mig i mitt undermedvetna. Jag reagerar på min partners beteende, men det är inte min partner som är orsaken till mina reaktioner.

Sen kan man föra en diskussion utifrån detta om vad som känns bäst för båda parter. Vi alla är ju olika och har olika preferenser.

Jag hälsar det heliga i dig!

Raphael Mabo

http://www.raphaelmabo.se - http://raphaelmabo.wordpress.com/ - http://mactuellt.blogspot.com

 Nu när vintern börjar ta slut och våren spirar på många platser i vårt land, blommor kommer upp till ytan, träden och buskarna börjar bli täckta med blad, fåglarna sjunger och skogen och våra vattendrag pulserar av liv. Ja, nu när våren är igång och en ny cykel av liv börjar och flödar, så kan det vara dags att ställa sig frågan - vart är vi på väg med vårt samhälle? Vad har vi människor byggt för värld egentligen?

Ett intressant inlägg i denna diskussion är Stefan Jarls nya dokumentär. En film som handlar om de kemikalier och syntetiska ämnen som vi människor idag får i oss genom den livsstil som vi har byggt i samhället.

http://www.underkastelsen.se/

Det finns alternativa sätt att leva på, alternativa samhällen att bygga. Här är en länk till hoppet, till nya möjligheter och inspiration till ett annat sätt att leva på.

http://www.economads.com

Vi kan förändra världen, vi kan om vi gör det tillsammans och vi kan om vi tillsammans vågar förändra vår livsstil. Att ta ett medvetet aktivt val över hur vi lever, istället för att flyta med samhällets ström.

Vi har egentligen svaren inom oss. Vi hittar när vi sjunker inåt i oss själva och lyssnar till det gudomliga inom oss. När vi upptäcker att vi är del av det gudomliga och naturen och djuren omkring oss också är del av detta, när vi ser att vi håller på att förvränga och förstöra denna vackra och gudomliga värld, då kan vi agera utifrån gudomlighetens inspiration, utifrån gudomlig kraft.

Jag hyser hopp för människan och det vackra.

Jag hälsar det heliga i dig!

Raphael Mabo

http://www.raphaelmabo.se - http://raphaelmabo.wordpress.com/ - http://mactuellt.blogspot.com

 Jag lämnade storstaden för att komma närmare mig själv. Jag lämnade storstaden för att kunna höra mig själv bättre. Här ute bland fåglarna i himlen och djuren i skogen, mitt ibland vinden och solen, regnet och naturens dofter, fann jag ett utrymme som gör det tydligare för mig vad som pågår och händer inuti mig, och även vad som händer och pågår runtomkring mig. Jag upplever världen tydligare, när hjärnan inte längre behöver bearbeta alla de ljud som omger oss människor i städerna.

Även i naturen låter det moderna samhället; motorfordon från en avlägsen väg eller flygplan som mullrar i skyn. I våra städer och arbetslandskap finns mängder med ljud omkring oss; surranden från ventilationsanläggningar, kluckanden från avlopp och pumpar, ljudet av transportsystem och elektroniska arbetsverktyg, surret från kylskåp och det moderna livets bekvämligheter. Ovanpå alla dessa konstgjorda ljud som är delar av det moderna samhället, så finns olika former av ljud för underhållning; som musik, radio, television. Människan har blivit stora mediakonsumenter för att distrahera sinnet.

Allt detta är mycket för hjärnan att hantera, all denna information som ständigt finns omkring oss och når oss. Det är flera miljoner informationsbitar varje sekund som träffar oss och som ska bearbetas, tolkas, förstås och reageras på. Endast en bråkdel av detta görs vi medvetna om. Hjärnan gör ett stort arbete med att filtrera bort den information som vi inte behöver.

Har vi en klump i magen som gör ont, har vi en obehagligt känsla, eller kanske en outtryckt längtan, så finns den fortfarande där och den gör sig påmind när vi stänger av media, när vi minskar de konstgjorda surren omkring oss.

Din sanna natur – det du verkligen är – finns under dina föreställningar, tolkningar och tankar. Din sanna natur finns bortom dina filter.

Vi kan börja få en glimt av vår sanna natur när vi tillåter oss att uppleva det vi upplever inuti, när vi tillåter oss att känna det vi känner utan att gå in och försöka förändra det.

När vi låter oss uppleva det vi upplever, när vi stannar i närvaron med det vi upplever inuti, så når vi mer av vår sanna natur. Nu kan vårt innersta väsen vara dolt under lager på lager av olika tankar och livserfarenheter som filtrerar vår upplevelse och får oss att bedöma, värdera, tolka och vilja något med vår inre upplevelse. För varje gång som du tillåter dig själv att ha den upplevelse som du har, desto mer av ditt innersta jag kommer att framträda för dig.

Det är ofta så lätt för oss människor att vilja gå in och skruva i vår inre upplevelse. Det kan vara en obehaglig känsla som vi inte vill känna, kan vara något som vi tycker är fel att känna, det kan vara något som vi vill ha annorlunda, det kan vara en härlig känsla som vi vill behålla kvar – allt detta är att säga nej till det som upplevs, att säga nej till flödet i den inre upplevelsen, att känslor kommer och går, tankar kommer och går.

Om du kan tillåta dig själv att uppleva det du upplever, så kan du komma närmare ditt sanna gudomliga jag. Du kan, för i varje stund av livet ges du den möjligheten. När du är med dig själv helt och fullt så får du en annan kvalitet på ditt agerande i världen, jämfört med när du agerar utifrån distans till din sanna natur.

Din sanna natur är din egen, din egen vibration och ton, olik andras och ändå lik för din natur kommer från samma källa som alla andras. Denna källa är gudomlig och evig.

Jag hälsar det gudomliga i dig!

Raphael Mabo

http://www.raphaelmabo.se - http://raphaelmabo.wordpress.com/ - http://mactuellt.blogspot.com

 Senaste tiden har det börjat komma kritik i massmedia mot positivt tänkande och mot att vara tacksam. Det finns ett stort missförstånd här hos dessa kritiker. Självfallet handalr det inte om att man ska vara tacksam för att man blir slagen, våldtagen eller misshandlad. Idén är att man istället för att gräva ner sig i problem, väljer att fokusera på lösningar. Och för att man ska få energi att fokusera på lösningar kan man hitta det som faktiskt fungerar i livet och vara tacksam över det.

Om jag ser det som att jag misslyckas, när resultatet blir ett annat än jag vill, så skuldbelägger jag mig själv. Om jag istället väljer att se dessa "misstag" som återkoppling, feedback, från livet som hjälper mig till att göra om så att jag kan få det resultat jag önskar uppnå, att se det som en lärdom, så får jag kraft att föra mig framåt istället för att deppa ner mig i kraftlöshet och tycka synd om mig själv.

Det finns vetenskaplig forskning (en del av detta redovisas i den amerikanska dokumentären The Living Matrix) som bekräftar att vi påverkar vårt eget mående - både känslomässigt och fysiskt - genom våra tankar.

Att hitta saker som fungerar i livet och vara tacksam för det - som att vara tacksam för att jag lever, mina armar och händer fungerar, jag kan skriva och läsa - det ger mig kraft, en kraft som jag kan använda till att förändra det som fungerar mindre bra i livet.

Om jag fokuserar på det som fungerar mindre bra, så blir jag bara deppig och kraftlös. Till skillnad från kritiker mot tacksamhet anser jag att jag förändrar mer i livet om jag gör det med kraft, och kraften får jag automatiskt när jag uppmärksammar och är tacksam för det som faktiskt är bra i mitt liv.

När jag fokuserar mer och mer på det som är bra och fungerar i mitt liv, så ger jag energi till att expandera detta. Jag expanderar mitt eget välmående och jag drar till mig mer av det som reflekterar mitt eget välmående.

Genom denna kraft så kan jag även hitta aktiviteter som ytterligare hjälper mig att expandera mitt välmående och det som är bra i mitt liv.

Agera utifrån vara uppfylld med kraft och tacksamhet, istället för att agera utifrån brist och vrede över sakers tillstånd.

Fred skapas genom inre fred, inte genom att kriga och slåss.

Jag hälsar det gudomliga i dig!

Raphael Mabo

Skribent och inspiratör

http://www.raphaelmabo.se - http://raphaelmabo.wordpress.com - http://mactuellt.blogspot.com

Ibland råkar det så att man hör toner, rytmer och sång som starkt griper tag i en, berör och hjärtat öppnar sig och vibrerar av värme. En sådan musiker är Denis Quinn, även känd som Asha. Han har släppt flera album och enklast kan man säga att det är neoklassiska ballader, djupt rotad i den medeltida trubadur traditionen och moderniserad med ljudbilder från dagens värld.
Denis sjunger klassiskt skolad, så skör och vibrerande och sann. Ofta i duett med en kvinna som sjunger på ett liknande sätt som han, fast i ett annat tonläge. Det är vackert tillsammans.
Denis sjunger på engelska, även fast han gillar att ibland hämta ord och uttryck från italienska och andra språk. Han fyller sina album med både sånger och talad poesi. Många av sångerna är över 5 minuter och saknar den traditionella popens struktur i inledning, refräng, brygga, refräng, tonartshöjning etc. Det är uppfriskande att höra hans sånger, så klassiskt och ändå så nytt.
Han sjunger om kärlek, kärlek till Gud, universum och till en käresta. Kärlek till livet och andlighet. Han sjunger om hjärtan och själar.

I’ve loved you in the heavens, and in the underworld below
We’ve come so far together, we still have so far to go
This life is meant for loving, keep this always near your heart
We’re still to find it each other, and we’ve never been apart

Från albumet ”Music for love” med Asha.

Jag har mest lyssnat på ”Music for love” och ”Love is the only prayer”.  Ljudbilden är milda trummor, svävande synthar med klassiska tongångar, och akustiska gitarrer. Det är vackert och storslaget på samma gång. Hans första stora succé är ”A Concert of Angels” som är ett instrumentalt album som i stort improviserades fram i studion och spelades in väldigt fort. Det är ett piano med atmosfärisk synth bakgrund. Vackert, lågmält och på något sätt självklar i sin energi.

Jag gillar detta mycket!

Sommarhälsningar från Raphael Mabo

 Vem är du?

Ja, under ytan. Vem är du?

Vem är du, om vi tar bort ditt jobb och yrke eller studier eller eventuella arbetslöshet?

Vem är du, om vi tar bort rollen som fru eller man, mamma eller pappa, broder eller syskon, älskare eller ensam och singel?

Vem är du, om vi lägger åt sidan din sociala status och var du bor och var du kommer ifrån?

Vem är du, under kläderna och bortanför din dialekt och ditt sätt att prata på?

Vem är du, om vi bortser från din historia, din bakgrund, dina föräldrar, din uppväxt och utbildning?

Vem är du, under kroppen och bortanför sinnet?

Längst inuti varje människa och inuti dig så finns något stort, något som är unikt och individuellt hos dig - och som samtidigt är i kontakt med något ännu större.

När vi går igenom livet, när vi fastnar i vårt görande och vardagens krav. Så ta en stund och utforska ditt inre, utforska dig själv. Fråga dig själv - "Vem är jag?" och gå igenom lager för lager och se vad som händer inuti dig.

Vem är du, vem är jag, vilka är vi?

Livet, detta magiska och fantastiska.

Nuets rörelse som vrider och vänder sig. Ett ständigt pågående.

Varma hälsningar

Raphael Mabo

www.raphaelmabo.se

Hur kom det sig att du blev skribent?
– Jag lärde mig att läsa och skriva väldigt tidigt och det har alltid varit lätt och roligt för mig att utforska det man kan göra med ord, säger Raphael Mabo. Tidigt började jag med att skriva berättelser. I vår bokhylla hemma fanns både skönlitteratur och faktaböcker om historia, kultur, resor och det mänskliga psyket. Jag slukades av orden.

Vad är din styrka som skribent?
– Det är min förmåga att komprimera ner massiv information till en kortare text så att det upplevs naturligt och lätt för läsaren, säger Raphael Mabo. Det är lätt för mig att skriva på ett sätt som läsaren upplever som intressant och jag har även en stor bredd i skrivandet – tekniska artiklar, kultur, ekonomi, företagsinformation och personintervjuer.

När man tittar på din bakgrund, så är den väldigt bred. Du har gjort många olika saker? Marknadsassistent, kanslist, suttit i kundtjänst, överfört film till video.
– Ja, fast ändå har det känts för mig som att jag har gjort ett och samma, svarar Raphael Mabo och skrattar. Du förstår, jag har alltid sysslat med kommunikation – i olika former på olika nivåer. Mitt första riktiga långtidsjobb var att föra över gamla filmer till video och dokumentera deras innehåll i en databas. Det var ju kommunikation. Jag är helt enkelt en kommunikatör!

Vad är din drivkraft?

- Att informera, kommunicera, inspirera och möta människor! Jag är intresserad av världen, livet och samhället, säger Raphael Mabo. På universitetet läste jag idéhistoria och det är ju hela utvecklingshistorien på en och samma gång - den vetenskapliga, religiösa, kulturella, filosofiska och sociala historien. Nu på senare år känns det extra viktigt att lyfta fram klimat och miljöfrågor för vi människor bebor en så fantastiskt vacker planet!

Du är även coach, hur går det ihop med att vara skribent?

– Att vara coach handlar också om kommunikation, svarar Raphael Mabo. Det är i grunden en form av samtal där jag lyssnar och stöttar klienten för att plocka fram sin fulla potential. Ibland olika inkänningsövningar och uppgifter för att titta på livet ur olika aspekter. Det är en fantastisk vacker process och jag känner mig så hedrad att möta dessa människor som kommer till mig.

Vad är din styrka som coach?
– Min förmåga att lyssna och följa med klienten där denne befinner sig, säger Raphael Mabo. Du som klient är den som bestämmer vart vi ska gå, min uppgift är att vara lyhörd och hjälpa till med att konkretisera vägen och målet. Sen har jag en stor kärlek för människor och tålamod, det är en förutsättning för att kunna vara en bra coach, det och att lyssna.

– Jag tror på att alla har en väg att vandra, en gåva att ge och lärdomar att få. Jag säger inte att jag har svaren, som coach jobbar jag utifrån att klienten har svaren inom sig, att klienten själv vet vad som är rätt för honom eller henne och min uppgift är att hjälpa till med att plocka fram detta, säger Raphael Mabo.

Hur kom du in på detta med coaching?
– Jag är kommunikatör för att inspirera och bredda människors vetande, säger Raphael Mabo. Coaching handlar också om att inspirera och bredda människors vetande, om sig själva och sitt eget liv. Så det kändes som ett naturligt steg för mig. Jag har själv gått i coaching och alternativ terapi, det har inspirerat mig att göra för andra det som har hjälpt mig i min egen utveckling.

– Det är fantastiskt att följa människor och se dem förändra sitt liv genom modet att våga visa den man är, säger Raphael Mabo. Vi alla har fantastiska gåvor inom oss, även fast vi kanske inte alltid ser och förstår det själva. Vi alla människor behövs i världen.

Du har ett stort miljöengagemang?
– Ja, för vår planet är så vacker och jag tror det är vår uppgift att vårdan Jorden så mycket vi kan och leva i harmoni med naturen och djuren, säger Raphael Mabo. Jag tror att vi alla kan göra en skillnad genom förändringar vi gör i vardagen – att leva mer medvetet, tänka på vad vi konsumerar, var det kommer ifrån, hur det har producerats och vilken påverkan det har på miljön. Även fråga oss själva om vi behöver konsumera så mycket verkligen.

Vad har du för andra intressen?
Raphael Mabo ler.
– Jag älskar musik. Det är healing, inspiration, glädje och avkoppling för mig. Tycker om att dansa och röra mig till musik. Böcker läser jag fortfarande många av. Härligt att se en film ibland också, eller besöka teatern. Pjäser kan vara så inspirerande och berörande.

Du har också ett intresse för det alternativa, kan du berätta mer om det?
– Ja, detta är ju ett kärt ämne för mig, svarar Raphael Mabo. När jag var liten så upplevde jag att naturen, djuren och universum var levande och hängde ihop.

– Några av mina starkaste minnen är från när jag på eftermiddagar satt på bryggan eller vid huset på landet och njöt av vinden, ljuden och rörelserna, säger Raphael Mabo och sjunker in i minnet. Det var meditation innan jag ens kände till ordet!

– Jag har haft flera upplevelser och jag sökte mig till andra, böcker och litteratur, som kunde diskutera dessa, säger Raphael Mabo. Den traditionella vetenskapen var inte till någon hjälp, den säger ju att man är sinnessjuk eller en bluffmakare och charlatan om man har upplevelser, eller att det man upplever har någon annan fått en att tro, att man har blivit manipulerad av någon utomstående. Det var påståenden som jag inte kände igen mig i och därför inte kunde relatera mig själv till.

– Jag kände starkt att det jag upplever, det upplever jag och istället för att förneka mina egna upplevelser så sökte jag mer information, säger Raphael Mabo. Jag minns särskilt en bok som jag fick av min far ”De nya ryska psykiska upptäckterna” av Henry Gris och William Dick. Det är naturligt för mig att vara vetgirig och expandera mitt vetande och min förståelse, även för mina upplevelser.

– Vi människor och livet har en så stor rikedom och vetenskapen har inte lyckats förklara allt än. Det är mycket som är outforskat och oförklarat, vilket är vackert så, att mycket fortfarande får vara ett mysterium, säger Raphael Mabo och blinkar finurligt med ena ögat. 

http://www.raphaelmabo.se / http://raphaelmabo.wordpress.com / http://blog.raphaelmabo.se / 

http://raphaelmabo.bloggy.se/ / http://mactuellt.blogspot.com / http://ekospirituellt.blogspot.com 

 raphaelmabo.wordpress.com/2010/06/29/din-sanna-natur/

Jag lämnade storstaden för att komma närmare mig själv. Jag lämnade storstaden för att kunna höra mig själv bättre. Här ute bland fåglarna i himlen och djuren i skogen, mitt ibland vinden och solen, regnet och naturens dofter, fann jag ett utrymme som gör det tydligare för mig vad som pågår och händer inuti mig, och även vad som händer och pågår runtomkring mig. Jag upplever världen tydligare, när hjärnan inte längre behöver bearbeta alla de ljud som omger oss människor i städerna.

   Även i naturen låter det moderna samhället; motorfordon från en avlägsen väg eller flygplan som mullrar i skyn. I våra städer och arbetslandskap finns mängder med ljud omkring oss; surranden från ventilationsanläggningar, kluckanden från avlopp och pumpar, ljudet av transportsystem och elektroniska arbetsverktyg, surret från kylskåp och det moderna livets bekvämligheter. Ovanpå alla dessa konstgjorda ljud som är delar av det moderna samhället, så finns olika former av ljud för underhållning; som musik, radio, television. Människan har blivit stora mediakonsumenter för att distrahera sinnet.
   Allt detta är mycket för hjärnan att hantera, all denna information som ständigt finns omkring oss och når oss. Det är flera miljoner informationsbitar varje sekund som träffar oss och som ska bearbetas, tolkas, förstås och reageras på. Endast en bråkdel av detta görs vi medvetna om. Hjärnan gör ett stort arbete med att filtrera bort den information som vi inte behöver.
   Har vi en klump i magen som gör ont, har vi en obehagligt känsla, eller kanske en outtryckt längtan, så finns den fortfarande där och den gör sig påmind när vi stänger av media, när vi minskar de konstgjorda surren omkring oss.
   Din sanna natur – det du verkligen är – finns under dina föreställningar, tolkningar och tankar. Din sanna natur finns bortom dina filter.
   Vi kan börja få en glimt av vår sanna natur när vi tillåter oss att uppleva det vi upplever inuti, när vi tillåter oss att känna det vi känner utan att gå in och försöka förändra det.
   När vi låter oss uppleva det vi upplever, när vi stannar i närvaron med det vi upplever inuti, så når vi mer av vår sanna natur. Nu kan vårt innersta väsen vara dolt under lager på lager av olika tankar och livserfarenheter som filtrerar vår upplevelse och får oss att bedöma, värdera, tolka och vilja något med vår inre upplevelse. För varje gång som du tillåter dig själv att ha den upplevelse som du har, desto mer av ditt innersta jag kommer att framträda för dig.
   Det är ofta så lätt för oss människor att vilja gå in och skruva i vår inre upplevelse. Det kan vara en obehaglig känsla som vi inte vill känna, kan vara något som vi tycker är fel att känna, det kan vara något som vi vill ha annorlunda, det kan vara en härlig känsla som vi vill behålla kvar – allt detta är att säga nej till det som upplevs, att säga nej till flödet i den inre upplevelsen, att känslor kommer och går, tankar kommer och går.
   Om du kan tillåta dig själv att uppleva det du upplever, så kan du komma närmare ditt sanna gudomliga jag. Du kan, för i varje stund av livet ges du den möjligheten. När du är med dig själv helt och fullt så får du en annan kvalitet på ditt agerande i världen, jämfört med när du agerar utifrån distans till din sanna natur.
   Din sanna natur är din egen, din egen vibration och ton, olik andras och ändå lik för din natur kommer från samma källa som alla andras. Denna källa är gudomlig och evig.

Varma hälsningar från mig

Raphael Mabo

http://www.raphaelmabo.se / http://raphaelmabo.wordpress.com / http://blog.raphaelmabo.se / 
http://raphaelmabo.bloggy.se/ / http://mactuellt.blogspot.com / http://ekospirituellt.blogspot.com 

Det kan finnas stunder när man behöver extra inspiration och stöd. Det kan finnas stunder då inspirerande ord kan hjälpa stort.

I månadsskiftet mellan maj och juni upplevde jag artisten Fantuzzi. En man som med sin gitarr har rest jorden runt i 30 års tid med sina sånger. Senaste skivan "Divine Inspiration" är vacker, lågmäld och helande musik för kropp och själ. Han sjunger med känsla, sinnlighet och ödmjukhet inför världen och livets mystik. Åh vad jag tycker om att höra hans låtar!

http://www.fantuzzimusic.com/ 

Varma hälsningar från mig

Raphael Mabo