
Idag har jag för andra gången på ett halvår deltagit i en psykologisk undersökning utförda av några psykologistudenter. Det hela skedde ganska spontant från min sida, efter att jag blivit tillfrågad av två killar när jag var på biblioteket och skulle lämna tillbaks en bok.
Undersökningen var lite som en muntlig form av ett frågeforumlär och utfördes på ett litet café i Haga. Som tack för att jag ställde upp bjöd de (eller rättare sagt universitetet) på fika. Eftersom jag var väldigt hungrig vid tillfället kunde jag förstås inte tacka nej till erbjudandet. Frågorna handlade om kroppsideal, hur mycket man brydde sig om sitt utseende och om och i så fall hur det hängde ihop med ens självförtroende och självkänsla. Det kändes som om hela caféet satt och tjuvlyssnade på mina svar. Och vem vet, kanske var frågorna helt oviktiga i sammanhanget. De kanske endast studerade hur jag betedde mig när jag svarade på dem.





