Den stora 80-årsfesten blev riktigt lyckad. Mormor verkade helnöjd och det var roligt och intressant att träffa en massa släktingar man inte visste fanns. De som satt vid mitt bord visade sig till exempel vara mina sysslingar. Det var dock långt ifrån alla på festen som jag förstod hur de hörde samman. 

Eftersom jag åkte till Halmstad med kusinen och blev bjuden på all mat kändes det som en väldigt ekonomiskt helg. Det hela sprack dock delvis på vägen hem idag, då de båda kusinerna bestämde sig för att ta en tur förbi Ullared. Jag handlade absolut inte mycket, men några fynd blev det trots allt! Tur att CSN hade kommit.

Idag säger vi grattis till mormor som fyller 80 år! Nästa helg blir det stor släktträff i Halmstad med kanske uppemot hundra personer. Förutom de närmsta från Halmstad, Stockholm och Göteborg blir det även hel del släktingar jag inte visste jag hade. Det kan bli en intressant tillställning!

Pluggmässigt är denna terminen rätt tuff. För det första har vi har många små kurser med tillhörande, inte lika små, tentor. Dessutom handlar kurserna mest om matte och ekonomi, vilket ju inte riktigt är min grej här i livet. Jag gillar nog mer ämnen där det inte finns några exakta rätt eller fel. Jag ser det här dock som en utmaning och ska verkligen se till att ta mig igenom allt.

Den senaste veckan har det blivit mycket grupparbetsövningar och kollektivplugg, vilket inneburit en hel del tid på universitetet. Jag har till och med skaffat ett passerkort, så jag kan komma in där även på kvällar och helger. De kan tyckas lite överambitiöst, men faktiskt väldigt bra. Inte minst en kall söndagseftermiddag när allt ändå känns tråkigt. När man tar paus kan man gå och köpa en billig baguette i mysiga Haga. Och vill man vara lite positiv så kan man konstatera att det nog bara är sisådär en och en halv månad kvar tills våren kommer.

Haga, nästen precis vid universitetscampuset.

Min mobiltelefon har fungerat väldigt dåligt under de senaste halvåret. Problemen började förstås bara några veckor efter att garantitiden hade gått ut, men gick i alla fall att använda fram tills igår. Nu är jag helt utan mobil, vilket är problematiskt eftersom det är min primära väg för kontakt med omvärlden. Det går visserligen att kontakta folk via nätet, men det kräver ju att folk sitter vid datorn när jag vill kontakta dem. Samma sak är det med folk som vill kontakta mig.

Det känns även lite surt att alla koder och nummer som var sparade i mobilen gått förlorade. De mest oförutsedda problemet kom jag dock på igårkväll innan jag skulle gå och lägga mig. Jag har ingen annan väckarklocka än mobilen och hade ingen möjlighet att skaffa mig någon mitt i natten! Enda chansen var att lita på den mentala klockan, vilket förstås är väldigt osäkert. Otroligt nog fungerade det riktigt bra, för jag vaknade bara tio minuter efter "avsatt" tid imorse! Det handlade nog mestadels om tur den här gången och om jag inte köper en mobil idag måste jag i alla fall köpa en klocka så jag med säkerhet vaknar imorgon. 

Universitetslärarna är en väldigt upptagen yrkeskår, som i många fall ständigt måste resa land och rike runt för att hålla föreläsningar på flera olika nivåer på flera olika universitet och högskolor. I alla fall om man ska tro dem själva. De brukar mer än gärna berätta historier från yrkeslivet, om böcker de författat eller forskningsrapporter de skrivit. Berättelserna kan ofta vara fascinerande, men man kan även förstå att detta aktiva liv även leder till en viss vimsighet hos lärarna.

Idag hade läraren kollat fel på schemat, och åkt till fel landsända och fel klass. Detta medan vi inte ett ont andade satt och väntade i föreläsningssalen. Och nej, den gamla högstadietraditionen om att man får gå om inte läraren dyker upp i tid blir förstås irrelevant på universitetsnivå där studierna helt och hållet sker på fri vilja. Dessutom är det förstås mänskligt att fela.

Efter att misstaget uppstäckts fanns det förstås inget tid för den upptagna läraren att boka om föreläsningen till nästa vecka, utan meddelade istället via mail att undervisningen skulle äga rum redan samma eftermiddag. Då var det tur att jag inte är lika uppbokad som en universitetslärare, utan kan vika hela min pluggeftermiddag åt två timmars statistikföredrag. Om bara inte den här kursen hade varit så himla svår hade allt varit frid och fröjd.

Det kom inte 100 pers igår som vi hade befarat, även om det var många fler än förra festen vi annordnade. Även om det inte alls var lika fartfyllt som förra gången var det ändå väldigt trevligt. Detta trots en del märkliga stölder. Det är kul att bjuda in folk som man känner från flera olika sammanhang. Totalt var det nog sisådär hälften svenskar hälften utbytesstudenter. Även med de man tycker sig känna kan det uppstå en del kulturkrockar som:

"Hur ska vi göra? Kramas eller pussas x antal gånger på kinden"

"Varför har alla tagit av sig skorna?"

Från svenskarnas håll blev det mer av:

"Nej!! Nu missar vi ju Melodifestivalen!"

"Gå bort med dina skor från min matta!"

Att annordna fest hemma kan även vara rätt ekonomiskt! De kvarlämnade burkarna och flaskorna räckte till diskmedel, trasor och lite annat som behövs i det gemensamma köket. Efter lite pantning, och handling blev det även kebab med Maria och Bastian. Sedan återgång till studierna.

Från ishalka till julkortssnölandskap på bara några dagar och folket här i stan har återigen en anledning att ha vädret som hetaste samtalsämne. Att det snöat mer är jättebra för mig eftersom jag återigen kan gå ut och gå som normala människor. Att spårvagnarna är några minuter sena är knappast några problem eftersom det ändå tar några minuter extra att ta sig ner till hållplatsen genom halvmeterhöga drivor. 

På vägen hem impornerades jag av att det faktiskt finns ett yrke som innefattar att slå bort is från betongtrappor med en kofot. Det hade förstås varit trevligare om dessa arbetsuppgifter utförts redan i slutet av förra veckan, men bättre sent än aldrig (som man brukar säga). Man får hoppas att ingen har skadats allvarligt.

Idag kom även resultatet på tentan som jag tyckte gick sådär. Turen låg dock på min sida och jag fick godkänt. Jag får fira med lite choklad och blicka framåt till helgens händelse - vår stora fest här i 148:an!

Följ min blogg med bloglovin