Rasmus blogg
Jag brukar inte blogga om politik, men jag känner att det finns en anledning att kommentera gårdagens valresultat och det nya parlamentariska läget. En stor del av världspressen nämner förstås hur Reinfeldt blivit historiskt (den första borgliga statsminister som omvalts), men de toppar sina sidor med hur Sverigedemokraterna, ett parti med rötter i den svenska nynazismen, har fått vågmästarställning i Sveriges riksdag.Detta är förstås oerhört pinsamt, båda ur ett svenskt och internationellt perspektiv.
Att SD kom in är väldigt förvånande, dock inte särskilt oväntat. De har ju legat över fyraprocentsspärren i alla opinionsmätningar den senaste tiden. Frågan är dock vad det är för nötter som röstar på dem. Att det, som någon vänsterpartist sa på valvakan, skulle ha med Alliansens politik att göra är förstås skitsnack. SD-framgångarna måste ses ur ett europeiskt perspektiv, där liknande partier haft framgångar i så gott som hela Europa. Exakt vad detta beror på kan man förstås spekulera om.
Hur ska man gå vidare nu? Det viktigaste är förstås att inte samarbeta med SD eller på något sett närma sig deras politik. Vi ser hur det har gått i Danmark. Samtidigt är det viktigt att bemöta deras argument och tala om varför de har fel. Att enbart bua ut dem är kontraproduktivt.
Två mandat kan ställa till med mycket. Alliansen har ingen egen majoritet och frågan är om de verkligen kommer kunna förhandla med Miljöpartiet. Blir det rentav nyval? Det mesta är fortfarande oklart ännu. Största frågan blir dock vad vi ska göra med alla skåningar.
Skriv en kommentar:
Kommentarer är avstängda för detta inlägg
Helt rätt! Inte samarbeta men väl föra en diskussion!
Skrivet av Karin den 20 september, 2010 kl. 18:01 #