TGU 5 minuter med 16 kg

Kulhantelsvingar 222 reps på 12 minuter med 24 kg kulhantel, vilket ger 18,5 reps/minut

Det finns mycket myter kring hälsan hos jägare-samlarekulturer under stenåldern, en del förespråkare för den idag dominerande linjen inom kostvetenskapen påstår sådana saker som att människan fick en bättre hälsa vid övergången till jordbruk. Inget kunde vara mer fel! Medellängden minskade, undernäringen ökade och en rad olika sjukdomar fick en långt mycket större spridning. Det är inte förrän idag vi har kommit upp i, och till och med gått förbi, samma medellängd som vi hade på stenåldern. Detta är antagligen på grund av högre insulinnivåer och inget annat.

Medelindividen när vi var jägare-samlare hade samma kroppssammansättning som elitidrottarna har idag (alltså kroppsfettsnivåer och muskelmassa) och deras prestationsförmåga låg också på en oerhört hög medelnivå. Dagens idrottare är ju oerhört specialiserade så de skulle självklart prestera bättre i sin valda gren är genomsnittsmänniskan från den tiden, men antropoligsk forskning på de jägare-samlaregrupper som överlevt in i modern tid talar sitt tydliga språk. Vi har alla förmågan att prestera på elitnivå, det är bara det att det är väldigt få av oss som tränar för att göra det.

Läs gärna Stephan Guyenet:s kommentarer om boken "Paleopathology at the origins of agriculture", eller Loren Cordains artiklar om detta. Jag vill inte på något sätt romantisera bilden av livet på denna teknologiska nivå, förhållandena var naturligtvis oerhört hårda, men den mytbildning som finns på sina håll gör mig lite less.

EDT PR-zon 15 minuter: 38 räckhäv och 44 ringarmhävningar

Cirka 30 minuters tappert försök till POSE-löpning.

Bloggtips: PaNu.

20 minuters tappert försök till POSE-löpning.

I FÖRRGÅR: En timmes boxpass.

IDAG: TGU 5 min med 16 kg kulhantel

EDT PR-ZON, 15 minuter: 34 chins och 37 ringarmhävningar

Kulhantelsvingar med 24 kg i 12 minuter på 80%: 160 reps

Ringarna jag använder köpte jag på IKEA:s barnavdelning, de heter "ekorre" och jag hänger dem från mitt hävräcke.

EDT står för "Escalating Density Training" och är ett träningssystem som utvecklats av Charles Staley. Det går ut på att du väljer två övningar, sätter en äggklocka på 15 minuter och försöker göra så många repetitioner som möjligt innan tiden går ut. Nästa gång försöker du göra minst en repetition till på varje övning. Se http://www.staleytraining.com/ för detaljer. EDT passar perfekt för dig som vill ha lite av varje i din träning: Styrka, hypertrofi (muskeltillväxt), fettförbränning och flås.

I en ny studie, publicerad i Archives of General Psychiatry, testades omega 3-tillskott för att se om det kunde förbättra tillståndet för psykiskt sjuka. Studien var ganska liten (81 personer) och deltagarna delades upp i två grupper, där en grupp fick omega 3 och en grupp fick placebo (alltså verkningslös substans, typ "sockerpiller"). Gruppen som fick omega 3 mådde betydligt bättre än placebogruppen. Detta är ytterligare en positiv studie när det gäller omega 3-tillskott, som verkar förbättra de flesta sjukdomstillstånd.

En ny bantningsstudie på 146 obesa (BMI över 30) individer jämförde lågkolhydratbantning med lågfettbantning kombinerat med medicinen "orlistat", som många känner igen som "xenical". Båda grupperna gick ner lika mycket, men lågkolhydratgruppen fick förbättrat blodtryck på köpet. Jag skulle föredra att slippa medicin om jag ville gå ner, så jag får anse detta vara ett resultat som talar till lågkolhydratkostens fördel. Jag rekommenderar själv lågkolhydratkost till överviktiga som vill gå ner i vikt då jag upplever att det är det som fungerar bäst för de flesta, och man behöver normalt inte räkna kalorier eller vara hungrig.

Kanske ger ordet kokos dig associationer till varma stränder och goda drinkar, eller till pekpinnar från din doktor om att det är dåligt för hjärtat? Kokosnöten har både haft en storhetstid och fått stå i skamvrån som en riktig hälsobov. Läs vidare och ta reda på sanningen om kokosnöten!

Kokosnöten, som egentligen är ett frö, är både näringsrik och god. Den är ganska proteinrik och har ett lågt GI. En tredjedel av innehållet i kokosnöten består av fett och mycket av detta fett är mättat, men det är inte samma slags mättat fett som vi hittar i kött och mjölk. Kokosnötens mättade fetter är kortare än fetterna från djur. Fetter är nämligen kedjor av kolatomer och hur lång kedjan är avgör tillsammans med hur kolatomerna sitter ihop vilket slags fett det rör sig om.

Att fettet i kokosnötter är kortare är en av de saker som gör kokosnöten i det närmaste unik i vilka effekter den har på vår hälsa. De här kortare fetterna omsätts inte på samma sätt som andra, längre, fetter och har vissa speciella egenskaper.

Kokos bidrar till ett bättre immunförsvar

Nästan hälften av det totala fettet i kokosnöten består av ett slags fett som kallas för laurinsyra. Laurinsyran kan i vår kropp dessutom göras om till något som kallas för monolaurin. Både laurinsyran och monolaurinet är antibakteriella, de hjälper alltså till att bekämpa skadliga bakterier. Visste du att laurinsyra också finns i modersmjölk? Det är ett sätt att skydda barnet från infektioner. Genom att äta kokos och kokosprodukter kan du också få tillbaka detta skydd du hade som spädbarn.

Alla celler i vår kropp är omgivna av ett lager fett som kallas för cellmembran. Det fett vi äter påverkar hur dessa membran ser ut och är sammansatta och det verkar som att när vi äter mycket laurinsyra gör detta att cellerna skyddas mot virusangrepp. Virus är nämligen som små kapslar uppbyggda av protein och fyllda med arvsmassa. De sätter sig på våra celler och injicerar sin arvsmassa vilket lurar cellen att tillverka nya virus. Laurinsyran gör att virus har svårare att injicera sin arvsmassa och laurinsyran verkar också kunna inaktivera virus så att de inte kan injicera sin arvsmassa överhuvudtaget.

Det finns en jästsvamp som kallas för candida ablicans som lever i vår munhåla och magtarmkanal. Candida är normalt harmlös och gör ingen skada men ibland kan Candida ge upphov till något som kallas för ”kronisk mukokutan kandidos”, en överdriven tillväxt av svamp i kroppen. Det drabbar oftast människor med försvagat immunförsvar men vissa menar att en mildare form av överväxt är vanligt hos människor som äter mycket socker och snabba kolhydrater. Studier har visat att kokosfett är mycket effektivt för att bekämpa både candida och andra jästsvampar i kroppen.

Kokos ger bättre blodfetter

Kokos och kokosfett har i studier visat sig ge förbättrade blodfetter och en minskning av fettet runt midjan, alltså den fetman som är kopplad till en högre risk för hjärt-kärlsjukdom. Detta går stick i stäv med de varningar som förr utfärdats om att kokos skulle vara dåligt för hjärt-kärlhälsan. Om något så är kokos bra för densamma!

Kokos är bra för magen

Fettet i kokos har dessutom visat sig vara bra för människor med kroniska inflammatoriska tarmsjudkomar som Crohn’s och minskar genomsläppligheten i tarmen. Det låter kanske konstigt men faktum är att många har problem med att deras tarm är vad man närmast kan beskriva som sliten och det gör att saker som inte ska kunna smita igenom tarmväggen in i kroppen gör det. Det kan sedan orsaka en mängd besvär och sjukdomstillstånd.  Om du äter kokos minskar du risken för att detta sker.

Kokos gör dig mätt och höjer din ämnesomsättning

Studier gjorda på både djur och människa visar att fetterna i kokos höjer ämnesomsättningen och gör oss mätta. Personer som får äta en frukost med en riklig mängd av dessa fetter äter spontant mindre till lunch och deras kroppar gör av med mer energi utan att de ens behöver röra på sig! Många menar att en större konsumtion av kokosprodukter skulle kunna minska risken för övervikt.

Det finns indikationer på att fetterna i kokos kan göra att de essentiella (livsnödvändiga) omega 3 och omega 6-fetterna inte oxideras (förbränns). Detta skulle då kunna göra att behovet av de essentiella fetterna inte är lika stort om kokosfett intas i tillräckligt mängd. Goda nyheter för dig som inte gillar fisk.

Kokosprodukter

Det finns en mängd olika kokosprodukter på marknaden idag, den vi ser och använder mest är kanske kokosmjölken. Kokosmjölk har kallats för asiens grädde och framställs genom att rivet fruktkött från kokos pressas. Vi får då en söt och krämig produkt som passar mycket bra i soppor och grytor. Kokosmjölk är en god källa till det nyttiga kokosfettet och till många vitaminer och mineraler.

Riven kokos har vi, som många vet, använt länge i bakning och tillverkning av sötsaker. Men riven kokos passar också i en hel del lagad mat och i sallader.

Kokosfett, eller kokosolja som det också kallas, är något som sälja i butikerna framförallt kring jul då det görs mycket ischoklad men kokosfett passar utmärkt som matfett också till vardags. Det är mycket värmetåligt och bränns inte vid så lätt, vilket gör att det många gånger passar bättre än smör och olja till stekning. Det är också mycket prisvärt och naturligtvis den främsta källan till de nyttiga kokosfetterna.

En del kanske har sett att kokosfett också säljs i hälsokostbutikerna? Det är en kallpressad form av kokosfett (extra virgin) och har till skillnad från det kokosfett som finns i din lokala matbutik en distinkt smak av kokos. Kallpressat kokosfett har vissa hälsofördelar jämfört med det vanliga kokosfettet, antagligen beroende på att en del ämnen som försvinner vid processningen av det vanliga kokosfettet finns kvar. Dessa hälsoeffekter kan du dock få genom att äta färsk kokosnöt eller andra kokosprodukter så om du inte gillar smaken av det kallpressade kokosfettet kan du hålla dig till det vanliga.

Till sist har vi ju såklart kokosnöten. Kokosnöt har en speciell söt smak som kommer fram när du tuggar på den ett tag och kan passa bra i yoghurt eller kanske i sallader. Kokosnötter är inte så svåra att öppna som många tror, så länge du har en rejäl hammare och lite tålamod!

Räckhäv 8 stegar till 3 (=48 reps totalt)

TGU 8 minuter och 30 sekunder med 16 kg kulhantel

Kulhantelsvingar 200 reps med 24 kg kulhantel på 12 minuter, vilket ger 16,67 reps/minut

Närmar mig 240 reps. Det är definitivt greppstyrkan, eller snarare -uthålligheten, som begränsar mig när jag kör svingar. När jag skriver detta är jag helt slut i underarmarna.

Rekommenderad läsning: Whole Health Source-bloggen. Ett inlägg om viktnedgång, läs gärna alla delarna (I till IV).

Kände mig riktigt seg idag, så jag körde på cirka 80%. Det blev:

TGU 16 kg i 5 minuter.

150 kulhantelsvingar med 24 kg på cirka 11 minuter.

Räckhäv 1x8, sen 5 stegar till 3

Sen en timmes boxpass

Började med räckhäven idag. Måste göra det eftersom de är en svaghet för mig.

Räckhäv 7 stegar till 3 (=42 reps)

TGU 9 minuter med 16 kg kulhantel

Kulhantelsvingar 185 reps på 12 minuter (med 24 kilos kulhantel), hardstyle (kanske inte strikt hardstyle mot slutet av seten de sista minuterna :)), vilket ger 15,42 svingar/minut.

Har satt ett mål på 240 svingar på 12 minuter, hardstyle, vilket ju ger 20 svingar per minut i genomsnitt.

Jag tänkte här presentera en pedagogisk modell jag använder. Den går ut på att en du kan hitta en realistsisk nivå att ligga på när det gäller din kosthållning. Det är inte alla som klarar av att vara fanatiskt nyttiga hela tiden (jag klarar inte av det, till exempel) och då gäller det att ärligt se på det sätt du äter nu och hur väl du rent realistiskt skulle kunna äta. I livet är det få saker som är svart eller vitt, det mesta är en gråskala. Detta spektrum representerar denna gråskala. Jag delar in det i fem steg:

Steg 1. Här befinner sig (tyvärr) alltför många. på steg 1 så bryr du dig inte alls om vad du äter. Detta brukar alltför ofta innebära skräpmat och snask. Här är det inte bra att befinna sig.

Steg 2. Här har du en tanke på vad du stoppar i dig och undviker saker du anser vara alltför onyttiga. Kanske du äter vanlig mat till vardags och unnar dig lite mer på helgen? Att gå från steg 1 till steg 2 kan göra stor skillnad i din hälsa och hur du känner dig.

Steg 3. Här befinner de som brukar kallas för "hälsointresserade". Kanske äter du enligt någon "metod", som till exempel "GI-metoden", och tar en aktiv roll i din hälsa. Du läser ibland om kost i tidningar och böcker och rör antagligen på dig en del också.

Steg 4. Hälsa är en större del av din livsstil och du kanske till och med upplevs som lite av en "fanatiker" av vänner och anhöriga. Du tränar antagligen aktivt och är tämligen kunnig när det gäller kost.

Steg 5. Du är fullkomligt fanatiskt när det gäller din kost. Om du äter en lchf-kost så äter du inte en brödskiva och så vidare. Väldigt få människor befinner sig här mer än i kortare perioder.

De flesta pendlar mellan stegen och vissa gör det mer än andra. Jag har märkt att vissa människor är vad någon kallat "crash and burn"-människor när det gäller sånt här. De brukar antingen ligga på steg ett eller steg fem och sällan däremellan. De flesta andra ligger nog på steg ett eller två. Läser du min blogg så ligger du nog snarare på steg tre eller fyra. Själv ligger jag normalt på steg fyra (sällan fem), sex av veckans dagar och på steg ett en dag i veckan, oftast lördag.

Hitta vart du ligger idag och om det är på steg ett, jobba på att gå till steg två. Sedan steg tre eller fyra. Inte till steg fem på en gång! Det fungerar tyvärr nästan aldrig.

Att frukt och grönsaker är bra är något som upprepas igen och igen av människor som utger sig för att vara kostexperter. Det har visats i studier att människor som äter mer frukt och grönt har en bättre hälsa än de som äter mindre, men det kan ju vara så att de som äter mycket frukt och grönt också gör andra saker som är bra för hälsan, kanske motionerar de mer eller röker mindre.

En ofta förbisedd effekt som det vi äter har på vår hälsa är hur olika typer av livsmedel påverkar kroppens balans mellan syra och bas. Detta mäts genom något som kallas för ”Potential Renal Acid Load” (PRAL), alltså vilken syrabelastning livsmedlen ger på dina njurar. Detta har inte så mycket att göra med ifall maten smakar surt eller inte, till exempel så smakar citrusfrukter surt men de har ett negativt PRAL-värde (de är alltså basbildande). PRAL-värdet är en uppskattning och inte något exakt mått på ett födoämnes effekt, men det ger en tämligen rättvis bild ändå!

Vad många (inklusive de flesta nutritionister och dietister) inte vet är att matens PRAL-värde påverkar oss på en massa olika sätt, varav de två främsta är benhälsa och muskelmassa. När vi äter mat som är surgörande (positivt PRAL) så börjar kroppen bli lite sur (inte sur som i lättretlig!), men kroppen vill hela tiden hålla sin surhetsgrad inom ett optimalt intervall för att allt ska fungera bra. Kroppen försöker alltså motverka nedsurningen genom att använda sig av de material den har tillängligt som kan buffra syran (alltså hålla syran i schack). Kroppen kan göra detta på flera sätt men de som är mest relevanta för oss att känna till är att kroppen lakar ur skelettet och bryter ner muskelproteiner.

Syra-basbalansen och ditt skelett

Studier har visat att när kroppen blir sur stimuleras bennedbrytande celler i skelettet som kallas för osteoklaster. Kroppen gör det här för att när osteoklasterna ökar sin aktivitet så frisätts ämnen från skelettet som hjälper till att hålla försurningen av blodet under kontroll. Om vi då äter en kost som är surgörande under hela vårt liv så kan detta bidra till att ge oss benskörhet på gamla dar.

Syra-basbalansen och dina muskler

Ett annat sätt för kroppen att styra syra-basbalansen är att använda sig av komponenter i proteiner för att rensa ut överflödig syra genom njurarna. Vart i kroppen finns det då mest protein? I musklerna så klart! Om vi äter en surgörande kost ökar förlusterna av protein dessa förluster blir större ju äldre vi blir. En surgörande kost kan alltså bidra till en minskad muskelmassa och –funktion när vi åldras. Detta kan också ha konsekvenser för vår prestationsförmåga vid träning och motion och det finns mycket som tyder på en koppling mellan en förbättrad syra-basbalans och en bättre prestationsförmåga och återhämtning.

Utöver de här viktiga aspekterna så finns det kopplingar mellan syra-basbalansen och njursten, högt blodtryck och ansträngningsartma!

Vad innebär då det här för min kosthållning?

Först måste vi ta reda på vilka PRAL-värde olika livsmedelsgrupper har. Visst minns du att ett positivt (över noll) PRAL-värde innebar att livsmedlet har en surgörande effekt och att ett negativt värde innebär att det är basbildande? Här har du en tabell över olika livsmedels syra-basbildande egenskaper:

Som vi ser ovan så är proteinrika livsmedel som kött och ost surgörande, tillsammans med cerealier som vete, havre, majs och ris. Baljväxter kan vara både surgörande och basgörande beroende på sort, gröna ärtor och liknande är basbildande medan linser och bönor är surgörande. Nötter, frukt och grönt är basbildande. Raffinerat socker och matfett (som strösocker och olja) är neutrala och påverkar inte syra-basbalansen nämnvärt, salt däremot är surgörande.

Innebär då det här att vi ska bli frukterianer och sluta äta säd och kött allihop? Nej, för du kommer väl ihåg hur kroppen blev av med syran? Genom att använda proteinet från musklerna och animalier som kött, fisk och fågel innehåller ju jättemycket protein. Kroppen kan använda sig av matens protein för att bli av med syran och betyget för animalieprodukterna blir då inte lika lågt som det kan tyckas om man bara tittar på tabellen. Det man istället ska tänka på (och det finns fler anledningar till det än bara syra-basbalansen) är att undvika bönor, linser och cerealier och att balansera upp kött, skaldjur, fisk och fågel med frukt och grönt. Om du gör det så får du inte bara en bra syra-basbalans, du får också i dig alla nyttigheter från både animalier och frukt och grönt! Det bästa av båda världar.

Gick inte att komma in på passagen blogg i helgen så det här är det jag gjorde igår.

TGU 7 min 16 kg

Chinsstege 6 stycken till 3 (=36 reps)

Kulhantelsvingar 165 hardstyle på 12 minuter

TGU 5 minuter med 16 kg kulhantel

Strikta räckhäv 1x6, 1x5, 5x3

Händerna är slitna av hardstyle-svingarna, vilket märks idag. TGU är nog det bästa som hänt mina axlar (utöver en förbättrad hållning), skulle inte kunna drömt om att hålla 16 kg över huvudet på en arm för ett halvår sedan. Snart kan jag kanske till och med börja pressa. Mer konditionsträning nu i helgen.

Jag tänker här sammanställa en lista över böcker jag rekommenderar till dem som vill lära sig mer om antingen kost eller träning. Ge gärna förslag på kompletteringar. OBS! Att jag rekommenderar folk att läsa dessa böcker betyder inte att jag håller med om allt som står i dem.

Kost

Good calories, bad calories (numera "The diet delusion") av Gary Taubes

Nutrition and physical degeneration av Weston Price

The paleo diet och The paleo diet for athletes av Loren Cordain

The ketogenic diet av John Freeman m. fl

Dr. Atkins new diet revolution av Robert Atkins

The protein power lifeplan av Michael och Mary Eades

The metabolic diet av Mauro DiPasquale

In defense of food av Michael Pollan

Fett och kolesterol är hälsosamt! av Uffe Ravnskov

Maten och folksjukdomarna av Staffan Lindeberg

Natural hormonal enhancement av Rob Faigin

Träning

Starting strength: Basic barbell training 2:a upplagan av Mark Rippetoe och Lon Kilgore

Practical programming for strength training 2:a upplagan av Mark Rippetoe och Lon Kilgore

Enter the kettlebell av Pavel Tsatsouline

Beyond bodybuilding av Pavel Tsatsouline

Power to the people av Pavel Tsatsouline

5/3/1 av Jim Wendler

Kulhantelsvingar, "hard style" 135 reps på 12 minuter

Ökning sen förra gången (10/min till 11,25/min).

Jag har skrivit om kosttillskott förut, men då det inte är många som läser alla gamla inlägg och då jag lär mig mer och ibland ändrar åsikt om saker så är det dags för en uppdatering. Vilka kosttillskott kan det vara värt att ta? För vem och hur mycket?

Fiskolja

Omega 3-fettsyror (EPA och DHA) som finns i bland annat fet fisk är livsnödvändiga och något som vi antagligen får i oss alldeles för lite av (i genomsnitt). Dessa fettsyror är bland annat antiinflammatoriska och har en potentiellt positiv effekt på en mängd sjukdomstillstånd. Fiskolja är det enklaste sättet att få i sig dessa fetter på men det finns även saker som krill- och sälolja. Linfröolja är inte ett acceptabelt alternativ till dessa då linfröolja enbart innehåller en kortare fettsyra som kallas för alfa-linolensyra. Den kan göras om i kroppen till de längre fettsyrorna EPA och DHA, men enbart i mycket begränsad omfattning.

Fiskolja finns att köpa i de flesta livsmedels- och hälsokostbutiker idag. Ta gärna lite mer än vad som rekommenderas på burken.

Vitamin D

Undersökningar har visat att en mycket stor del av den svenska befolkningen har brist på vitamin D. Vitamin D är mest känt för att vara vitkigt för benhälsan, men vitaminet har också många andra vitkiga funktioner. Är du idrottare så kan en vitamin D-brist vara förödande för prestationen.

Vitamin D är ett billigt kosttillskott som säljs i alla häslokostbutiker. 1000 IU ("International Units") är lagom för de flesta. 2000 går bra också om det är den dosen som finns på butiken. Eventuellt kan en högre dos på 2000 IU intas på vintern och en lägre dos på 1000 IU intas resten av året.

Selen

Selen är ett mineral som fungerar som en antioxidant och dessutom är viktigt för hjärt-kärlhälsan och sköldkörtelfunktionen. I Sverige har vi selenfattiga jordar vilket kan leda till att många har ett för lågt intag. Detta är dock ett mindre problem för de som äter mycket fisk och/eller ägg. Äter du mindre av dessa livsmedel så kan ett extra tillskott vara bra.

Ett dagligt intag motsvarande cirka 50 mikrogram fungerar bra.

Magnesium

Magnesium fyller många viktiga funktioner i kroppen och är med vid över 300 olika reaktioner i våra celler. Jag anser att det finns en del som tyder på att det rekommenderade intaget av magnesium är alldeles för lågt. Ett tillskott är dessutom riskfritt och billigt så det kan vara något att fundera på, speciellt om du har problem med restless legs eller kramper.

Ta cirka 300 mg innan du lägger dig.

Kalcium

Äter du inga mjölkprodukter som jag (förutom smör)? Det är inte säkert att ett kalciumtillskott är nödvändigt i alla fall, speciellt inte om du äter mycket grönsaker men ett extra tillskott är riskfritt och billigt.

Ungefär 500 mg om dagen, om du vill.

Proteinpulver

Proteinpulver baserat på vassle, kasein eller ägg kan vara ett alternativ till dig som försöker lägga på dig muskler. Vassle är allt som oftast billigast av dessa tre. Gå inte på kosttillskottsföretagens marknadsföring bara! Skillnaden mellan de olika typerna är marginell och motiverar definivt inte de oerhörda prisskillnaderna dem emellan. Köp ett billigt pulver och ta mer om det är lite sämre kvalitet.

Sportdryck och "gainers"

Sportdrycker består av olika mineraler och druvsocker löst i vatten, gainers är maltodextrin (som består av druvsocker) och vassleprotein. Jag har fått många frågor om sådana här produkter och jag säger alltid att det inte är värt det om du inte tränar väldigt hårt, ofta och/eller länge. Klassar du dig själv som en motionär som mest tränar för att "hålla igång" så ska du inte ens tänka tanken att dricka sportdryck. Gainers fungerar bra om du styrketränar seriöst och vill lägga på dig vikt, men de flesta är inte tillräckligt seriösa med sin träning för att det ska vara värt att inta en gainer (de missar träningspass, flamsar runt istället för att träna e.t.c.). De flesta som köper och dricker mycket av sådana här drycker blir mest småtjocka.

Fettförbränningspreparat

De kosttillskott som ökar förbränningen är oftast olika slags centralstimulantia och är inget som rekommenderas för den med lite sämre hälsa. Är du dock ung och aktiv kan det ge en liten extra skjuts om det intas i kortare perioder. Räkna inte med några mirakulösa effekter dock, skulle de vara så effektiva som kosttillskottsföretagen påstår så skulle de vara dopingklassade!

Zink

Alla killar bör testa att ta zink i alla fall någon gång i sitt liv. Testa.

Järn

En del tjejer kan behöva järntillskott i perioder. Prata med din husläkare om du tror att du ligger i riskzonen för järnbrist.

Kreatin

Kreatin är ett av de få tillskott som har en klart visad prestationshöjande effekt. Köp vanligt kreatinmonohydrat och testa om du tränar mycket.

Det var alla kosttillskott jag tycker att det är värt att nämna i alla fall. Skriv och ge förslag om det är något annat tillskott ni undrar över så skriver jag om dem.

Strikta räckhäv 5 stegar till 3 (1,2,3 reps) = 30 reps totalt, 5x2