Jag har tidigare skrivit om alla de problem som finns inom kostområdet och hur lite vi faktiskt vet. Jag tänkte idag ta upp hur man kan försöka ta reda på något om vilken kost människan skall äta, vilka perspektiv och metoder man måste använda sig av.

Epidemiologi

Först tänkte jag ta upp epidemiologi och observationsstudier. Mycket av våra kostråd och liknande baseras på observationsstudier, där till exempel en kostenkät används för att undersöka människors matvanor (kohortstudier, t. ex. Malmö Kost-Cancer och Seven Countries-studien) eller där en grupp människor får kostråd och hjälp att ändra sina vanor på något sätt (interventionsstuder, t. ex. Womens Health Initiative).Det finns fler typer än dessa, läs på om dem själv om du är intresserad.

De här studierna är väldigt osäkra. Det är inte svårt att själv räkna ut. Michael Pollan ("In Defense of Food") testade själv att fylla i en kostenkät som används, det tog 45 minuter! Det är inte helt tokigt att tro att en person som fyller i en sån enkät kanske tappar koncentrationen efter halva, glömmer bort hur han eller hon har ätit den senaste tiden eller helt enkelt inte är ärlig med sina svar. Vilka är det sedan som faktiskt tar sig tid att fylla i enkäten? De som är hälsomedvetna eller de som struntar fullständigt i vad de stoppar i sig?

När det gäller interventionsstudier så är problemet att fatkiskt få folk att ändra sina vanor på ett betydelsefullt sätt, det går dessutom aldrig att vara säker på att de faktiskt är ärliga när de sedan rapporterar om hur mycket de ändrat.

Observationsstudiernar resultat övertolkas nästan alltid (i alla fall inom nutritionsområdet) och många är väldigt pigga på att applicera resutlaten på en gång. Detta är fel och potentiellt skadligt. Dessa resultat är bara hypotesgrundande och kan peka på vad som i framtiden måste undersökas närmre.

Molekylärbiologi eller "mekanistiska studier"

Med detta menas att forskarna undersöker hur till exempel olika celler reagerar på ämnen eller hur olika enzymer ser ut och fungerar. Vetenskapliga discipliner som biokemi och molekylärbiologi har detta som sina områden. Mycket viktig och relevant kunskap har uppkommit genom sådana metoder, men när denna kunskap ska appliceras på livsstil och kosthållning uppstår problem. Jag citerar Staffan Lindeberg (ang. hjärt-kärlsjukdom i boken "Maten och Folksjukdomarna): "Myriader av intrikata nätverk med tusentals enzymer, koenzymer, receptorer och transkriptionsfaktorer, varav många ännu inte upptäckts, ingår i de delar av metabolismen (ämnesomsättningen) som anses kunna påverka uppkomsten av hjärt-kärlsjukdom."

Det går inte (i alla fall inte ännu) att enbart utifrån molekylärbiologin dra slutsatser om hur våra välfärdssjukdomar uppstår eller hur man skall äta för optimal hälsa och prestation.

Beprövad erfarenhet

Den erfarenhet som uppfinningsrika och intelligenta människor som dagligen arbetar med träning och kostråd har kan vara en ovärdelig källa till kunskap, men om dessa erfarenheter inte testas vetenskapligt så finns det ingen möjlighet att veta vad som fungerar och inte eller vad som helt enkelt beror på placeboeffekten. Erfarenheten MÅSTE kompletteras med vetenskapen, annars kan man lika gärna ge sig in i homeopati.

Evolutionen

Att ha ett evolutionärt perspektiv när man jobbar med biologiska organismer är för biologer självklart, tyvärr verkar det inte vara det för fysiologer. Hur människan har utvecklats och förändrats och vilken miljö och föda hon anpassats till är något som måste tas i beaktande. Det är ett ofta missförstått och missbrukat perspektiv som kanske håller på att få ett uppsving idag.

Alla dessa fyra perspektiv måste, enligt mig, alltid finnas med när man arbetar med människokroppen.