Näringsfysiologen Robert Rönngren bloggar om kost, hälsa, träning och vad han känner för.

« februari 2012
tiontofr
  
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
    
       
Idag
Kategorier

Sidvisningar idag: 4


RSS
Syra-basbalansen: Den förbisedda faktorn för hälsa och prestation
25 januari kl. 16:16

OBS! Studierna på syra-basbalansen är alla gjorda relativt korta (några veckor långa), på lång sikt har vi ingen aning om hur mycket det påverkar hälsan.

Att frukt och grönsaker är bra är något som upprepas igen och igen av människor som utger sig för att vara kostexperter. Det har visats i studier att människor som äter mer frukt och grönt har en bättre hälsa än de som äter mindre, men det kan ju vara så att de som äter mycket frukt och grönt också gör andra saker som är bra för hälsan, kanske motionerar de mer eller röker mindre.

En ofta förbisedd effekt som det vi äter har på vår hälsa är hur olika typer av livsmedel påverkar kroppens balans mellan syra och bas. Detta mäts genom något som kallas för ”Potential Renal Acid Load” (PRAL), alltså vilken syrabelastning livsmedlen ger på dina njurar. Detta har inte så mycket att göra med ifall maten smakar surt eller inte, till exempel så smakar citrusfrukter surt men de har ett negativt PRAL-värde (de är alltså basbildande). PRAL-värdet är en uppskattning och inte något exakt mått på ett födoämnes effekt, men det ger en tämligen rättvis bild ändå!

Vad många (inklusive de flesta nutritionister och dietister) inte vet är att matens PRAL-värde påverkar oss på en massa olika sätt, varav de två främsta är benhälsa och muskelmassa. När vi äter mat som är surgörande (positivt PRAL) så börjar kroppen bli lite sur (inte sur som i lättretlig!), men kroppen vill hela tiden hålla sin surhetsgrad inom ett optimalt intervall för att allt ska fungera bra. Kroppen försöker alltså motverka nedsurningen genom att använda sig av de material den har tillängligt som kan buffra syran (alltså hålla syran i schack). Kroppen kan göra detta på flera sätt men de som är mest relevanta för oss att känna till är att kroppen lakar ur skelettet och bryter ner muskelproteiner.

Syra-basbalansen och ditt skelett

Studier har visat att när kroppen blir sur stimuleras bennedbrytande celler i skelettet som kallas för osteoklaster. Kroppen gör det här för att när osteoklasterna ökar sin aktivitet så frisätts ämnen från skelettet som hjälper till att hålla försurningen av blodet under kontroll. Om vi då äter en kost som är surgörande under hela vårt liv så kan detta bidra till att ge oss benskörhet på gamla dar.

Syra-basbalansen och dina muskler

Ett annat sätt för kroppen att styra syra-basbalansen är att använda sig av komponenter i proteiner för att rensa ut överflödig syra genom njurarna. Vart i kroppen finns det då mest protein? I musklerna så klart! Om vi äter en surgörande kost ökar förlusterna av protein dessa förluster blir större ju äldre vi blir. En surgörande kost kan alltså bidra till en minskad muskelmassa och –funktion när vi åldras. Detta kan också ha konsekvenser för vår prestationsförmåga vid träning och motion och det finns mycket som tyder på en koppling mellan en förbättrad syra-basbalans och en bättre prestationsförmåga och återhämtning.

Utöver de här viktiga aspekterna så finns det kopplingar mellan syra-basbalansen och njursten, högt blodtryck och ansträngningsartma!

Vad innebär då det här för min kosthållning?

Först måste vi ta reda på vilka PRAL-värde olika livsmedelsgrupper har. Visst minns du att ett positivt (över noll) PRAL-värde innebar att livsmedlet har en surgörande effekt och att ett negativt värde innebär att det är basbildande? Här har du en tabell över olika livsmedels syra-basbildande egenskaper:

Livsmedelsgrupp

Syra-basbildande (+ = syra, - = bas)

Fisk

+++

Kött

+++

Fågel

++

Ägg

++

Skaldjur

++

Ost

++

Mjölkprodukter

+

Cerealier

+

Baljväxter

+ −

Nötter

Frukt

− −

Rotfrukt

− −

Svamp

− −

Grönsaker

− − −

Som vi ser ovan så är proteinrika livsmedel som kött och ost surgörande, tillsammans med cerealier som vete, havre, majs och ris. Baljväxter kan vara både surgörande och basgörande beroende på sort, gröna ärtor och liknande är basbildande medan linser och bönor är surgörande. Nötter, frukt och grönt är basbildande. Raffinerat socker och matfett (som strösocker och olja) är neutrala och påverkar inte syra-basbalansen nämnvärt, salt däremot är surgörande.

Innebär då det här att vi ska bli frukterianer och sluta äta säd och kött allihop? Nej, för du kommer väl ihåg hur kroppen blev av med syran? Genom att använda proteinet från musklerna och animalier som kött, fisk och fågel innehåller ju jättemycket protein. Kroppen kan använda sig av matens protein för att bli av med syran och betyget för animalieprodukterna blir då inte lika lågt som det kan tyckas om man bara tittar på tabellen. Det man istället ska tänka på (och det finns fler anledningar till det än bara syra-basbalansen) är att undvika bönor, linser och cerealier och att balansera upp kött, skaldjur, fisk och fågel med frukt och grönt. Om du gör det så får du inte bara en bra syra-basbalans, du får också i dig alla nyttigheter från både animalier och frukt och grönt! Det bästa av båda världar.



Postat i: Kost  Permalink   Kommentarer [9]  
 
Kommentarer:

Mineraler som basiskt tillskot kalcium med mera, varför äter många LCHFare magnesium?

Skrivet av x den 25 januari, 2010 kl. 20:48 #

Jag förstår inte riktigt vad du vill säga? Skriv gärna lite
mer sammanhängande och förståeligt.

Skrivet av Robert den 25 januari, 2010 kl. 21:24 #

Syra - Basbalansen är väl inte bortglömd?
Som jag uppfattat det hela så bedöms det att det inte finns någon vetenskap för detta av vår sjukvård!

Sen å andra sidan så tycker jag att det är jättebra att du tar upp detta.

Skrivet av Thomas H den 26 januari, 2010 kl. 00:09 #

Det finns en hel del forskning kring detta, men den verkar ignoreras av vissa tyvärr. Jag fick höra när jag läste första året på dietistlinjen att det inte fanns någon grund för att bry sig om syrabasbalansen, sen när jag läser forskningen själv så ser jag att det med rätt stor säkerhet går att påstå att det är en viktig faktor.

Skrivet av Robert den 26 januari, 2010 kl. 00:21 #

Hej Robert.

Om jag förstår dig rätt så menar du att kroppen, med t.ex. förmågan att utsöndra urea eller ammoniak (jonen senare i njuren om så krävs, skulle göra så att mer proteiner används upp för denna process då de är kväve än uppbyggnad så man får ett totalt negativt netto flöde? Känns inte detta som ganska kraftiga spekulationer?

Sen att benmassan skulle användas som en buffert känns också ganska befängt faktiskt. Minsta syra-bas rubbning i kroppen kommer buffras av väte-karbonatet i blodet. En eventuell metabol sådan borde alltså inte ens vara nära benmassan.

Det jag dock gillar är den konklusion att försöka undvika cerealerna! En fråga där, vad har du för tankar kring helt havre som är blötlagt, rostat och sedan tillagat för att få bort fytinsyra ?

Skrivet av Mattias den 26 januari, 2010 kl. 07:35 #

Hej Mattias, om du söker en del på pubmed så kan du själv läsa om forskningen kring det här. Skicka annars din mailadress till mig (robert_ronngren@hotmail.com) så kan jag skicka lite artiklar till dig. Du verkar ju ha någon form av bakgrund inom naturvetenskap eller medicin? En lätt metabol acidos uppstår faktiskt pga viss mat, men den ligger fortfarande inom vad som anses normalt, det är inte acidosen som är problemet utan det kroppen gör för att undvika den.

Jag anser att havre är marginellt bättre än t.ex. vete och att behandla den genom blötläggning är bättre än att äta den som den är. Syrning av cerealier (t.ex. finskt surdegsbröd) är den bästa metoden att behandla dem på, enligt mig.

Skrivet av Robert den 26 januari, 2010 kl. 12:12 #

Jo pluggar medicin på KI så har lite grundsubstans. Ska läsa lite när jag får tid över, något som inte sker så ofta som student =).
Tack för en bra blogg!

ps. köpte practial programming for strenght training efter råd av dig och är riktigt nöjd! ds

Skrivet av Mattias den 26 januari, 2010 kl. 18:25 #

Practical programming är en grym bok! Köp starting strength också, den är ett måste att ha i träningsbiblioteket.

Det finns en hel del forskning om kvävebalans, benhälsa och syrabas att finna på pubmed när du har tid över.

Skrivet av Robert den 26 januari, 2010 kl. 18:45 #

Det kan för övrigt vara värt att påpeka att de kortsiktiga studierna kring syra-bas tydligt pekar på att det påverkar kalcium- och kvävebalans men på lång sikt finns det ingen data.

Skrivet av Robert den 16 februari, 2010 kl. 23:53 #

Skriv en kommentar:

Kommentarer är avstängda för detta inlägg