

08 feb kl 13:12, 2012

Jag såg dagens debattartikel i Aftonbladet skriven av Ylva Johansson (S) och tyckte omedelbart att så många som möjligt borde läsa den. Så här är den:
Vår politik har tre prioriteringar, utbildning, utbildning och utbildning.
Sverige har goda offentliga finanser, men en hög och ökande arbetslöshet och en katastrofal ungdomsarbetslöshet. Andelen personer i Sverige som arbetar är lägre än innan regeringen tillträdde. Fas 3 har blivit en av Sveriges största arbetsgivare.
Ju högre arbetslösheten är, desto svårare är det för alla som har jobb att kunna hålla uppe löner och hållbara arbetsvillkor. I avtalsrörelserna är många frustrerade över att de ökade kraven och den ökade arbetsbelastningen inte syns i lönekuvertet.
Många kommuner måste nu höja skatten för alla, alla som jobbar, pensionärer och sjuka. Trots detta räcker resurserna inte till för en bra skola och trygg äldreomsorg.
Regeringen vann valet 2006 på två saker: jobben och utanförskapet. De har genomfört en agenda med utförsäkringar, skattesänkningar och privatiseringar. Samtidigt byttes utbildning och aktiv arbetsmarknadspolitik ut mot coachning och fas 3.
Resultatet kan inte beskrivas som något annat än ett misslyckande. Arbetslösheten har fortsatt uppåt. Andelen av befolkningen som är i arbete – den så kallade sysselsättningsgraden – är faktiskt något lägre än tidigare. Långtidsarbetslösheten har bitit sig fast. Var tredje arbetslös är långtidsarbetslös. Antalet personer i det så kallade utanförskapet är nästan lika stort som innan regeringen tillträdde.
Den socialdemokratiska jobbpolitiken har tre prioriteringar. Det är utbildning, utbildning och utbildning. Det handlar om högre kvalitet i undervisningen inom grundskola och gymnasieskola. Det handlar om att skapa utbildning som främjar rörlighet och flexibilitet, arbetsmarknadsutbildning, vuxenutbildning och kompetensutveckling. Fler ska våga och kunna ta nya steg i arbetslivet, våga släppa taget om det gamla och kliva in i någonting nytt. Det handlar också om spetskompetens och forskning. Sverige är för litet för att inte ha strukturerat och kreativt samarbete mellan näringsliv, stat, universitet och högskolor.
Nu behövs det investeringar för jobben. Om utvecklingen med hög arbetslöshet fortsätter kommer Sveriges goda finanser snart att vara ett minne blott.
Regeringens övergripande idé är att sänkta löner ska leda till fler jobb – de som tjänar minst ska sänka sina löner mest. Den lägsta lönen som någon är beredd att arbeta för ska sänkas. Därför har regeringen skurit ned på arbetsmarknadsutbildning och vuxenutbildning. Därför har arbetslöshetsförsäkringen monterats ned. Därför blir sjuka utförsäkrade och arbetslösa blir hänvisade till gratisarbete i fas 3.
Arbetsförmedlingen menar att mer än hälften av alla arbetslösa inte har den kompetens som motsvarar arbetsgivarnas krav. Att i det läget säga nej till satsningar på utbildning för att i stället prioritera sänkt krogmoms gör att långtidsarbetslösheten växer.
Sverige behöver en ny riktning i jobbpolitiken. Sänkt krogmoms och fas 3 löser inte arbetslösheten. Sverige behöver investeringar i människor och investeringar i jobb för att landet ska stå starkt också i framtiden.
Ylva Johansson
08 feb kl 08:09, 2012
I Reinfeldts Sverige.
Jag såg i Expressen :"Läsarna: Vi vill sluta jobba INNAN 65
Statsminister Fredrik Reinfeldt öppnar för att vi ska jobba tills vi fyller 75 år. Men Expressen.se:s läsare vill gå i pension betydligt tidigare. Hela 56 procent vill sluta jobba innan de fyller 65".
-Ja, men nu är inte Expressen.se:s läsare kända som några omdömesgilla tänkare precis, snarare tvärt om. Vi ska ju inte bädda så vi får det som i Grekland. Reinfeldts människosyn ska givetvis motarbetas men inte med en målsättning från Expressen.se:s läsare.
08 feb kl 04:16, 2012
I Reinfeldts Sverige.
I Expressen fick jag syn på den här artikeln:
Byt karriär, Reinfeldt
Av Lars Lindström
Kategori: Samhälle
Statsminister Reinfeldt tycker att vi ska kunna jobba tills vi blir 75, och att folk med tunga jobb som inte orkar efter 50 ska omskola sig och jobba med nåt lättare.
Jag kan tänka mig att jobba länge, kanske inte full tid, men så är ju skrivande inte så fysiskt slitsamt heller. Psykiskt ibland, men förutom ett diskbråck i nacken har jag inga arbetsskador än.
Men borde inte förslaget gälla politiker också? Som efter 12 år i riksdagen kan få pension från 50 år, 37 000 kronor i månaden fram till de fyller 65.
Det är en arbetsfri lön som ett utslitet sjukvårdsbiträde bara kan drömma om.