--Reinfeldt och mina foton

 

Ledarsidorna i Aftonbladet är ibland så där alldeles lagom röda. Resten av tidningen är inget att rekomendera, tvärt om. Men här nedan är en bra artikel/ledare.

A-kassan
De allra flesta svenskar föreställer sig nog att vi lever i ett land med trygghet om man skulle förlora jobbet. Trots allt betalar­ ju fortfarande de flesta sin avgift till a-­kassan varje månad, och officiellt­ kan arbets­lösa räkna med en ersättning­ som täcker en stor del av lönen.
   Det är därför som siffrorna från a-­kassornas samorganisation är så chockerande. De visar nämligen att nio av tio arbetslösa får mindre än 80 procent av sin tidigare lön i arbetslöshetsersättning, den nivå det talas om i högtidstalen.
   Och då pratar vi ändå om de arbets­lösa som är kvalificerade för inkomstrela­terad ersättning. Allt fler står helt utan försäkring.
Halv miljon lämnade a-kassan
   De senaste fem åren har regeringen gjort vad de kunnat för att urholka a-kassan. Avgifterna har höjts. Mest för dem som löper störst risk att bli arbetslösa och tjänar minst. Villkoren har stramats åt, så att det har blivit svårare att alls få ersättning. Det fick en halv miljon svenskar att lämna a-kassan.
   Det som kanske framför allt undergräver den svenska arbetslöshetsersättningen är dock inte något Anders Borg gjort. Det är i stället något han inte har gjort.
Att höja ersättningstaket i a-kassan.
Det har legat stilla på 680 kronor om dagen i tio år nu. Under tiden har löner och priser förändrats, men alltså inte den ersättningen en arbetslös kan få.
   Det är knappast någon tillfällighet. Precis­ som de orättvisa avgifterna och de stenhårda villkoren ingår det i Anders Borgs tolkning av arbetslinjen. Bara livet blir tillräckligt svårt för de arbetslösa ska nog budskapet gå fram.
   Det är en politik som skapar otrygghet och osäkerhet, men som inte fungerar. Det säger de fackliga organisationerna, det visar arbetslöshetsstatistiken och det skriver ekonomiska experter.
   Ökad ”omställningsförmåga”
De senaste månaderna har Anders Borg antytt att ersättningsnivån skulle kunna höjas. Men inte villkorslöst. Först vill finansministern att fack och arbetsgivare enas om regler som ökar ”omställningsförmågan”.
I klartext tycks det betyda mindre anställningstrygghet­ och lägre ungdomslöner.
   Det är inga bra svar på tidens frågor. Och det är inte bra att en finansminister tror sig kunna diktera uppgörelser på arbetsmarknaden­.
   Men framför allt är det oanständigt att den som förlorar jobbet ska få en ersättning­ vars nivå bestämdes för tio år sedan, och att finansministern betraktar deras situation som ett billigt förhandlingskort.

Ingvar Persson

Borg är en inbjuden expert
Expressen: Borg varnar för likviditetskris
Anders Borg (M) varnar för att bankernas likviditetskris kan drabba Sverige hårdare än andra euroländer.
- Sverige har inte tillgång till det likviditetsflöde som ECB tillhandahåller för euroländerna, säger finansministern till Dagens Industri.

-----------

Kommentar: Här döljer Borg att det är en stor fördel för honom att vi har kvar svenska kronan. Som vanligt tillåts han och Reinfeldt, att uttala sig i medier som inbjudna experter, inte som de taktiska partipolitiker de i verkligheten är.
   Borg vill uppmana pressen, 90 procent borgerliga, att måla upp en bild av att hans jobb är fyllt av svåra hinder. Tanken är att han kommer att framstå som landets räddare.
 

Ekot: Finansminister Anders Borg kunde inte ha önskat sig en tydligare illustration till sin beskrivning av det allvarliga läget i världsekonomin. Standard and Poor’s nedgradering av Italiens kreditvärdighet sker till ackompanjemang av ännu en dag av frågetecken i grannlandet Grekland.

-------------------------

Kommentar: Landet Sverige har så lite att göra med euro-trasslet i Italien och Grekland så det borde inte ens nämnas. SR:s Ekot vill här sätta en gloria över Anders Borg genom att framställa hans arbete som svårare än det är.
   Att börja nyrenovera slitna hyreslägenheter runt om i landet skulle självfallet ge mass-dubbelt fler arbetstillfällen än regeringens krogmoms-trams. Nu var ju det ett S-förslag så journalistiken mörkade.

För ett tag sedan fick finansmister Anders Borg säga sin åsikt om situationen i Grekland, publicerad i SvD, med bild och allt. Borg sa: -" Situationen i Grekland är mycket, mycket allvarligt"
   Nu har tidningen anlitat en som de kallar expert i stället, utan bild. Han jobbar på SEB banken och heter Robert Bergqvist, han säger: -"Det kommer att ta tid att lösa de här problemen".

Som jag såg, kanske det var fler än SR-P1, Affärsvärlden och TV4 som tog chansen att smöra in Anders Borg i våra sinnen, lite så här på morgonen. De talade om för oss att ”Sveriges finansminister Anders Borg har beskrivit situationen i Grekland som mycket, mycket besvärlig".

"Det lönar sig att vara man i dagens Sverige. En man tjänar i genomsnitt nästan 100 000 kronor mer per år än en kvinna. Som alla vet, eller borde veta om informationen varit bra, så vill Anders Borg ändå sänka kvinnornas lägstalöner. Anders Borg, det räcker inte med att ha en kvinnlig frisyr", påpekar Ylva Johansson (s). - Det är klart, man måste hålla med henne, fastän hon är från Göran Perssons tid.

När arbetsgivarna nyligen träffades till konferens, klagade Anders Borg på dem. Han sa att ingångslönerna som är på 16 000 kronor per månad i kommuner och landsting borde vara lägre, det tyckte han.

Först: att en minister försöker styra löneavtalen är en skandal i sig. En skandal som medierna gjorde om till något förstårligt. Men vi har i alla fall LO:s Wanja Lundby-Wedin som sa att både inblandningen och önskan att sänkta lönerna är skandaler, båda två.

Givetvis ser Reinfeldt och Borg en framtid där nya ovana anställs och trimmas in av det allmänna . Och att de vana dugliga sedan övertas av de privata inrättningarna.

Vi som inte är beroende av medierna för att förstå politik har länge vetat om Göran Perssons räkmacka som Anders Borg fick glida fram på under krisen. Det har givetvis alla nyhetsredaktioner också gjort - att de har beskriva Borg som en hjälte bör ses som en korrupt lögn. Störst syndare är nog SR:s Ekot som har ett krav på sig att vara neutral.


Så har Borg skönmålats
Att svensk ekonomi går starkt har fått omvärlden att prata om tigerekonomi och svenskarna att hylla Anders Borg. Men hur stor del av framgångarna är finansministerns förtjänst? Svaret är – mindre än de flesta tror.

När Riksbanken höjde styrräntan nyligen sågs det som ännu ett tecken på att svensk ekonomi är het. Senaste BNP-siffran visade en rekordhög tillväxt på drygt 7 procent. En siffra som mycket väl kan upprepas vid nästa kvartalsredovisning och som gett Anders Borg något av en hjältestatus. Men när SvD Näringsliv talar med sex olika ekonomer om finansministerns och regeringens insats blir omdömena mer nyktra.

– Ärligt talat beror ganska lite på vad regeringen gjort, det tar lång tid att påverka ekonomin, säger Andreas Bergh, forskare vid Lunds universitet och institutet för näringslivsforskning (IFN). Han får medhåll av John Hassler, professor i nationalekonomi.

– Anders Borg har gjort i princip allting rätt, frågan är bara hur svårt det var, säger John Hassler och syftar på att finansministern haft stor nytta av de strukturreformer dåvarande finansminister och sedermera statsminister Göran Persson, gjorde på 90-talet efter bankkrisen.

Då skapade politikerna ett nytt ekonomisk-politiskt ramverk, med en självständig riksbank, ett överskottsmål i de offentliga finanserna och ett utgiftstak för statsbudgeten. Reformer som Borg har förvaltat.

– Anders Borg har slagit vakt om det som gjordes på 90-talet, men hans stora förtjänst är att han inte fallit för några frestelser, säger John Hassler.

I motsats till många andra länder har regeringen sparat i ladorna och vi gick därför in i krisen med ett överskott i statsfinanserna. Det bidrog till att regeringen hade råd att stimulera den inhemska efterfrågan under krisen med skattesänkningar, rotavdrag och direkta statsstöd. Faktorer som den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD lovordar.

– Den svenska ekonomin drog stor nytta av skatteåtgärderna, och då framförallt jobbskatteavdragen eftersom de stöttade arbetsmarknaden och därmed även höll igång konsumtionen, säger Luke Willard på OECD:s Sverigeenhet i Paris.

Urban Bäckström, vd för Svenskt Näringsliv och före detta riksbankschef, håller med om nyttan av regeringens olika åtgärder för att stimulera arbetsutbudet.

–Det som är regeringens förtjänst är att vi hade goda statsfinanser, men det stora är ändå att vi har undvikit en inhemsk finanskris. Det har spelat störst roll, säger Urban Bäckström, och syftar på att vårt finanssystem stod emot när det blåste som värst, även om de svenska bankerna hade problem i Baltikum. Just krisen på 90-talet är något många av ekonomerna återkommer till. Den gjorde att bankerna sanerades vilket bidrog till att vi hade en stabil grund att stå på när finanskrisen slog till. De reformer andra länder tvingats göra nu, hade vi redan klarat av.

Ola Petterson, som är chefekonom på LO är djupt kritisk till regeringens omläggning av a-kassan och sjukförsäkringssystemet, men säger att bortsett från det har Anders Borg ändå inte gjort några direkta fel. Däremot störs han av vad han kallar ”Moderaternas mytbildning kring finansministern”.

– De håller på att bygga ett monument över Anders Borg, men när man frågar ”hur” han räddade Sverige, så finns det inget vettigt svar, säger Ola Pettersson.

Vi är många som länge har vetat att det är Göran Perssons arbete som gjort att Anders Borg fick åka genom krisen på en räkmacka. Bevis på detta har Thomas Östros flera gångert lagt fram i olika debatter både under och efter den krisen. Medierna har alltid svarat med att Östros är tjatig och tråkig. (Politik i Svensk media).

Nu såg jag detta i några tidningar, en utredning av journalisterna Leif Petersen och Therese Larsson:


Göran Persson lade grunden
I början av 90-talet (Carl Bildt 91-94) hade Sverige en gigantisk bank- och fastighetskris. Budgetunderskottet skenade, statsskulden ökade dramatiskt, regeringen fick rädda flera banker och arbetslösheten nådde rekordnivåer. En övervärderad valuta hade skapat en spekulationsbubbla som sprack. Saneringsarbetet var hårt och leddes av den socialdemokratiska regeringen. Dåvarande finansminister Göran Persson beskrev hur förödmjukad han kände sig när han tvingades stå inför flinande finansvalpar på Wall Street och be om pengar. I samarbete med oppositionen infördes en ny ekonomisk politik. Riksbanken blev självständig och gasar och bromsar konjunkturen med hjälp av styrräntan. Ett överskottsmål infördes, där de offentliga finanserna alltid ska ha ett överskott på en procent i snitt över en konjunkturcykel. Dessutom infördes ett utgiftstak för statsbudgeten. Det här ramverket bidrog till att Sverige gick in i krisen med överskott i finanserna.

Flera av de ekonomer SvD Näringsliv talat med säger att det var Göran Persson som lade grunden för det som Anders Borg sedan förvaltat väl.

Hanteringen av krisen
Anders Borgs stora förtjänst är egentligen att han inte gjort några fel under finanskrisen, det är samtliga ekonomer SvD intervjuat överens om. Det är en bedrift i sig, eftersom möjligheterna till felsteg var många. När finanskrisen slog till hösten 2008, stod hela den ekonomisk-politiska maktapparaten redo med exceptionella åtgärder. Riksbanken sänkte på kort tid räntan från 4,75 procent till 0,25 procent, och försåg hela det finansiella systemet med hundratals miljarder kronor. Riksgälden försåg marknaden med statsskuldsväxlar för hundratals miljarder, samtidigt som man tog över den kraschade investmentbanken Carnegie. Regeringen införde ett garantiprogram för de svenska bankerna på 1500 miljarder kronor, man fortsatte sänkningen av inkomstskatterna med ett tredje och fjärde jobbskatteavdrag för att stimulera den inhemska konsumtionen. Dessutom stödde man fordonsindustrin och införde rot-avdraget för att stimulera byggsektorn. Ola Pettersson på LO är ändå inte imponerad.

–Anders Borg har bara gjort samma sak som alla andra EU-länder. Det är i princip samma åtgärder överallt. Man kan tala om en europeisk insats, även om Borg gärna slår sig själv för bröstet.

Fall och återhämtning
En stor del av rekordtillväxten beror på att fallet under finanskrisen var så djupt. Efterfrågan från utlandet näst intill upphörde i många branscher, vilket slog hårt mot ett exportberoende land som Sverige. När återhämtningen sedan kom gick den desto snabbare, eftersom många av våra exportvaror tillhör den kategori företagen investerar i först vid en konjunkturuppgång. Här är regeringens inflytande minimalt.

–Helt avgörande är efterfrågan i utlandet, den kan inte regeringen göra så mycket åt. Dessutom flyter valutan fritt och det kan inte heller regeringen påverka, säger Mauro Gozzo, chefekonom på Exportrådet, och anspelar på att kronan periodvis varit väldigt svag, vilket gjort svenska varor billiga i utlandet.

Däremot har Anders Borg och regeringens åtgärder sett till att hålla efterfrågan uppe inom landet, med sina skattesänkningar och stimulanser. Något OECD menar är en stor del av förklaringen.

–Svensk ekonomi har vuxit med 8 procent sen bottenläget. Hälften av den tillväxten kommer från privata investeringar och privat konsumtion, som regeringen har understött med sina åtgärder, säger Luke Willard på OECD.

Kris med tjocka plånböcker
”Den som hade jobbet kvar märkte egentligen bara positiva saker av krisen, med lägre ränteutgifter, lägre skatter och mer pengar i plånboken, säger nationalekonomen Andreas Bergh. Han pekar på att delar av landet drabbades hårdare än andra, exempelvis Västra Götalandsregionen med sin fordonsindustri.

–I Stockholm märktes inget alls – tvärtom, säger Andreas Bergh. I huvudstaden fortsatte i stället bostadspriserna uppåt, eftersom det var billigare än någonsin att låna. Att många hushåll fick flera tiotusentals kronor mer i plånboken om året gjorde även att förtroendet för Anders Borg och hans sätt att hantera krisen stärktes. John Hassler på Stockholms universitet drar paralleller till 1990-talet.

–Den här gången litade folk på att det skulle blåsa över snabbt. Trygghetssystemen fungerade, så såg det inte ut på 90-talet då man var orolig för att systemet skulle barka åt fanders, säger John Hassler.

MVG – men med förbehåll
Finansminister Anders Borg har gjort det mesta rätt – det är SvD Näringslivs ekonompanel överens om, även om betyget skiftar från ett ”Godkänt” (LO) till flera ”Mycket Väl Godkänt”. Gemensamt för samtliga ekonomer är också känslan av att Anders Borg har fått mer beröm än han förtjänar. En stor del av den svenska rekordtillväxten beror på yttre omständigheter, och tidigare reformer. Finansministern har ändå navigerat rätt i minerat vatten, vilket är en prestation i sig.

Finansminister Anders Borg låter sig inte imponeras av den nya S-ledningens utspel om den ekonomiska politiken, skriver SVT. - "Min tro är att de kommer att stå kvar vid breda skattehöjningar för stora löntagargrupper" säger han.

- Så där kan Borg och alla som vill önsketänka och ljuga fram rubriker och artiklar hålla på ända fram tills den stora S-kongressen år 2014 om inte S har förstånd att frångå stadgarna och lägga kongressen och därmed bestämma detaljpolitiken nu till hösten.