--Reinfeldt och mina foton

"Krisen är ett faktum", säger statsvetaren Stig-Björn Ljunggren. Han verkar vara en man som betalar medlemsavgiften i S, för att kunna bli en eftersökt kommentator som kritiserar S.
   Det fanns även en nationalekonom med samma affärsidé, Nils Lundgren. Han anlitades på sin tid av Ekoredaktionen och Rapport, för att i flera år både i tid och otid opponera mot S-ekonomipolitik.
   Sedan har vi Lotta Gröning som nyligen köptes av Expressen, hon är socialdemokraten som i 25 år envist och intensivt klagat på alla socialdemokrater, allt vad de gjort, sagt och tänkt.

-Det finns alltså flera ständigt återkommande självutnämnda S-talespersoner inhyrda av medierna. Talesperson för S blir givetvis bara de som medlemmarna har valt.

Stödet för Socialdemokraterna har fallit med 3,7 procentenheter sedan i september. Det visar TV4/Novus väljarbarometer för oktober.
   -Ännu en gång har medierna bevisat vilken politisk makt de har över människorna - eller vad lättlurade väljarna är -nyhetsredaktionerna känner sig nog tillfreds - Att den sociala välfärden fortsätter att tyna bort - ge då medierna skulden.

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

Statsvetare ombeds inte pratar om Reinfeldt
"Håkan Juholt kommer att få kämpa hårt för att locka tillbaka väljarna, tror de statsvetare som SvD pratat med".

Många väljare låter medierna välja politiker.
Granskande journalister granskar Juholt
Granskande journalister granskar inte Reinfeldt.
Granskande journalister granskar inte Borg
   Juholts ovana som partiledare och att omge sig med några lika ovana medhjälpare lyser igenom. Det får medierna att på nyhetssidorna beskriva honom som en odugling, en som aldrig kommer att komma upp i statsministerklass.
   Reinfeldts ovana som statsminister och att bilda en regering framgick tydligt under det halvårs långa strulet med de lika ovana ministrarna som fick avgå på löpande band. Han kan nu lungt och utan medialt intrång genomföra sin högerpolitik.
 

Makten finns hos medierna.
Rubrik efter Sifo- mätning: Historiskt ras för S efter Juholts affärer.
   Rubriken ger medvetet fel signal. Raset beror på det sanslösa utdragna drevet. Det blev till en mycket förfalskad bild av Juholt. Vilket visar att medierna har större makt över väljarna än politikerna. Det visar också att medierna är mer lögnbenägna än politikerna.

DN: Wanngård (S) lyser med sin frånvaro. Att Karin Wanngård är okänd för Stockholmarna är inte överraskande. Hon orsakade visserligen en del uppståndelse när hon dömde ut säljjobb som skitjobb i en intervju.
Det är lika bra att slå fast det direkt. Stockholmspolitikerna har det mycket tuffare än kollegerna på mindre orter.
I en mindre stad exponeras kommunalråden i stort sett dagligen i de lokala medierna. Medan Stockholmspolitikerna kämpar för att tränga igenom det informationsbrus som sköljer över huvudstaden.

----------------------

Kommentar: Och inte blir det bättre när DN illasinnat återger Karin Wanngårds uttalande utan att tala om vad hon jämförde säljjobben med. Tidningen borde övergå till att granska, och kanske även vanställa uttalanden från makthavarna i stället.

SvD: I sitt första tal som partiledare markerade Annie Lööf både mot Moderaterna och Socialdemokraterna. Strategin: att skapa ett eget utrymme för Centerpartiet att växa i.
   Framtid och frihetlighet var ledorden när Annie Lööf höll sitt installationstal som ny Centerledare. Hon talade om en ”tydlig kurs av framtidstro”. Orden var säkert inte bara riktade till svenskarna utan också i centerpartisterna.
   Att Annie Lööfs hjärta klappar mycket stark för liberalismen märktes också tydligt genom hela talet. Hon talade om en frihetlig ”kunna-själv-linje” och att varje människa ska kunna växa.
   Men för ett krympande Centerparti handlar det inte bara om att människan ska kunna växa utan också om att partiet måste göra det.
Artikeln fortsätter...
   På så sätt ska Centerpartiet kunna sätta en ”starkare prägel” på svensk politik, är den nya partiledarens förhoppning och hon passade på att markera gentemot riksdagens två största partier.
   Om Moderaterna sade hon: ”Det finns de som tycker att Sverige är bra nog som det är. Stabila statsfinanser, hyfsade räntor, lite mer i plånboken. Att det viktigaste är att förvalta detta för folket - som duktiga föräldrar”.
   Om Socialdemokraterna: ”Sen finns det de som tycker att det var mycket bättre förr. När staten styrde mer. När valfriheten var mindre. När Sveriges position som världens högskatteland var ohotad”.
   Hon gick också i direkt polemik med Miljöpartiet, som brukar skryta med att de är Sverigebäst på miljö, genom att slå fast att Centerpartiet inte bara ska vara ”alliansens gröna röst - vi ska vara Sveriges gröna röst”. Det genererade stämmans längsta och mest taktfasta applåd.

Lena Hennel

08-13 51 12 lena.hennel@svd.se

-----------------------------

Kommentar: Så snällt omdöme om hennes första tal, nästan barnsligt gulligt. Kan det bli mer medhårs-kammat utan att det verkar dumt?
   Kommer att tänka på SvD:s och de övriga nyhetsredaktionernas agerande efter Juholts första tal..........

DN: Två journalister i Oman har dömts till vardera fem månader i fängelse, för att ha förolämpat landets justitieminister Mohamed al-Hanai när de anklagade honom för bedrägeri i en artikel i maj.

-------------

Kommentar: Vi skulle kanske också börja fängsla journalister, till exempel de som vägrar kritisera Reinfeldt och Borg samtidigt som de skryter med att de granskar makthavarna.

DN.se: På tidningen har läsarna diskuterat regeringens budgetförslag med stort engagemang. Att sänka krogmomsen får tummen ner av de flesta. Sänkt moms på krogen är den tyngsta utgiften i den budget som finansminister Anders Borg (M) presenterade. Kostnad: 5,4 miljarder kronor nästa år och minst 3,6 miljarder 2013. Huvudsyftet är att skapa fler arbetstillfällen på krogarna.

-------------------------

Kommentar: De som gjorde tummen upp i DN var troligen krogbesökare utan nationalekonomiska funderingar när frågan ställdes.
   Jag ser att Anders Borg i Expressen påstår att sänkt krogmoms kommer att ge samma goda jobbresultat som rut- och rot- avdragen gjorde. Sedan upprepade han siffror som om städnig och fastighetsunderhåll inte förekom tidigare. Siffrorna är ett bevis på att Reinfeldt får ljuga, 90 procent av landets dagstidningar, plus i någon mån radio och tv gör dem till sanningar. Vi måste försöka få en opartisk nyhetsförmedling där nyheter återges korrekt och partipolitiken återgår till ledarsidorna. (Gammal hederlighet)

Journalisterna gav Reinfeldt fördel i valet

SvD: En
granskning av journalistiken före valet visar att alliansen och
statsminister Fredrik Reinfeldt gynnades av medierna i både bild och
text. Vid en jämförelse mellan den skrivna journalistiken och bilderna
är bildjournalistiken mer objektiv, skriver magisterstudenterna Camilla
Björk och Charlotta Wadenbrant, som presenterar sin studie idag, ett år
efter valet.

Bildjournalistiken var mer objektiv än de skrivna
artiklarna i rapporteringen från valrörelsen 2010. Det visar en unik
studie av hur de politiska blocken framställdes i Dagens Nyheter,
Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet genomförd på Uppsala
Universitets institution för informatik och media. De två blocken fick
ungefär lika mycket utrymme i tidningarna, men själva framställningen
gynnade alliansen, en utveckling som ökade ju närmare valdagen kom.
Studien visar samtidigt att bildjournalistiken står sig bättre ur ett
objektivitetsperspektiv än de skrivna artiklarna.

I dagarna är
det ett år sedan det senaste riksdagsvalet. Pressens roll i
informationsspridningen och granskningen av de politiska alternativen i
valrörelsen har analyserats tidigare men märkligt nog har ingen studie
genomförts av hur bildjournalistiken levt upp till pressens etiska
regler om att ge en korrekt och allsidig nyhetsförmedling. Än märkligare
blir detta mot bakgrund av bildens växande betydelse i
nyhetsförmedlingen.

Den studie vi genomfört är därför närmast
unik och bygger på en ny vetenskaplig metod för innehållsanalys av
nyhetsbilder. De fyra rikstäckande tidningarna Dagens Nyheter, Svenska
Dagbladet, Aftonbladet och Expressen ingick i undersökningen. Totalt har
128 papperstidningar från den 18 augusti till och med den 18 september
2010 undersökts. Materialet omfattar i sin helhet 408 bilder med
kompletterande textanalys av artiklarna. Studien bygger på en
kombination av kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder. Vi har
enbart undersökt de delar av objektivitetsbegreppet som gäller balans
och neutralitet.
Artikeln fortsätter...

Resultaten visar att
nyhetsrapporteringen inför valet 2010 i Sveriges största dags- och
kvällstidningar inte var objektiv. Men studien visar samtidigt att det
oftare rådde ett bättre förhållande mellan neutrala, gynnsamma och
missgynnsamma bilder i tidningarna än i samma tidningars skrivna
bevakning.

Expressen och Dagens Nyheter är mer gynnsamma mot
alliansen och Fredrik Reinfeldt än Svenska Dagbladet och Aftonbladet. De
rödgrönas framställning i bild är generellt sett neutral och
balanserad, men texterna är mer missgynnsamma i samtliga tidningar.
Expressen är den tidning som uppvisar störst obalans i sin bevakning.
Framförallt Mona Sahlin får en märkbart ogynnsam behandling, både vad
gäller bild och text. Antalet bilder och artiklar om Mona Sahlin och de
rödgröna är fler antalsmässigt men också mer missgynnande. Fredrik
Reinfeldt får i samtliga fyra tidningar en mer gynnsam framställning i
såväl bild som text. Dagens Nyheter som förhåller sig relativt
balanserat i bildrapporteringen, missgynnar Mona Sahlin främst i text.

Även
Aftonbladets och Svenska Dagbladets bilder och texter missgynnar Mona
Sahlin. Men hos Aftonbladet får även Fredrik Reinfeldt en mer granskande
och ogynnsam behandling, jämfört med i de andra tidningarna.

Våra
resultat visar på klara tendenser i bevakningen. Men det skiljer
samtidigt mycket mellan hur tidningarna framställt partiledare och
partiblock. Resultaten visar också ett mönster. Expressen och Dagens
Nyheter är mer gynnsamma mot alliansen och ogynnsamma mot de rödgröna än
vad Aftonbladet och Svenska Dagbladet är. I de två senare tidningarna
är istället andelen neutrala bilder och texter större. Tendensen bli
allt tydligare ju närmare valdagen kommer.

Utrymmesmässigt är
förhållandena mer balanserade. Partiledare och blocken förekommer i
princip lika ofta och har fått lika mycket utrymme i tidningarna, vilket
tyder på att redaktionerna själva gör medvetna val för att skapa balans
för bilder och texter. Bäst ut kommer Aftonbladet följt av Svenska
Dagbladet, Dagens Nyheter och sist Expressen när det gäller att ge
likartat utrymme för partiledare och block.

Det finns andra
vetenskapliga studier av nyhetsrapporteringen inför valet 2010 och de
pekar på samma tendenser och delvis samma resultat som vi funnit. Det
som gör vår undersökning unik är fokuset på nyhetsbilden och analys av
både bild och därtill relaterad text.

Det är förvisso glädjande
att bildjournalistiken är mer balanserad än den textbaserade
valbevakningen eller om man så vill, att fotografen var mer balanserad
än den politiske reportern. Och en del av förklaringen till en mer
negativ vinkling är givetvis att den ena eller andra granskande parten
beter sig på ett sätt att det föranleder en tuffare medial behandling.

Men
det räcker inte för att förklara de tydliga brister i objektivitet och
opartiskhet som vår studie visar. Vi menar att tidningarna kunde ha
gjort ett bättre jobb, eftersom resultaten pekar på tydliga tendenser
både vad gäller brister i objektivitet och balans innehållsmässigt.

Både
åsiktsjournalistik och nyhetsjournalistik behövs för att ge medborgare
ett bra underlag för att kunna fatta beslut inför politiska val. Att de
olika tidningarna har olika politisk färg på ledarplats där de tydligt
talar för sin politiska linje känner mediekonsumenten i allmänhet till.
Men om gränsen mellan nyhetsbevakningen och opinionsbildandet suddas ut
borde det vara föremål för en bred diskussion där forskare, politiker,
allmänhet och framförallt journalister själva reflekterar över
konsekvenserna av utvecklingen.

Utländska exempel som Fox News
och Le Monde visar att politiskt hårt vinklad nyhetsjournalistik kan
vara en ekonomiskt lönsam strategi. Men risken är att den på sikt skadar
förtroendet för hela mediebranschen och tilltron till journalistiken.
Vi menar att det i god tid inför nästa val är dags för en grundlig
diskussion om den politiska nyhetsjournalistikens framtid.

CAMILLA BJÖRK

CHARLOTTA WADENBRANT

magisterstudenter och författare till studien Bilder av valet

Mer om studien: www.bilderavvalet.se

-----------------------------------------------------------------

Kommentar:
Reinfeldt sände ut sina pr-män till den borgerliga pressen och bad om
den hjälp som utredningen beskriver här ovan. "Jaga Mona Sahlin, det är
det enda som behövs, så är valet vunnet" som statsministerns pr-strateg
Per Schlingmann åtminstone sagt till Expressen.
   Med tanke på att
90 procent av dagstidningarna som finns runt om i landet är "borgerligt"
med borgerligt sinnade skribenter så har Reinfeldt näst intill kunnat
dirigera bilden av sig själv. Demokratin i Sverige har blivit smutsig.

Resumé: Tidskriften Scoop uppger i nya numret att UD skaffade fram unga kvinnor till kungen. Svenska medier ignorerar nyheten – utländska medier hakar på.

– Det är på tiden att hovet granskas ordentligt, säger Scoops redaktör Fredrik Nejman. Thomas Sjöbergs bok bröt vallen och fler granskningar pågår just nu.

En del av temanumret är en återpublicering av Stig Edlings artikel i Pockettidningen R från 1977 ”Kungen och prostitutionen”. Där beskrivs hur UD:s ”butler” upprepade gånger fick uppdraget att smyga in unga kvinnor till kung Carl Gustaf.

– Vi har en artikel i varje nummer som vi kallar ”klassikern”, förklarar Fredrik Nejman. Då intervjuar vi också skribenten om omständigheterna och metoden.

Och nu avslöjar Stig Edling att han vågade skriva för att UD var kans källa. De hade tröttnat på att ”fixa horor till kungen var han än var” och ville få slut på trafiken.

Har du kontaktat hovet för en kommentar?
– Ja, jag har både mailat, skrivit brev och ringt. Men de har inte svarat på åtta veckor.

Är du orolig för att de vidtar juridiska åtgärder?
– Nej, det vore väl intressant i så fall.

Nyheten har fått spridning internationellt i dag. Dagbladet i Norge och Ekstrabladet i Danmark har publicerat uppgifterna. Men svenska medier avvaktar.
 
Leif Holmkvist
leif.holmkvist@gazetta.nu

---------------------------

Kommentar: Det är bara att konstatera. När det gäller Socialdemokrater och arbetarklassens fackföreningar finns inga hinder för löpsedlar, svarta rubriker med negativa rykten, redaktions-tillverkade händelser och skruvade citat, samt utdragen journalistmobbing. Men kungahuset tycks vara viktigare än att demokratin fungerar. 
 

Journalisterna gav Reinfeldt fördel i valet

SvD: En granskning av journalistiken före valet visar att alliansen och statsminister Fredrik Reinfeldt gynnades av medierna i både bild och text. Vid en jämförelse mellan den skrivna journalistiken och bilderna är bildjournalistiken mer objektiv, skriver magisterstudenterna Camilla Björk och Charlotta Wadenbrant, som presenterar sin studie idag, ett år efter valet.

Bildjournalistiken var mer objektiv än de skrivna artiklarna i rapporteringen från valrörelsen 2010. Det visar en unik studie av hur de politiska blocken framställdes i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet genomförd på Uppsala Universitets institution för informatik och media. De två blocken fick ungefär lika mycket utrymme i tidningarna, men själva framställningen gynnade alliansen, en utveckling som ökade ju närmare valdagen kom. Studien visar samtidigt att bildjournalistiken står sig bättre ur ett objektivitetsperspektiv än de skrivna artiklarna.

I dagarna är det ett år sedan det senaste riksdagsvalet. Pressens roll i informationsspridningen och granskningen av de politiska alternativen i valrörelsen har analyserats tidigare men märkligt nog har ingen studie genomförts av hur bildjournalistiken levt upp till pressens etiska regler om att ge en korrekt och allsidig nyhetsförmedling. Än märkligare blir detta mot bakgrund av bildens växande betydelse i nyhetsförmedlingen.

Den studie vi genomfört är därför närmast unik och bygger på en ny vetenskaplig metod för innehållsanalys av nyhetsbilder. De fyra rikstäckande tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen ingick i undersökningen. Totalt har 128 papperstidningar från den 18 augusti till och med den 18 september 2010 undersökts. Materialet omfattar i sin helhet 408 bilder med kompletterande textanalys av artiklarna. Studien bygger på en kombination av kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder. Vi har enbart undersökt de delar av objektivitetsbegreppet som gäller balans och neutralitet.
Artikeln fortsätter...

Resultaten visar att nyhetsrapporteringen inför valet 2010 i Sveriges största dags- och kvällstidningar inte var objektiv. Men studien visar samtidigt att det oftare rådde ett bättre förhållande mellan neutrala, gynnsamma och missgynnsamma bilder i tidningarna än i samma tidningars skrivna bevakning.

Expressen och Dagens Nyheter är mer gynnsamma mot alliansen och Fredrik Reinfeldt än Svenska Dagbladet och Aftonbladet. De rödgrönas framställning i bild är generellt sett neutral och balanserad, men texterna är mer missgynnsamma i samtliga tidningar. Expressen är den tidning som uppvisar störst obalans i sin bevakning. Framförallt Mona Sahlin får en märkbart ogynnsam behandling, både vad gäller bild och text. Antalet bilder och artiklar om Mona Sahlin och de rödgröna är fler antalsmässigt men också mer missgynnande. Fredrik Reinfeldt får i samtliga fyra tidningar en mer gynnsam framställning i såväl bild som text. Dagens Nyheter som förhåller sig relativt balanserat i bildrapporteringen, missgynnar Mona Sahlin främst i text.

Även Aftonbladets och Svenska Dagbladets bilder och texter missgynnar Mona Sahlin. Men hos Aftonbladet får även Fredrik Reinfeldt en mer granskande och ogynnsam behandling, jämfört med i de andra tidningarna.

Våra resultat visar på klara tendenser i bevakningen. Men det skiljer samtidigt mycket mellan hur tidningarna framställt partiledare och partiblock. Resultaten visar också ett mönster. Expressen och Dagens Nyheter är mer gynnsamma mot alliansen och ogynnsamma mot de rödgröna än vad Aftonbladet och Svenska Dagbladet är. I de två senare tidningarna är istället andelen neutrala bilder och texter större. Tendensen bli allt tydligare ju närmare valdagen kommer.

Utrymmesmässigt är förhållandena mer balanserade. Partiledare och blocken förekommer i princip lika ofta och har fått lika mycket utrymme i tidningarna, vilket tyder på att redaktionerna själva gör medvetna val för att skapa balans för bilder och texter. Bäst ut kommer Aftonbladet följt av Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och sist Expressen när det gäller att ge likartat utrymme för partiledare och block.

Det finns andra vetenskapliga studier av nyhetsrapporteringen inför valet 2010 och de pekar på samma tendenser och delvis samma resultat som vi funnit. Det som gör vår undersökning unik är fokuset på nyhetsbilden och analys av både bild och därtill relaterad text.

Det är förvisso glädjande att bildjournalistiken är mer balanserad än den textbaserade valbevakningen eller om man så vill, att fotografen var mer balanserad än den politiske reportern. Och en del av förklaringen till en mer negativ vinkling är givetvis att den ena eller andra granskande parten beter sig på ett sätt att det föranleder en tuffare medial behandling.

Men det räcker inte för att förklara de tydliga brister i objektivitet och opartiskhet som vår studie visar. Vi menar att tidningarna kunde ha gjort ett bättre jobb, eftersom resultaten pekar på tydliga tendenser både vad gäller brister i objektivitet och balans innehållsmässigt.

Både åsiktsjournalistik och nyhetsjournalistik behövs för att ge medborgare ett bra underlag för att kunna fatta beslut inför politiska val. Att de olika tidningarna har olika politisk färg på ledarplats där de tydligt talar för sin politiska linje känner mediekonsumenten i allmänhet till. Men om gränsen mellan nyhetsbevakningen och opinionsbildandet suddas ut borde det vara föremål för en bred diskussion där forskare, politiker, allmänhet och framförallt journalister själva reflekterar över konsekvenserna av utvecklingen.

Utländska exempel som Fox News och Le Monde visar att politiskt hårt vinklad nyhetsjournalistik kan vara en ekonomiskt lönsam strategi. Men risken är att den på sikt skadar förtroendet för hela mediebranschen och tilltron till journalistiken. Vi menar att det i god tid inför nästa val är dags för en grundlig diskussion om den politiska nyhetsjournalistikens framtid.

CAMILLA BJÖRK

CHARLOTTA WADENBRANT

magisterstudenter och författare till studien Bilder av valet

Mer om studien: www.bilderavvalet.se

-----------------------------------------------------------------

Kommentar: Reinfeldt sände ut sina pr-män till den borgerliga pressen och bad om den hjälp som utredningen beskriver här ovan. "Jaga Mona Sahlin, det är det enda som behövs, så är valet vunnet" som statsministerns pr-strateg Per Schlingmann åtminstone sagt till Expressen.
   Med tanke på att 90 procent av dagstidningarna som finns runt om i landet är "borgerligt" med borgerligt sinnade skribenter så har Reinfeldt näst intill kunnat dirigera bilden av sig själv. Demokratin i Sverige har blivit smutsig.

15 augusti, S ökar M minskar - de rödgröna är större än alliansen. Tio dagar senare kontrar en annan undersökare med - alliansen är större än de rödgröna, M ökar och S minskar.

Nu efter terrordådet har en tidning i Norge, tills vidare stängt kommentar-möjligheterna i anslutning till web-tidningens artiklar. Ekots "Tidningskrönika" anslöt sig till ämnet och hade tydligen inte hittat en enda ledarskribent som såg något positivt i detta. Som vanligt reagerade medierna omedelbart, överdrivet, utanför ämnet och helt enkelt barnsligt, när de tror att deras frihet att fritt få ljuga är i fara.
   Dårskap som att "stäng inte internet för allmänheten" - "det blir som i Kina" - "folkets yttrandefrihet får inte naggas i kanten" och "bättre att föra samtal med de som hatar" fick vi höra med anledning av det som den Norska tidningen beslutade. Tala om överdrifter!
   Går vi till Expressen och Aftonbladet så enades de nyligen om att stänga den mångfald av bloggar som är skrivna av läsarna, kvar finns nu bara bloggar som är skrivna av tidningarnas anställda. Chefsredaktörer - hur mycket begränsning av folkets talan är inte detta?
   Anställda på Expressens frihet är så begränsad att ingen av dem får skriva att Thomas Östros hade rätt när han i början av krisen sa att med Reinfeldt politik kommer arbetslösheten att låsa fast på en hög nivå. Är man anställd på Expressen måste man begränsa sig till att skriva, Östros är tjatig och tråkig. Hur mycket yttrandefrihet finns i detta?
   Har någon sett eller hört en tidningsredaktör "samtala" med en extremist/hatare? Framförallt Expressen odlar medvetet hat bland sina artikelkommentatorer, de jag kallar för "de råttor Expressen har i sin webbkällare". Tidnigen har matat dem med medvetet utvalda artiklar om Göran Persson och de personer han hade runt sig, med Mona Sahlin och de personer hon hade runt sig, och nu har tidningen börjat med Juholt. Expressen uppmanar/bidrar till förtal, oförskämdheter och hat inom politiken.

Ekots "Tidningskrönikan" tog upp kritiken mot Reinfeldts beteende efter vansinnesdådet i Norge. Redaktionen tog uppenbarligen fäste vid att 90 procent av dagstidningarna är borgerliga, för förhållandet var detsamma även i krönikan. 90 procent av ledarskribenterna (M,FP,C) försvarade Reinfeldt.
   Ekot glömde bort att det faktiskt finns kontrakt på att de ska vara opartiska. Hittar man inte lika många röda tidningar som blåa för att fylla programmet, får man väl ta upp ytterligare ett ämne. Huvudsaken ska väl vara att kravet på opartiskhet följs. Även om det inte skulle kännas lika roligt.

Med tanke på de ständigt återkommande och onödigt stora bilderna av Anders Behring Breiviks, får man intrycket att Aftonbladet och Expressen vill gör den norske massmördaren till en media kändis.
   Snart börjar kvinnor skicka kärleksbrev till honom. Och unga män drömma om att kunna göra något liknande, att få bli Sveriges mest hatade person, oboy!

Rubriken löd: Zlatan hyllning av Viera: "Han slaktade alla"

--Tycker inte att uttalandet är värd en rubrik.

I SvD uppmanar Harald Ullman Juholt att vara mer på hugget när det gäller ekonomin.
   --Det Harald Ullman efterlyser om ekonomin utreds för närvarande, en delrapport kommer nu till hösten och slutrapporten kommer 2012. Detta vet Ullman om, det vet även SvD och alla andra redaktioner. Så varför tjata om att Juholt ska veta vad som kommer redan nu. Är det därför att Reinfeldt tyckte att han var otydlig om finansieringen som alla hänger på för att skapa en negativ osann myt?

Partiledarna debatterade i Riksdagen för ett tag sedan, vilket betyder mera jobb för mediernas politiska skribenter, mellan de viktiga sympatimätningarna. Hela 90 procent av alla dagstidningar måste hitta på en formulering som visar att Reinfeldt vann kampen. Men de brukar ändå vara färdiga med detta redan dagen före "kampen".
   På grund av bristande politiska kunskaper brukar de be statsvetare om hjälp. Dessa är utbildade forskare, någon akademisk utbildning i politik finns inte. Men det klirrar så vackert i bondöron med "statsvetare". De uttalanden de gör överensstämmer med det parti de brukar rösta på.
   En ny trend för att fylla de politiska spalterna med förnuft är att låta en retorikexpert lyssna på debatterna och sedan låta henne tala om vad vi ska tycka och tro.
   Än så länge har den akademiska världen inte hunnit med att utbilda så många politiska retorikexperter, så nu senast fick Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter samsas om samma, Elaine Bergqvist heter hon. I den ena tidningen sa hon att det var dött lopp mellan Reinfeldt och Juholt. I den andra tidningen sa hon att Reinfeldt vann duellen.

I riksdagsdebatten fick Juholt kritik för att vara otydlig i frågorna om ekonomin. Kritiken kom från högt uppsatta och väl avlönade förtroendevalda människor som mycket väl känner till att S håller på och bygger om sin ekonomiska politik. Delar av detta arbete beräknas bli klar till hösten, fullständigt klar blir den först om cirka två år. Alla i riksdagen vet detta, så borgarna där leker nu låssalekar i det viktiga riksdagsarbetet, om mycket allvarliga saker som berör människors vardag. Visst kan man säga att regeringsfolket ljuger när de hävdar att Juholt är en dålig människa därför att han inte ännu vet partiets svar på alla ekonomiska frågor?
   S ska givetvis inte jäkta ihop sitt ekonomiska program bara för att kunna svara Reinfeldt. Det är många år kvar till riksdagsvalet och innan dess räknar inte S med att komma i regeringsställning. Men att klaga på de orättvisa förutsättningar för folket som Reinfeldt har skapat ska man givetvis göra redan nu, inte vänta med det i tre år, det är ju han är i regeringsställning.

När medier tävlar om tittare, lyssnare och läsare blir deras beskrivning nästan alltid till nackdel för myndigheter. Det har på senare år även visat sig kunna bero på vilka som har den politiska makten i landet.
   Nu vill medierna minnas Göteborgskravallerna för tio år sedan. Det framgår återigen hur galet det blir när hysteristinna journalister skriver vår historia, och ännu galnare blir det när de vill minnas sina partiska reportage.
   Göteborgskravallerna är inget undantag, där blev en demonstrant skottskadad - DN minns i dag att tre demonstranter blev skjutna. Och SvD beskriver i dag händelsen som helgalna Expressen beskrev den för tio år sedan, inget har SvD velat ta åt sig av alla utredningar.

Varken DN:s rubrik eller övrig text stämmer. EU-toppmötet spårade inte ur, som tidningen påstår. Det och hela ordförandeåret blev tvärt om en dokumenterad internationell framgång för Göran Persson.
   Är man riktigt snäll kan man säga att demonstranterna spårade ur. Men det gjorde de inte, allt var noga planerat med i förväg upprivna gatstenar utplacerade, och goda kommunikationer mellan grupperna var inrättade. Det var första gången i Sveriges moderna historia som demonstranter planerat att attackera poliser för att skada dem. Ovan vid detta spårade polisen ur i vissa lägen. Påståendet att EU-toppmötet spårade ur är en medveten lögn DN roar sig med, men borde skämmas över.