En lärarstundentskas åsikter i vida perspektiv
« maj 2012
tiontofr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
   
       
Idag
Kategorier

Sidvisningar idag: 12


RSS
Julhelvete
19 december kl. 18:30
Nu har det börjat, julhelvetet. Jag har medvetet försökt förtränga det men nu går inte det heller längre. Vart ska julafton firas? När ska jag/vi komma? Jul på julafton, jul på juldagen och jul på annandagen. Skilda föräldrar?...jajemensan. Därmed inte sagt att det automatiskt innebär problem. Men jag är trött, trött, trött på det här. Om jag fick blunda o önska mig bort så hamnar jag på ett varmt resmål med palmer, kluckande vågor och långt bort från allt tjafs och tjat och mycket lugn och ro.



Postat i: Blandat  Permalink   Kommentarer [1]  
 
Forskningsanknuten lärarutbildning, Tack
18 december kl. 16:13
Dags för att avreagera mig igen på bloggen om lärararutbildningen.

Snart har jag avverkat en hel terminsstudiemedel igen och detta på en kurs jag mycket väl kunnat leva utan och blivit en hyfsad lärare iaf. Blivande lärare som genomgår denna kurs och önskar bli mellanstadielärare blir nämligen inte mer hyfsade av den här kursen och (med risk för att bli självgod) hyfsad tyckte jag att jag var innan med. Har mer och mer börjat irritera mig på lärarnas (inte alla men mångas) bakgrund och inställning till oss studenter. Jag har flera gånger påpekat att jag vill lära mig om mellanstadiet men fått mer eller mindre svävande svar om att det kommer komma senare i kursen. Sist jag frågade var förra veckan. Vi hade då 2v kvar med undervisning på kursen om man bortsåg från "lovet" över jul och nyår. Det har nu gått ytterligare en vecka och vi har nu iaf snuddat vid mellanstadiet men detta är långt ifrån vad jag hade velat ha. Ska en kurs vara obligatorisk för mig vill jag att den ska ge mig något inför mitt framtida yrkesliv och behållningen bör vara stor. Sån är det inte i detta fallet.

Tänkte återge en situation jag hört i andra hand så exaktheten är inte precis.

En av mina kursare frågade den kursansvariga varför mellanstadiet inte varit i fokus än med de problem som kan finnas där vid problem med  läs- och skrivinlärning. Varpå hon får en svävande svar som avslutas med att jobben inte finns där utan i förskolan iaf. Detta är saker som gör mig förbannad. Det är jag som väljer min utbildning, i vilken ålder jag vill och vilken inriktning jag vill ha. Måhända att det finns relativt få arbeten utannonserade av mellanstadiekaraktär men det vet vi som är intresserade redan. Och om det nu skulle vara så att jag inte får jobb i mellanstadiet så finns det andra yrken som jag kommer prioritera innan jag söker förskolelärare. Ingen ska komma och tvinga på mig saker för att det är just där det finns jobb. Jag vet vad jag gör och jag följer med i mediabruset så det är inget som jag behöver upplysas om.

En till sak som gör mig mer och mer irriterad är att jag får föreläsningar av de som många gånger läst färre akademiska poäng än mig. Ja, det må låta som en akademikergrej men jag vill veta att det finns fog för sånt som vi diskuterar på seminarierna och som föreläsarna står och föreläser för oss om att vi sen ska göra. Jag vill alltså att min utbildning ska vara mer forskningsanknuten. Jag har flera gånger frågat vad forskningen säger och fått en axelryckning till svar eller ett jag vet inte. 8 +-1 gånger av uppskattningsvis ca 40 tillfällen får vi seminariehandledare/föreläsare som doktorerar. De som ska var våra vetenskapligt anknutna tillällen till verkligheten är alltså få. Majoriteten av föreläsningarna/seminarierna leds av tidigare förskolelärare/lågstadielärare och en lärare(4 av dessa tillfällen) som varit verksam i mellanstadiet . Resten är av de som visserligen har många år i skolan (det har även en av doktoranderna) förhoppningsvis. Men oftast är det 10 år sedan dom lämnade skolan för att bli lärarutbildare, En av våra föreläsare skriver själv på sin CD-uppsats. Jag menar att på 10 år har det förändras mycket ute i skolorna och hur kan man lära ut på universitetsnivå sånt som i princip är deras egna sunda förnuft för det måste det ju vara om man inte har förankrat det nånstans i någon forskning?

Hallå, det är återigen mina pengar det handlar om och som det är nu så känns det som ett ockerpris på min utbildning.

/Stella


Postat i: Utbildning  Permalink   Kommentarer [2]  
 
Verkligheten vs lärarutbildningen
30 november kl. 23:25
Jag håller med honom fullständigt. Jag läser på samma utbildning och saknar konflikhantering, hur man planerar för en hel termin,  hur jag( som vill arbeta i mellanstadiet) ska hjälpa barn med matematiksvårigheter eller läs- och skrivsvårigheter mm mm. Jag läser som sagt till lärare och har 60 poäng av min utbildning gemensamt med allt från förskollärare och fritidspedagoger till komvux- och gymnasielärare. Utöver detta har jag ytterligare 20 poäng obligatoriskt med förskollelärare, fritidspedagoger och lågstadielärare. Jag vill arbeta i mellanstadiet och börjar nu bli fruktansvärt irriterad och förbannad över att inte få läsa om det jag vill arbeta inom. Hittills har stor del av denna gemensamma kurs gått till att tillfredställa förskollärare. Ytterligare ett irritationsmoment är att många av lärarna och föreläsarna är förskollärare i botten och de flest utbildade då den utbildningen fortfarande var kortare än 3,5 år. Många gånger har alltså läraren/föreläsare färre akademiska poäng än studenten och då kan man fråga sig vad studenterna får för behållning om studenten själv dessutom inte skall arbeta i de åldrarna.

Ex från ett seminarium med bilderbokstema.
En student undrar när vi ska behandla mellanstadiets litteratur varpå läraren svarar att man kunde välja att ta en bilderbok för de större barnen. Min åsikt i det hela är att på mellanstadiet läser man inte bilderböcker med barnen och tack vare att jag jobba extra som lärarvikarie vet jag att det faltiskt är så också.

Här sitter jag som student och känner studielånet skjuta i höjden utan att någon ny kunskap tillförs. Enligt artikeln i DN borde 1/4 av lärarstudenterna inte godkännas. Jag instämmer åsikter som att man inte bör/ska lära elever punkt och stor bokstav förrän i än i år 7 passaerar seminariehandledare utan att det ens bemöts. Det förekommer även att elever som inte dyker upp på obligatoriska moment kryssas i på närvarolista av andra studenter och blir alltså godkända trots att de ej varit där. Det är detta som är framtidens lärare. Vidare föreslås ganska ofta drama som lösning på olika problem av studenter. Problemet med drama om man omsätter detta i pjäser och framträdanden blir att de barn som inte vågar tala inför klassen kommer inta en passiv roll och även föreslås göra det eftersom de då inte behöver säga något. De föreslås då av studenter vara bl.a. stenar och träd. Vilket kommer att leda till att barnen blir ännu mer passiva på det muntliga i sina framträdanden. Detta kommer leda till att många av dess elever riskerar att utveckla talängslan.
Sånt här passerar alltså utan notis. Så faktum kvarstår fortfarande att studenterna inte läser sin kurslitteratur men vad är de undervisande lärarnas roll i det hela då?

Detta är bara ett axplock ur allt som upplevs på dagens lärarutbildning och de dessutom på en som klassas som en av Sveriges bästa. Hur är det då på de andra?


Postat i: Utbildning  Permalink   Kommentarer [4]  
 
Saker som gör mig förbannat irriterad....
21 november kl. 17:24
Blivande lärare som tycker att:

...fri lek är förträffligt och att det är förkastligt att pedagogen går in och styr.
Kommentar: Det är alltså ok att vissa barn blir utefrysta u leken bara den är fri. För varför ska man styra när allt kan vara fritt *ironiskt*.

...blivande lärare som fyller i andra på närvarolistan trots att det inte är där och tror att världens alla problem går att lösa med lite drama.
Kommentar: Passar dessa som lärare överhuvudtaget?




Postat i: Utbildning  Permalink   Kommentarer [1]  
 
Frustrerad
11 juli kl. 10:31

Jahapp, då har man slagit upp ögonen till en ny  dag. En ny dag med lite mat och lite pengar. Bor hemma hos mamma och min lillasyster under sommaren. Vet att jag borde betala för mig men nu är det så att jag är student och saknar inkomst under Juni och Juli. Jo, jag har ett sommarjobb men först i slutet av Juli så blir jag avlönad därifrån. Så fram tills dess önskar jag mig mat av henne men det tycks vara något hon är helt oförstående till. Blir pga. avsaknaden av mat på rätt dåligt humör eftersom jag har ett rätt känsligt blodsocker. Tipset jag får för att bota min hunger är.. ät lite kräm då. Kräm är ingen mat i långa loppet möjligtvis ersättning för ett mellanmål.

Annat som jag blir så frustrerad över är min kompis C, min bästa vän B och för att jag mot bättre vetande satte mig i denna prekära situation över sommaren. jag känner mig som en fisk instängd i en inhängnad var jag än tar vägen så lever jag trots allt på andras villkor. Ibland tolererar jag saker från andra som jag egentligen inte borde.

"Att våga är att förlora fotfästet en liten stund, att inte våga är att förlora sig själv." Sören Kirkegaard

Detta tycker jag är ett bra citat som jag inte riktigt lyckas leva efter själv. Min tolkning är att då låter man inte andra människor köra över en utan tar problemet och löser det och räds inte utgången utan är fast i tron att det kommer något bra ur det hur det än blir. Jag är rädd för att förlora det jag har och förlorar istället mig själv ibland...eller rätt ofta känns det som nu. Undra hur det hade blivit om jag hade tagit sommarkursen istället för sommarjobbet? Hade jag vågat träffa C irl? Det hade jag nog. För nu ser det ju ut som att jag kommer förlora honom utan att ha gjort det.
 
Har haft en hel del obehagliga mardrömmar på slutet bl.a. att min mamma kommer dö och att jag sedan saknar henne oerhört mkt och inser att hon var en av dom personerna som ingav absolut mest trygghet i mitt liv. Men så är det inte i verkligheten. Finns nog ingen person som jag känner mig riktigt trygg med förutom en och det är S. Vi har totalt olika bakgrund men är så lika varandra i sättet och blir lika känslokalla när vi blir sårade.
 
Den här svackan har i alla fall bidragit till att jag har börjat fundera på hur jag skall göra till våren nästa år. Skulle vara inspirerande att våga tappa fotfästet då.
 
/stella


Postat i: Blandat  Permalink   Kommentarer [0]  
 
Underbart väder:)
2 juni kl. 12:07
Är så glad. Utsövd, superbra vänner=). Ska snart åka hem för sommaren och sommarjobb. Har förlikat mig med läget nu och är glad för pengarna jag kommer tjäna. Att kalla det åka hem är ju lite fel jag ska till min barnsdomsstad. Antingen har jag många hem eller så inget...just nu så har jag många. Ska käka glass med H på stan sen.Det är ju sista gången vi kommer ses på några månader. Hedåj för nu...
// Stella


Postat i: Blandat  Permalink   Kommentarer [0]  
 
Sommarplanerna gick i kras...
13 maj kl. 22:16
...nu är det bara att gilla läget och vara glad att jag fått ett sommarjobb för det var ju fakriskt det jag ville. Men sommarjobbet är på fel ort det skulle ju vara i Göteborg. Jag får åka dit efteråt ist...mitt mantra...härda ut härda ut...får åter komma till nytta för det är ju faktiskt en bra sak. Om man bortser ifrån vissa saker...


//stella


Postat i: Blandat  Permalink   Kommentarer [0]  
 

2 april kl. 18:07
bara att konstatera att plugget går som på räls nu...jag spikade tentan =) Är så himla stolt över mig själv...dessutom så var jag den enda i klassen av alla 70 st som gjorde det. Ja , jag vet att man inte ska jämföra sig med andra och vara självgod, men ibl så måste man få vara det med. :)

På kärleksfronten är det kaotiskt lr så inte. Jag tror jag har förälskat mig i läraren på förr kursen. Helt emot vad allt förnuft säger...
Men C är fortfarande den mest intressanta....återstår att se hur det artar sig till helgen i Gbg...

Var på 25-års fest igår, en sorglig historia...Men jag är iaf riktigt nöjd med min tillvaro på det stora hela.=)

/// StElLa


Postat i: Blandat  Permalink   Kommentarer [0]  
 
Jag som är smart eller de andra som inte är smarta?
24 januari kl. 20:10
Nu har allvaret börjat på mattekursen. 10-15 i skolan 16-20 plugga. Ja, det är så man kan beskriva min dag nu + att jag pluggade imorse innan jag drog till skolan. Men det är inga problem, det går jättebra lagomt svårt liksom. Många har stora problem men jag fixar det gallant...:D...Det här är precis vad jag och min självkänsla behöver. Men är det jag som är smart eller är det låg nivå på det hela??? Återstår att se...

///sTeLLa



Postat i: Blandat  Permalink   Kommentarer [0]  
 
Ljudet...
21 januari kl. 21:25
...som avges när man öppnar en spritflaska eller ölburk ger mig kalla kårar. Det är förknippat med kränkningar, förolämpningar, aggressivitet, oberäknelighet... Listan skulle kunna göras lång med associationer men de positiva skulle utebli. Att växa upp med en förälder som missbrukar är att få ta ansvar tidigt, att bli expert på att dölja, att skämmas för sin förälder, att ställa till rätta, att alltid vara på helspänn och att alltid oroa sig för hur det ska vara hemma när man kommer hem.

Idag är mina föräldrar skilda och min kontakt med honom är mycket sporadisk. Jag kan höra i telefonen om han har druckit när han ringer. Han ringer inte så ofta men när han ringer så är det alltid jag som ges dåligt samvete. För vad har han gjort för att förtjäna detta? En dotter som i princip aldrig hör av sig och får en klump i magen när hans nummer kommer upp på nummerpresentatören.

Jag minns en gång under min mellanstadietid då jag hade tagit hem en kompis och min förälder är mycket berusad. Han säger konstiga saker och vinglar runt hemma. Jag gråter och ringer till min mammas jobb och mina syskon och jag gör det bästa för att inte kompisen ska se vad som pågår. Jag är livrädd för att det ska komma fram på skolan och att jag ska bli retad. Kompisen anar vad som hänt men han sa aldrig något, i alla fall kom det aldrig fram till mig då. Eller en anna gång då han suttit på "byns pizzeria" och druckit sig redlös under tiden vi var med mamma på semester...detta var på högstadiet och jag skämsdes något fruktansvärt inför mina kompisar.

När jag började plugga på universitetet så flyttade jag 80 mil hemifrån jag orkade inte med mera: Jag skämdes något fruktansvärt och det att bo med en missbrukare är att alltid ha nerverna utanpå kroppen. Att flytta så långt var jobbigt men samtidigt otroligt skönt. Han försökte på fullt allvar komma ner till mig och hälsa på. Jag förstog det inte då utan trodde att han skojjade men min mamma har berättat att han prompt skulle till mig. Men min mamma lyckades avstyra allt, vilket jag är innerligt glad för.

Det fanns i stort sett ingen som förstog hur illa det var hemma. Jag var en ambitiös elev som var bland de duktigare i klassen liksom mina syskon och jag röjde aldrig minsta tecken om vad som pågick. Tror inte att någon av lärarna anade heller. Jag passade inte in i mallen för missbrukarbarn och mina föräldrar var alltid representerade på föräldramöten, utvecklingssamtal osv. genom min mamma. Pappa jobbade ju, han har/hade ett sådant jobb som innebar obekväma arbetstider.

Jag mår fortfarande mycket dåligt ibland över vad han förorsakat mig och har kämpat mycket med min dåliga självkänsla, att lita på andra människor och främst män och kämpar fortfarande. Men för varje dag så blir jag starkare och jag hoppas innerligt att jag ska slippa uppleva samma helvete igen och att jag ska våga lite på en kille.

Postat i: Blandat  Permalink   Kommentarer [0]  
 
Lördagskväll
21 januari kl. 18:20
Uhuh, vilken trist sak. Jag är hemma och har trist och tråkigt och på det så är jag jättehungrig.
Jag ska i värsta fall börja med matten...fy fan man blir ju rädd....student i STUDENTSATADEN med stort S å jag är hemma *snyft*

Följdfrågan är då: Var är mitt sociala liv?...tja inte här just nu iaf. Inte ens ngt bra på TV att begrava sig i...

//STELLA


Postat i: Blandat  Permalink   Kommentarer [0]  
 
Let´s dance...i korsett...
20 januari kl. 20:18
...och gilla läget. Träffade S idag och lunchade/brunchade med henne. Shoppade även en korsett mot bättre vetande.
Men den är grymt snygg och ett fynd enligt expediten...är inte alla inköp det ibörjan?
Hursomhelst så är det kallt ute BRRRR...-7,8. Det borde va en baggis för mig som är från Norrland men det blåser och känns som -15 ungefär. Även -15 borde väl vara en baggis antar jag....

Jag är fortfarand 6 timmar efter korsett inköpet mer än nöjd.

///Stella


Postat i: Blandat  Permalink   Kommentarer [0]  
 
Känner mig som en prinsessa
19 januari kl. 17:36
Allt har funkat idag, matten gick suuper. Känner mig på så bra humör och som en prinsessa.
 


Gjorde ett test på disneys prinsesssida och då blev jag Jasmine, hon gillade tydligen tigrar med som jag.

Dessutom är det stor övervikt på killar där jag börjat vilket paradis :)

väntar på att någon skall komma och plocka upp mig i myllret =)


///Stella


Postat i: Blandat  Permalink   Kommentarer [0]  
 
Jaa, jaa, jaaa...äntligen klar
18 januari kl. 18:19

Hemtentan är över återstår nu bara att cykla och lämna den imorgon. Jag kan inte fatta att det ännu en gång är över.*skuttar runt av lycka*
Imorgon börjar den nya kursen. Nya kursare, nytt ställe, nytt nytt nytt. Ska bli så kul :)
Undra vad som väntar *sååå nyfiken*

/Stella


Postat i: Blandat  Permalink   Kommentarer [0]  
 
Blod, svett och tårar och sömnproblem
17 januari kl. 23:58

jag har gjort 50% av tentan ska kliva upp tidigt imorgon(idag) och göra resten. Jag är så himla orolig i kroppen vet att detta inte på långa vägar är bra för mig. Att sova 3 tim per natt är inte en hållbar situation i längden. Mitt problem är inte att somna utan att jag vaknar klockan 3 och kan inte somna om...det går inte. Då kommer alla tankar och problem upp...speciellt i stressiga perioder händer det ganska ofta. Innan jul hade jag en period på 3 veckor när jag i princip vaknade varje natt...dagen efter är jag så trött så jag vet inte vad jag ska göra. Försöker att inte sova på dagen utan att gå och lägga mig i tid på kvällen sen och sen samma visa igen. Någon som har något bra tips, de mottages tacksamt.

/Zzzztella




Postat i: Blandat  Permalink   Kommentarer [0]