Mannen sitter vid sin hammondorgel i  och spelar hela sin repetoar. Han spelar musik som överlevt det mesta och han spelar med den spelglädje en sann musiker gör. Han spelar högt och han spelar länge. Kvinnan och tonårsdottern sitter i köket och hoppas att mannen ska fortsätta att spela sina orgelstycken länge. Inte för att de tycker det är vackert utan för att det är lugnare än att ha mannen i köket. Mannen är full och för tillfället arbetslös. Tiden fördriver han med att dricka. Kvinnan sitter och tittar på personalens scheman över julen på det äldreboende där hon är chef. kvinnan har  också bokat en spelman som ska sjunga och spela för de gamla .Tonårsdottern vill vara som kvinnan, kunnig, stark, omtänksam och snäll.Tonårsdottern säger att mannen kan ju spela på äldreboendet och kvinnan kan inte låta bli att skratta.Plötsligt står mannen i dörren och flinar. Han undrar vad dom skrattar åt. Kvinnan säger att hon förbereder julfirande på äldreboendet. Mannen säger att det kan väl någon annan göra och att han tycker kvinnan ägnar arbetet mer tid än sin familj. Kvinnan svarar att någon måste ju arbeta i det här huset. Mannen blir ursinnig och undrar vad kvinnan menar med detta.Mannen skriker att kvinnan ska vara tyst innan han gör sig olycklig på henne. 

Nästan natt, flera timmar senare. Ord och skrik vilar till en annan dag. Mannen sover och snarkar högt. Kvinnan och tonårsdottern röker och diskuterar. Kvinnan är upprörd och nära till gråt. Dom talar om mannen och att han inte är klok då han dricker. Tonårsdottern kramar sin mamma och säger att hon älskar henne mest i världen. Kvinnan stänger ett vädringsfönster och tonårsdottern tigger om att få några sömntabletter. Kvinnan ger motstridigt efter.

Nästa dag är en ny dag och innan kvinnan somnar ligger hon vaken med en växande ångest.Hon fortsätter planera julfesten på äldreboendet tills hon till sist somnar.