klockor ringa. Min fader Konungen är död".En vacker visa med Stefan Andersson som vi spelade på pappas begravning idag, mitt val. Björn Skifs Håll mitt hjärta var pappas egna val.  Hela cermonin var vår alldeles egna. Det var bara familjen där. Vi stod alla tillsammans vid kistan och tog farväl samtidigt. Den gamla Morfarn. Ja, jag hade ett spontant tal vid kistan och sa: Nu är du i himlen och vi ses igen....Nu är du utan smärta och promenerar med hunden ut i naturen som du älskade. .....Det var så vackert, allt var vackert. Solen sken in i kapellet och vi hade en mycket fin stund. Prästen var så gullig och rar. Berättade om pappas liv såsom jag hade berättat för honom. Visserligen blandade han ihop lite grejor men det kändes inte fel ändå.......Han pratade om vår pappa och morrfa'n som han alltid själv undertecknade julklapparna med.

Efteråt var vi hos syrran och drack kaffe. Det gör ont i hjärtat fortfarande  med sorgens tunga men ändå ljusa slöja ligger över mig och tyvärr....förlamar mig. Jag är inte färdig med detta ännu

Nu skall jag ringa min kusin och berätta att han är begravd och berätta lite ditten och datten om vår familj. Just idag känns mina rötter viktiga. Vi måste ha familjträff minst 1 gång om året för att hålla ihop barn, barnbarn och barnbarnsbarn.

Mr Al ringde just och sa än en gång: Begravningen var så fin. Det tycker jag också. Det var den finaste av alla

kram