Minsta barnet sjukt. Största barnet, sjukt men stannade hos mormor igår. Jag får åka till Lidingö och hämta upp honom om ett tag.

Det gör mig lite nervös att tänka på hur det ska gå när jag ska jobba, i fixerad position så att säga. Nu kan jag ju ringa samtal och gå på möten och så med sjuka barna, muta dem med mazariner typ även om jag får skämmas så att jag vet att jag lever. Men man kan ju inte gärna sälja fashion med snoriga barn i famnen. Framtidens huvudvärk. Men jag tänker att jag jag ska börja proppa dem ännu fullare med vitaminer.

Man blir så ful av troubles också. Jag känner att jag närmar mig en punkt då det inte ens kommer att finnas några remedies. Extra viktigt att hålla god min och fokusera på de praktiska tingen alltså.

Jag har sett fram emot att göra en vårkollektion, otroligt mycket. Litet mindre kul dock nu när det måste göras samtidigt som tusen andra tråkiga saker och tillsammans med infesterade småkottar. Inte riktigt den nivån av koncentration jag hade hoppats få gräva ned mig i.

När jag skulle lämna den enda som var frisk i skolan, så stod där en slamsugarbil som kommer nån gång i månaden och sprider en ohygglig stank. Idag var den så bad att jag höll på att kräkas. Följde inte ens med sonen upp till klassrummet och sprang ut bakvägen samtidigt som jag andades i min mössa.

Senare idag är det fika på fritids. Vet inte riktigt hur det ska lösas heller, kan inte gärna komma med sjuka barn för att hälsa på det friska. Blir galen av allt det här tidspusslandet och planerandet.

Och så är min spacebar på datorn keffad också, som ni kanske märkt.

Det var dagens klagomål. Oh , jag hatar att vara en sån surtant.  Fast ikväll ska jag på kroki åtminstone. Det är en bra sak. Jag brukar känna mig mycket bra efteråt.