Jag bestämde mig häromdagen för att mina problem kan härledas till att min anemi går i repris. Började äta järntabletter . Ett tillägg till min dagliga rutin av fiskleverolja, skrubbning, tutt/fot/hand/ansiktskräm plus diverse neuroser, nu är det bara att vänta in det svarta bajset och serenity now.
Spånar på ett projekt i mitt inre, något om att odla lite värdighet. På samma sätt som män odlar skägg, alltså inte genom en aktiv handling utan genom att avstå ifrån handling. Tveksamma utsikter.
Huset är fullt av Israeliska kakor. Mannen på familjemiddag. Hittade inte mina extratäcken, mannen och jag får väl dela på ett antar jag så svärfar slipper frysa ihjäl. Det är isande kallt i lägenheten.
Klippte mig. Jag alltså. Stod hur länge som helst kändes det. Tycker att jag ser precis likadan ut , som när jag började. Men jag kan dra handen igenom håret iallafall. Velade över en luggjävel, men avstod. Har inte varit såhär långhårig sedan jag var nio tror jag. Det är creepy. Jag och den klassiska kvinnligheten har liksom något otalt. Jag kommer inte över det. Men! Jag har börjat gå klädd i klänning och kjol, hela tiden. Kbt my own way.
Dagens låt, en älskling courtesy of 1981 ; http://www.youtube.com/watch?v=2J7X7s8S1ns
Finns finfin version på Spotify med Felix da housecat. Love.
theme.postedin: En saga | Permalink | Kommentarer [2]
kul att både din manoch svärfar får uppleva den bästa stockholmsvintern sen 1982 !!
BINGO !!!!
Skrivet av hstn den 22 februari, 2010 kl. 18:00 #
Jag gråter nu
Skrivet av lotta den 24 februari, 2010 kl. 18:29 #