Sanna Ehdin

Inför skapandet är vi oändligt små…

Fick en fråga av någon om hur skrivandet funkar, och jag kan ju bara svara för hur det är för mig och tänkte dela det med dig! Jag började skriva på allvar när jag fyllt 30 år genom att gå ett par skrivkurser, och speciellt bra var Wild mind av Eva Liljendahl för det uppmuntrade flödesskrivande.

Fast jag har alltid skrivit sedan jag var liten, och ville egentligen bli författare (en hemlig dröm) men det gick ju inte eftersom jag hade dyslexi och inte var språkbegåvad (enligt mina föräldrar). Alltså glöm vad alla andra säger!

På flödesskrivandet kunde vi få som uppgift att "beskriv färgen grå" på 10 min skrivande i flöde utan att stanna… det var ofta att skriva utan punkt eller stor bokstav, allt för att ta bort föreställningarna om vad skrivande är egentligen. När man flödesskriver fritt sådär utkristalliserar det sig saker. Julia Cameron har böcker om detta, Lusten att skriva tror jag en heter.

Skrivandet innebär, som jag ser det, två faser där en  är helig. Det är där man tillåter flödet, det är den största. Den är gemensam för alla som skapar vad det än är, och det är i den fasen som man kan få plötsliga insikter och helt oanade idéer.

Sen är det en enklare, där hjärnan är inne o ger struktur etc. Båda faserna behövs, men den första är viktigast att ge utrymme för. 

Kruxet är att man har för stor respekt för skrivandet. Man borde lära sig i skolan att alla kan skriva, alla som har ett hjärta kan låta orden flöda ner på pappret… ju friare desto bättre. Sedan är det ett hantverk så man övar upp sig och blir skickligare på att fånga sin känsla o förnimmelse. Ordförrådet utvidgas av att man läser och skriver, sedan är det en träningsfråga.

Nyckeln till skrivandet handlar om att man måste börja och sedan får berättelsen ofta ett eget liv. Du kan aldrig på förhand veta vad om ska komma - det är magin. Det som utmärker författare är att de är modiga nog att släppa fram det som kommer…

Nu ska jag åter till bokmanusbearbetning!, och ger den som så önskar en uppgift: släpp fram din magiska känsla, skriv om ett minne och låt det växa fram. Lita på att det bär, låt det komma som kommer. Ta t ex ett vitt papper o börja överst att skriva utan punkt och låt det flöda. Du kan också sätta timer på 15 min och skriva den tiden. Det kanske blir dagens viktigaste kvart!

Lägg pappret åt sidan att vila ett tag, och läs sedan högt för dig själv eller någon annan vad som står. Det är spännande!

Livet sker på två dimensioner, den ena som vi refererar till som verkligheten och den andra som är så mycket större. Det är i kontakten med detta magiska som livet uppstår! Den första är mer skruvar och muttrar… 

ps. Jag tror att man både kan skriva sig fri – och skriva sig frisk… Det är en större drivkraft än vi talar om.

pps: Eva Liljendahl arbetar nu som livs- och skrivcoach i Chicago o jag fick även coaching av henne i början av 2000-talet när coaching knappt fanns. Jag rek varmt prenumeration på hennes 3 ggr/vecka coachingmening och telefonworkshops inspirationforexcellence.com/