På grund av önskan om anonymare tillvaro är denna blogg med den avslöjande url:en nedlagd.

Sänder härmed ett TACK till läsarna för glada tillrop och visat intresse under den tid som varit.

Hej då!

Mamma sa att hon gärna stannar på födelsedags- och namnsdagsfika (Mattias heter Halvar efter min morfar) när hon kommer och lämnar Agaton. Funderar på om jag ska köpa bullar, men jag bakar kladdkaka istället eftersom Pontus är väldigt förtjust i det.
- Du har inte bakat kladdkaka sen augusti förra året. Före vi åkte till Thailand! utbrister Pontus med ögonen tindrande av förväntan när han kommer in i köket och inser vad som är på G.

Agaton äter bara vispgrädde och trots att vi bara är 3 vuxna (varav jag tar en smal-smal-smal bit) + Mattias som äter kladdkaka tar den nästan slut. Gott betyg, alltså.

Moster Ulla fyller år och vi är ditbjudna på middag. Där råder en gemytlig röra och stök i kök. Precis som jag gillar. Två av kusinbarnen lagar dressing i köket samtidigt som en rödkindad moster Ulla lagar 3 olika varmrätter (vuxen- och barnmat samt vegetariskt).

Sofia och Sus skakar salladsdressing

Mamma tar med sig Agaton på Sofia och Wendelas avslutning på teaterskolan. Pontus och jag åker och storhandlar på Ica Maxi i Botkyrka. De lockar  med 20% rabatt på dagens köp om man anmäler sig till självscanning, så Pontus som inte registrerat sig än gör det. Vi passar på att köpa både flytväst och ny juicepress. Trots att vi har varsin stor varuvagn får vi inte plats med allt på vår inköpslista.

Man blir törsig av att storhandla

Pontus har haft aktiviteter varenda kväll och dessutom haft barnen själv sen i måndags och känner sig trött, så han och Mattias stannar hemma. På sätt och vis blir den här lösningen mer avkopplande för mig också för så slipper jag behöva bekymra mig om Mattias utan kan bara njuta av att äta god mat och prata.

Födelsedagsbarnet Sofia har valt middagsmeny alldeles själv med chokladpudding till efterrätt istället för tårta. Men ljus ska det förstås vara ändå!

En blås:ig födelsedag

Efter avslutningsmiddagen spelar vi lagkrocket. Det fnissas, skapas allianser och svärs över klot som hoppar över tuvorna i den ojämna gräsmattan. Ullis är en hejare på innebandy och bollsinnet gäller även för krocket. Med tvärsäker precision, mycket taktik och en hel del tur tar vi oss banan fram och tillbaka. När det är dags för oss att börja krocka alla andras klot har de övriga medspelarna redan krockat varandra ut i buskarna. Mörkret och temperaturen faller. Spelet urartar och alla snubblar på bågar och gör benbrytarvurpor när vi halkar på de av mörkret dolda kloten. Det är kallt så det ryker om andedräkten. Vi hackar tänder.

Jag undrar hur mina små solrosplantor klarar sig där hemma i kylan?

Krock utan airbag

Med den positiva vikttrenden de senaste veckorna hade jag föresatt mig att under hela kursen äta sunt och måttliga portioner samt skippa kaffebrödet. Men det går åt förvånansvärt stora mängder energi bara åt att tänka. Är alldeles utsvulten och kastar mig över fikat. Dock skippar jag bullarna och de smarriga kakorna och tar ett Finn Crisp med Philadelphiaost på istället.

Välbehövlig stunds avkoppling i solen mellan alla övningar

Törstar efter personlig feedback på vad jag presterat och vilka beteenden och egenskaper handledarna och kursledningen sett av mig hittills.

Trots kursens namn (Seminarium Personlig Utveckling) så är det ingen teori alls utan övningarna avlöser varann ett i ett. Det är ett otroligt gôtt gäng och jag känner mig avslappnad trots att det egentligen är mycket som står på spel. Om man efter denna kurs anses ha egenskaper som passar in i "mallen" för en ledare inom företaget blir man upptagen på listan över young potentials.

Även om jag kanske borde vara mer taktisk så tänker jag inte alls längre på de ständigt närvarande handledarna, som förstås ständigt betraktar oss och våra göranden.

Engagerande kurs i trist lokal

Agaton och jag blir kvar i parken längre än beräknat. Det är sällan bara han och jag är i lekparken utan att han har någon kompis med sig och det är riktigt roligt att leka fantasilekar med honom. Inspirerad av valborg samlar han pinnar och lägger i en stor hög och sen ska vi samla stenar och lägga runt för att inte elden ska sprida sig.

På vägen tillbaka till mamma hittar han en pantburk som vi går in på Ica och pantar. Vi har aldrig pantat bara en burk men jag tänker att detta blir ett väldigt tydligt sätt att visa Agaton hur mycket (lite) man får per burk. "Inga kontantutbetalningar - endast köp av varor!" står det på en stor skylt vid pantautomaten, men tjejen i kassan ler och säger att hon gärna gör ett undantag.

Trots en rejäl lunch är vi alla fikasugna. Bakelser. Det känns inte alldeles modernt utan av någon märklig anledning en smula pensionärsvarning.

Grattis Monica på namnsdagen!

- Behöver du kläder i storlek 92-98? undrar grannen Lena per telefon.
- Mnjae..., svarar jag svävande. Behöver? På vinden finns det en stor kartong kläder i den storleken efter Agaton, men visst. Framför allt byxor slits enormt fort och det är svårt att få tag på begagnade som inte är trådslitna. Lena är också en begagnat-oholic så jag blir osäker på om hon vill ha betalt och i så fall hur mycket. Dessutom har hon nog köpt dem begagnade och kanske använt till båda sina barn så jag funderar på vilket skick kläderna är i. Medan jag velar så säger Lena reslut:
- Jag kommer över med dem på en gång!

Jösses! Det är en hel säck: 5 mjukisbyxor, 4 jeans och 14 långärmade tröjor. Får lite dåligt samvete att här pågår rensning för fullt å så fyller jag hemmet igen. Men kläderna är verkligen fina och kommer komma väl till pass i höst då Mattias vuxit i dem.

Är inbjudna till Sofia & Thomas på kombinerat inflyttnings- och födelsedagsfest. Det är trevligt att umgås med personer som bor i ens område så man inte måste ta bilen för att komma dit.

Deras hus är alldeles nybyggt och fräscht. Soffan, vardagsrumsmattan och de flesta husgeråd är nyinköpta.

Konstaterar med en blanding av avundsjuka och förundran att all inredning på nedervåningen matchar varann perfekt i stil och träslag.

Köket är stilrent. Hela deras hus känns som ett taget ur ett exklusivt inredningsmagasin. Jag undrar hur det skulle se ut om det varit vi som flyttat in i detta hus. Inte så home stage:at i alla fall - det är ett som är säkert. Är det så sorgligt så att det kanske är jag som saknar fingertoppskänslan för inredning? Eller är det för att jag gillar en annan stil än det trendiga med brunt, beige och silver? Och att jag föredrar snarare att det är personligt och praktiskt än vackert och därför blir det inte så stylat.

Delfinerna kommer. Allihopa. Det är onekligen fascinerande djur. En av dem spanar in kollegan. Den tittar henne djupt i ögonen...

...och följer varje rörelse hon gör...

... ja, det ser faktiskt ut som om de utför någon sorts dans tillsammans!

Kan man låta bli att bli på gott humör när det är den här vyn man ser från balkongen efter att ha dragit isär mörkläggningsgardinerna? Bråvikens vatten krusar sig lite i vinden. Det ser ut att bli en härlig dag.

Utsikt från familjerum 327

Rätt ihopvikta förvandlas tre till synes menlösa pappersbitar till ett broschyrställ. Industridesign på hög nivå. Vem har till arbetsuppgift att komma på såna här saker?

Monteringen påminner mig om japansk papperskonst där man viker papper i olika komplicerade formationer för att förvandla det till ett djur. Eller Ikea. De har ju också en hel del finurliga pappkonstruktioner som man viker och sätter ihop själv till små förvaringslådor och minibyråer. Skillnaden här är dock att det inte medföljer någon 1-2-3-stegsbeskrivning.