Nisses Fantasier

Avbrott

Då min webbläsare och Passagen Blogg inte är överens hänvissar jag till mina bloggar på blogspot,

Nisses Funderingar http://nissesfunderingar.blogspot.com/ 

och Pensionär Nisse http://nissenea.blogspot.com/

Nisse

Att väcka soffliggare

Satir och sarkasm
det fria ordets orgasm
behövs i politisk debatt
för att på politiken
ge en humoristik distans
så att soffliggare kommer till sans
så att de blir pilska på politik
så att demokratin inte blir ett lik
utan ett kreativt och folkligt lir.
                               © Nisse

Bild: Attila

Det är bara att rösta på vem man tycker är bäst.

Det är nuet som gäller
Det är nuet som gäller.
Gårdagen är historia.
Morgondagen vet vi inte mycket om.
Vi kan ju ändå minnas allt det fina som har hänt.

Att meta 

I väntans tider
tillsammans med sin hund

Om han får napp
mumlar han ett japp

Det blir en riktig höjdare
han kan för stunden
inte bli nöjdare

Han får en instämmande nick
av sin bästa vän hunden
och han svarar med en vänlig blick.

© Nisse

Bild från Google

En vers om väder 

En lysande sol gör en glad
då vänder man i humöret blad

I dåligt väder håller man sig lätt för skratt
då det spelar oss ett spratt

Det får gärna regna varje natt
för vår gröda en värdefull skatt.

© Nisse

Många människor
är singel och ensamma. Den här versen kanske stämmer in med deras tankar.

Längtan och trängtan

En inre längtan
så stark som en trängtan
att finna en väg till dig
och att du hittar till mig
Att knyta vänskapsband
hand i hand
och finna det bästa i livet
hoppas det är för oss givet

© Nisse

Ungkarlen

I ett hus med många hyresgäster finns det ofta åtminstone en ungkarl. Den jag tänker på betraktades av andra som en enstöring. Detta stämde in på honom utan på våren då vårkänslorna invaderade honom. Trots att han inte länge var helt ung fortsatte denna tillfälliga förvandling hos honom precis vartenda år. Liksom vårblommorna spirade han ut i hela sin prakt.

Livsglädjen, charmen visade sig. Det inåtriktade blev utåtriktat. Och varje år trodde grannarna att han blivit galen eller förälskad eller bådadera. Deras lilla tråkmånsgranne hade plötslig glimt i ögonvrån och ett leende på läpparna och han hälsade glatt på grannarna, som de inte var vana vid. Ändå sågs han aldrig i sällskap med någon.

Men några av huset nyfikna tanter såg hur han försvann ut på kvällarna och hur han kom hem först tidigt på mornarna. Deras huvuden och uppspärrade ögon skymtade fram en aning från de halvt fördragna gardinerna. Deras fantasier om grannens förehavanden blommade ut som allt annat på våren.

Men varje år slog fantasierna slint och ungkarlen blev vid  vårregnen och de första åskskurarna precis samma tråkiga ungkarl, åtminstone ur de nyfikna grannarnas synvinkel.

Är det inte underbart med vårkänslor och uppflammande, och kanske helt galna förälskelser?, tänkte ungkarlen när allt, som vanligt, hade lugnat ner sig igen.
© Nisse

Om Tisdagssoppa
I hans matlagning gällde inge skedmått eller centiliter utan allt tillagades på hans gehör och känsla. Och avsmakandet av anrättning pågick i ett kör. Hans ansiktsuttryck visafe direkt resultatet i sura grimaser eller glada miner. När han kände sig helt nöjd bjöd han in första bästa person att smaka på sin produkt av matlagningskonsten. Det var Tisdag och han var ute på sin sedvanliga förmiddagspromenad. Temperaturen var under tio grader kallt och kylan bet i skinnet på honom. Nu måste jag bara ha en varm god soppa till lunch. Eftersom det var Tisdag fick det bli hans egen variant av tisdagsköttsoppa, förståss. Han skar till lämplig volym av, kött, morötter och kålrötter. Han kryddade med lagerblad, pepparkorn och köttbuljong. Och som pricken över i lagade han till klimp av vispgrädde, ägg och vetemjöl och klickade i soppan.Telefonen ringde. En kompis ringde från porten och aviserade sitt besök. Det passade sig alldeles utmärkt att få en lunchgäst, som kom utifrån kylan när en varm soppa stod på bordet att bjuda på. Receptet i hans huvud var på fyra personer. Det blev lagom för de två frusna och hungriga personerna vid bordet. ©Nisse

men på håll.

Igår sköt vi opp vår dagliga promenad eftersom åskan var på väg. Den höll sig på avstånd så vi började vår promendad. Men vi tog med oss paraplyerna för säkerhets skull, som tur va. Vi lyckades komma mitt i en häftig skur. Det fick mig att tänka på en av mina mininoveller.

Gubben som gillade åskväder

Gubben August satt på bänken utanför servicehuset. Det hade varit en varm dag. Rentav var värmen tryckande. Han kände lite huvudvärk. I tankarna fanns bara blixtar och buller. "Det kommer att kännas bättre bara det bryter ut", tänkte han. Gubben satt förnöjd, när han såg de tunga, mörka molnen hopa sig på himlavalvet. Han var övertygad, att skådespelet snart skulle braka loss. August behövde inte vänta länge.

Bara någon sekund senare stod regnet som spön i backen. Det fick honom att snabbt förflytta sig under tak. Långt borta såg han en blek blixt och bullret lät vänta på sig. Gubben fick tåla sig ännu en stund.
Men han skulle få sitt lystmäte. Lite mer än August hade tänkt sig. Mittpunkten i åskan hade snabbt förskjutit sig och låg nu vid service-huset.

Han hade nu flyttat sig inomhus och satt nu som klistrad vid fönstret. Han kom på sig själv att hans blick hade fastnat på flaggstången. Då kom blixt och buller samtidigt, så att August hoppade till. Han fick uppleva när blixten slog ner i flaggstången. Fästet var kluvet mitt itu. Den blänkande toppen rullade in på servicehusets altan. Resten av flaggstången var glödande träflisor, som virvlade runt i luften. Och fönsterrutan skakade av tryckvågen. Gubben blev rädd och fascinationen med åskväder, hos honom, var just då som bortblåst.

en riktig anka.

Ibland hittar vi tidningsankor, falska nyheter för att väcka uppmärksamhet eller någon annan lurig anledning.

Och ibland hittar vi en riktig anka i en sjö.

Och en vällagad anka är väldigt gott.