Midnight Sorrow

Vad kan jag säga? Jag får ett rus av iver när jag tänker på hur förfärligt gärna jag bara vill härifrån.
allt jag har runtom mig är som förfallet. Det jag hade att se upp till har börjat se ner på mig och svedan från känslan att ensam stå kvar, efterlämnad av allt man en gång höll kärt, allt man fortfarande har kärt, den känslan förtär mig.
Längtandes ser jag på hur allt i min omgivning tynar bort, hur allt jag vill vara nära försvinner allt längre bort.
Det känns som om en tid av kyla och förvridna hopp står mig inom synhåll.
Jag vill inget hellre än att bara få omfamna de vackra människor som står mig nära, men trots det så står de utom räckhåll för ens öra att låta mig bli i deras fång. De hör, men med röst i svalg görs ropet tomt.
Med en självtvivlan så önskar jag lämna härvid. Lämna till annan ort för att förbli. Lämna till annan plats, så långt bort ord kan nå.
Så långt bort som tanke kan bära...

Signerat -/- ShenLung