28 aug kl 10:46, 2009
Skrivet av shenlung under kategorin Klagosånger | 0 Kommentarer |
Permalink
Fan... Tårarna slutar aldrig att falla. De gnistrande diamanter som smyckar mina kinder skär i hjärtat på mig likt sylvassa klor som slukar min själ och raserar den innersta helgedom som så skört vilar inom mig.
Ju mer jag försöker förneka sanningen om den skadliga framtid som väntar mig desto ondare gör det för mig. Jag kan inte sluta älska henne och således kan jag inte sluta hoppas på en framtid med henne.
Mitt ärrade hjärta blöder med öppna sår och jag kan inget göra.
Jag kan inget annat än hoppas även om hoppet är allt jag har kvar och hoppet antagligen är det enda som kommer att vara något mellan oss två.
Om jag bara kunde få gå tillbaka, om bara för en stund...
Signerat -/- ShenLung
Trackback URL: http://blogg.passagen.se/shenlung/entry/diamanter_som_faller
