Midnight Sorrow

Jag vet inte vad det är med mig..
Ena dagen känns allt helt okej, den andra ännu bättre, men den tredje kan kännas åt helvete.
Just nu så är jag i den där tredje dagen då allt är skit.

Jag saknar henne och jag antar att det är det som är orsaken, men hur kan jag veta säkert?
Jag hade en naiv tröst om att allt mot alla odds skulle kunna bli bättre ändå. Trots allt som är sagt. Trots allt som är bestämt. Det verkar som om ödet har något helt annat planerat för mig. Något som jag egentligen inte vill ha. Jag vill inget annat ha än att få vara med den jag älskar.

Jag ser min ömkan som frustrerande. Jag ältar efter samma sak dag in och dag ut, men helt utan resultat eller framgång. Jag finner endast motgångar i allt jag förtar mig.
Ödet är väldigt svårt att förstå sig på. Det verkar som att ödet däremot helst ser mig som sliten och sårad. Förkastad i helveteseldar och dränkt i misär. Om jag bara kunde förändra vad som komma skall, för det som ödet har att erbjuda mig och min framtid är för mig ointressant. Jag vill tillbaka. Jag vill åter till den sköna tid som jag hade en gång.

Över ett år har passerat och jag känner fortfarande samma starka glöd inom mig som då. Den enda skillnaden är att den glöden nu är brännande het och lämnar många brännsår på mitt redan ärrade hjärta. Den glöd som bor i mitt bröst var en gång varm, tröstande och skön. Det är den inte längre.

Jag bara hoppas att allt blir bra snart, för annars så vet inte jag om jag kommer att klara mig.
Jag menar, jag kommer att överleva, men det är i princip allt jag kan göra.

Signerat -/- ShenLung