Här kan du läsa om mig och mina spännande äventyr och upptåg. Jag hittar på allt möjligt, oftast sådant som bara faller mig på tassen.
Presentation av mig och ett besök av ett brunt nötätande lurvigt svansdjur
Eller hur man nu säger. Jag vet inte. Hur som helst tänkte jag börja med att berätta om mig själv, för att göra saker och ting så enkla som möjligt. Jag är en stilig kille med vit skjorta, vita byxor och rödrandig kavaj. Jag är alltid nytvättad och välstruken. Jag har en lång fin svans och är väldigt snäll om jag får säga det själv. Jag är i mina bästa år, de jag bor hos säger att jag snart fyller tre år - men det blir det ju bara om man räknar på deras tokiga sätt. En sådan liten kattunge är jag ju inte! Jag är faktiskt i de övre tonåren och kan mycket mer än en sådan där liten fjantig, hjälplös ullboll.
Igår t ex fick jag visa framtassarna. Då hamnade jag mitt i ett spännande äventyr (som dock blev förstört av dessa klumpiga varelser som alltid ska lägga sig i....). Jag satt i min ensamhet och filosoferade bakom en stor härlig pissbuske. Plötsligt rörde sig något och det rörde sig väldigt snabbt! Brunt var det och med en härlig plym till svans. Jag ilade givetvis efter. Upp i ett träd sprang den lilla godingen, men jag valde att vänta nedanför - man ska ju inte anstränga sig i onödan. Den tjattrade och höll på där uppe i trädet, men jag fattade ingenting - det var något främmande språk. Jag försökte säga till den att prata så man förstår, men då blev den bara ännu pratsammare. Jaha, tänkte jag, här får man väl sitta och vänta ett tag och se vad som händer.
Då kommer förstås den där klumpiga, långhåriga mattanten och lägger sig i. Med våld bär hon bort mig. Jag boxas och boxas allt vad jag kan, men hon är obarmhärtig och jag förlorar striden. Inlåst i köket. Efter ett tag kommer den snälla datormannen och släpper ut mig. Ha, ha! Snabbt, snabbt bort till trädet! Och den lilla varelsen är kvar! Nu sitter den dessutom och gnager på en nöt. Fy, vad äckligt! Vilken smak! Men precis när jag ska sätta mig lite bekvämt så kommer datormannen och bär iväg med mig. Boxningsmatch igen, men förlust även denna gång. Mjaaau! Det som var sååå spännande! Tusen tassar också!
Nästa gång jag lyckas komma bort till trädet så är den roliga lilla grejen givetvis inte kvar. Jag klättrar upp i trädet för att kolla, men nej borta! Trots att jag sitter och tittar på trädet i flera timmar, ja ända tills det blir mörkt, så kommer den inte tillbaka. Jättetrist! Jag ska hålla koll på detta och nästa gång ska jag vara beredd. Då ska jag inte låta någon dra mig vid nosen.
Tack och mjau!
/Sigge Katt
Postat i: Nyfikne jägaren Permalink Kommentarer [3]
15 juni
kl. 18:29
Hej och mjau! Eller hur man nu säger. Jag vet inte. Hur som helst tänkte jag börja med att berätta om mig själv, för att göra saker och ting så enkla som möjligt. Jag är en stilig kille med vit skjorta, vita byxor och rödrandig kavaj. Jag är alltid nytvättad och välstruken. Jag har en lång fin svans och är väldigt snäll om jag får säga det själv. Jag är i mina bästa år, de jag bor hos säger att jag snart fyller tre år - men det blir det ju bara om man räknar på deras tokiga sätt. En sådan liten kattunge är jag ju inte! Jag är faktiskt i de övre tonåren och kan mycket mer än en sådan där liten fjantig, hjälplös ullboll.
Igår t ex fick jag visa framtassarna. Då hamnade jag mitt i ett spännande äventyr (som dock blev förstört av dessa klumpiga varelser som alltid ska lägga sig i....). Jag satt i min ensamhet och filosoferade bakom en stor härlig pissbuske. Plötsligt rörde sig något och det rörde sig väldigt snabbt! Brunt var det och med en härlig plym till svans. Jag ilade givetvis efter. Upp i ett träd sprang den lilla godingen, men jag valde att vänta nedanför - man ska ju inte anstränga sig i onödan. Den tjattrade och höll på där uppe i trädet, men jag fattade ingenting - det var något främmande språk. Jag försökte säga till den att prata så man förstår, men då blev den bara ännu pratsammare. Jaha, tänkte jag, här får man väl sitta och vänta ett tag och se vad som händer.
Då kommer förstås den där klumpiga, långhåriga mattanten och lägger sig i. Med våld bär hon bort mig. Jag boxas och boxas allt vad jag kan, men hon är obarmhärtig och jag förlorar striden. Inlåst i köket. Efter ett tag kommer den snälla datormannen och släpper ut mig. Ha, ha! Snabbt, snabbt bort till trädet! Och den lilla varelsen är kvar! Nu sitter den dessutom och gnager på en nöt. Fy, vad äckligt! Vilken smak! Men precis när jag ska sätta mig lite bekvämt så kommer datormannen och bär iväg med mig. Boxningsmatch igen, men förlust även denna gång. Mjaaau! Det som var sååå spännande! Tusen tassar också!
Nästa gång jag lyckas komma bort till trädet så är den roliga lilla grejen givetvis inte kvar. Jag klättrar upp i trädet för att kolla, men nej borta! Trots att jag sitter och tittar på trädet i flera timmar, ja ända tills det blir mörkt, så kommer den inte tillbaka. Jättetrist! Jag ska hålla koll på detta och nästa gång ska jag vara beredd. Då ska jag inte låta någon dra mig vid nosen.
Tack och mjau!
/Sigge Katt
Postat i: Nyfikne jägaren Permalink Kommentarer [3]
Trackback URL: http://blogg.passagen.se/siggemi/entry/presentation_av_mig_och_ett
Skriv en kommentar:
Skrivet av Mousey den 15 juni, 2006 kl. 23:08 #
Skrivet av Bella den 16 juni, 2006 kl. 10:41 #
Skrivet av Datormannens syster den 18 juni, 2006 kl. 20:43 #