Med trötta ögon ser jag mig omkring. Med trötta fötter går jag runt. Min trötta hjärna snurrar runt, gör mig yr och talet stumt. Händerna vill inget göra, bara trumma tomt mot ingenting. Låt mig vila en liten stund. Låt mig vila, sova en blund. Låt mig se med dina ögon, låna mig ditt ord, så ska mina fötter orka gå. Gå framåt och möta dig med smeksamma händer.

Ett slut, en början. Andas, andas...

Det finns andetag som rymmer en livstid.

I varje andetag, i varje hjärtslag pulserar livet.

Varma andetag mot min hals.

Hårda hjärtslag mot mitt bröst.

Andas, andas....

Tusen skäl att älska, hundra skäl att gå.

I stormen blir hundra skäl att gå, fler än tusen skäl att stanna.

Skälen att  gå blir aldrig nog ändå, så jag stannar för att höra på det tusende skälet.

Jag stannar, lyssnar till niohundranittionio skäl till, jag stannar, ler och värms för varje nytt skäl du ger mig. Värms till det första av hundra skäl att gå kyler mitt sinne.

Jag älskar för alla tusen skäl. Av tusen skäl älskar jag.

Blev du, som jag, rädd min vän? Rädd för känslan, den stora som lovar evighet. Känslan som lyfter oss fram, känslan som skrämmer i sin mäktighet. Kärleken som inte vill ont. Kärleken som ger och tar och vill oss det bästa i livet. 

En evighet i dina ögon, en evighet i din famn. I en evighet står allt stilla, inget finns förutom här och nu. Det är så stilla i en evighet, endast ljudet av vår andhämtning. I sekunder ryms en evighet. Så kort, så lång tiden kan vara, en sekund, en evighet. Var för sig och tillsammans, allt ryms inom mig. 

Jag älskar nattens närhet.

Närheten till din nakna kropp.

Din arm runt min kropp.

Mitt huvud som vilar på din arm.

Närheten. Värmen.

Tryggheten.

I mörkret är allt lugnt och tryggt.

Ibland vill jag stanna i mörkrets

stilla närhet för evigt.

När tid har förflutit, när vardag blir vardag ska kärleken hållas vid liv. Rädslan smyger sig på. Rädd att inte vara nog. Min rädsla bygger bo i min själ. Nästlar sig in och spinner ett nät som jag fångas i. När jag tror att du inte ser mig, när jag tror att jag inte finns, då sträcker du dig efter mig och blåser bort nätet jag nästlat mig in i. Jag lever en stund till i din värmande närhet. Tiden rinner i väg, tiden för oss närmare varandra. Tiden är inte min fiende. Fienden finns inom oss, i tankarna som förlamar och tror.

Jag älskar allt hos dig, men dina händer, dina varma händer mot

min kropp ger mig rysningar av välbehag. Varma, mjuka

fingertoppars sakta sökande över huden, fryser tiden i

ett ögonblick.

Med orden smeker du mig varm och het. Med orden smeker du

bort all min tvivlan och tveksamhet. Med orden berör du mitt

inre, med orden har du fångat  min själ. Jag är din ivriga fånge

som hålls fast av dina ord.

Rör mig, berör mig. Smek och reta mig.  Händers trevande

letande, smekande ömt och krävande väcker längtan.

En stilla vardagsflirt en öm kyss på pannan, ivriga

händer som kräver och tänder en låga. Allt är beröring

som föder och när vår gemenskaps samhörighet.

En smekning på morgonen skapar längtan i min kropp

och sinne. Jag längtar och väntar på mer. Mina händer

saknar din hud. Åtrån ringlar sig genom kroppp och själ.

Hud mot hud, själ mot själ, stötar av längtan i min kropp.

Var inte rädd för att ha drömmar.Men lev inte i en dröm

så du glömmer det verkliga livet. Finns du inte med, är dina

tankar på vandring, på språng någon annanstans.

Ta dina drömmar och förverkliga dem. Slösa inte bort

vare sig din eller andras tid genom att leva ett halvt liv.

När jag blir liten och rädd, när såren blöder, då finns du

du där med din ömhet. Fastän jag är liten och rädd

är jag trygg. I alla gråa dagar, i all tristess är jag trygg

med oss. Tystnaden är inte farlig. I tystnaden finns en vila

en trygghet att  bara få vara. I tryggheten vilar allt.

Där kan jag vara din vän, din älskade, din ovän, ditt allt.

I tryggheten kan jag leva ut mina innersta tankar.

Där kan jag vara den jag är.

Hjärtat dunkar, kroppen skälver inför din blick.

Jag står naken och oskyddad för dina ögon.

Du ser på mig med en granskande blick.

Dina ögon ser igenom, genomskådar mig.

Inga kläder, inga bylten räcker till.

Min själ blir naken, du blottar den bit för bit.

Du har sett mig i min litenhet, inga murar

räcker längre till. Mer naken än nakenheten själv.

Jag får de vackraste av "gåvor" av dig.

Tålamodigt väntade du på mitt svar.

Du ger mig luft under vingarna, lyfter mig högt.

Lyfter högt och vidgar mina vyer.

Alltid där, när jag behöver det bäst. Aldrig fördömande.

Du går så tryggt vid min sida och utmanar mig.

Lockar mig vidare, framåt.