Tack, David Chase
Six Feet Under (andra favoritserien) fick jag ju åtminstone ta ett ordentligt farväl av, för trots att det var ett satans sorgligt slut så var det i alla fall ett slut.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [4]
22 oktober
kl. 07:22
För hur ska jag kunna fundera på något annat än slutet av sista Sopranosavsnittet i typ en vecka framöver hade du tänkt? Eller SKA man ens tänka på det? Fan vad frustrerad jag känner mig! Six Feet Under (andra favoritserien) fick jag ju åtminstone ta ett ordentligt farväl av, för trots att det var ett satans sorgligt slut så var det i alla fall ett slut.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [4]
Domedagen
Läs Hanne Kjöller idag förresten. Kunde inte ha sagt det bättre själv!
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [1]
16 oktober
kl. 08:11
Idag hoppas vi på att Stureplansprofilerna döms för våldtäkt och att de låses in i finkelinkan för ett jävligt bra tag framöver. Om så icke blir fallet är det jag som persoligen tar mig till huvudstaden och klipper av paketen på dem.Läs Hanne Kjöller idag förresten. Kunde inte ha sagt det bättre själv!
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [1]
Mitt liv just nu
Betalade precis några räkningar och insåg att jag kommer att ha 318 kr kvar när alla räkningar är betalda denna månad. Jag är så sjukt fattig just nu. Nästa månad ska CSN ha 1500 spänn också. Jag känner mig lycklig just nu men samtidigt gror oron och stressen ständigt i magen. Ska man leva så här? Det är som om jag går och väntar på något men jag vet inte på vad.
Åh, livet alltså.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [3]
15 oktober
kl. 15:01
Idag hade jag statistiktenta mellan kl 9 och 13. Efter det åkte jag hem, åt lite, kollade på tv och började leta artiklar till artikelanalysen som ska in nästa vecka (och som jag givetvis inte har börjat med än). Strax bär det av till jobbet. Känns som att jag kommer däcka när jag kommer hem ikväll, för att vakna imorgon bitti och åka iväg till skolan där vi ska jobba med vårt grupparbete som också ska in nästa vecka (och som vi givetvis inte har börjat med än).Betalade precis några räkningar och insåg att jag kommer att ha 318 kr kvar när alla räkningar är betalda denna månad. Jag är så sjukt fattig just nu. Nästa månad ska CSN ha 1500 spänn också. Jag känner mig lycklig just nu men samtidigt gror oron och stressen ständigt i magen. Ska man leva så här? Det är som om jag går och väntar på något men jag vet inte på vad.
Åh, livet alltså.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [3]
Tragik på hög nivå
Linda Rosing är en fascinerande person. Jag läser aldrig skvaller och bryr mig noll om kändisar och deras liv, men historien om Linda Rosing har jag bara inte kunnat låta bli att följa med i. Hon är så fel, hela tiden. Jag tänkte kanske att "Den nakna sanningen" (som för övrigt pryds av en bild av en naken Linda Rosing framifrån på framsidan och en bild av en naken Linda Rosing bakifrån på baksidan - mycket fyndigt) skulle förmedla en mer nyanserad bild av skandalblondinen, men icke. Om man inte hatade Linda Rosing innan man läser boken så kommer man defintivt att hata henne efteråt.
Linda skriver mycket om sin extrema kändiskåthet. Hon har alltid velat bli känd, hon har alltid tyckt att utseendet är viktigt och hon har alltid dragits till the bad boys. Hon har vikt ut sig, sprutat in silikon i tuttarna och knarkat. Hon har festat var och varannan kväll och säkert knullat med en massa äckliga killar. Och det hade väl varit helt okej. Om hon inte haft barn.
Hur fan kan en mamma bete sig på det sättet? Hur kan en mamma ha sex i tv? Hur kan en mamma gå ut och dricka sig full medan barnen ligger hemma och sover? Hur kan en mamma flytta från stan och bara ta ett barn med sig? Hur kan en mamma åka på "turnéer" med SLITZ, det vill säga åka land och rike runt för att visa upp sina bröst till allmän beskådan? Hur kan en mamma börja snorta kokain när hon har barn att uppfostra och försörja? (Lindas förklaring till att hon började med kokain är förresten one of a kind. Hon kunde inte i sin vildaste fantasi förstå att det var farligt; hennes pojkvän tog ju kokain, och han var ju så hälsosam och hade så snygg kropp. Jesus Christ!) Kan man vara en sämre mamma än Linda Rosing?
Själv tycker hon att Linda Skugge är en dålig mamma för att hon ägnar sig åt mobbning (då hon kritiserar Linda Rosing i några krönikor). Men att knulla i tv är tydligen helt okej. Hur i helvete tänker människan? Hon borde inte få ha barn överhuvudtaget. Hon nämner för övrigt sina barn mycket lite i boken. En sak som hon är stolt över är dock att sonen Kevin fick följa med mamma när hon spelade in videon till sin singel "Sommer love". Hur kan hon på allvar tro att det är ROLIGT för en liten pojke att stå och titta på när hans mamma kråmar sig framför en kamera? Får man verkligen vara så urbota dum i huvudet?
På slutet kommer förklaringen till att hon inte skrivit så mycket om sina barn. Det är "av hänsyn till barnen och deras pappor". Det är ett mirakel att Linda Rosing ens kan stava till hänsyn. Om hon skulle vilja visa HÄNSYN kanske det skulle vara en idé att sluta supa ner sig, knulla runt och operera tuttarna stup i kvarten. Och sen skulle det kunna vara smart att inte skriva en bok om det. Bokens sista rad lyder som följer: "Men det går inte en dag utan att jag tänker på min dotter Melissa. Det är över ett år sedan jag såg henne sist."
Gud så tragiskt.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [3]
13 oktober
kl. 19:19
Jag har precis avslutat Linda Rosings bok, "Den nakna sanningen". Egentligen vore väl en förklaring till varför jag väljer att läsa just den av alla miljontals böcker som skrivit på sin plats men jag hoppar över det och nöjer mig med att konstatera att jag helt enkelt inte kunde låta bli. Linda Rosing är en fascinerande person. Jag läser aldrig skvaller och bryr mig noll om kändisar och deras liv, men historien om Linda Rosing har jag bara inte kunnat låta bli att följa med i. Hon är så fel, hela tiden. Jag tänkte kanske att "Den nakna sanningen" (som för övrigt pryds av en bild av en naken Linda Rosing framifrån på framsidan och en bild av en naken Linda Rosing bakifrån på baksidan - mycket fyndigt) skulle förmedla en mer nyanserad bild av skandalblondinen, men icke. Om man inte hatade Linda Rosing innan man läser boken så kommer man defintivt att hata henne efteråt.
Linda skriver mycket om sin extrema kändiskåthet. Hon har alltid velat bli känd, hon har alltid tyckt att utseendet är viktigt och hon har alltid dragits till the bad boys. Hon har vikt ut sig, sprutat in silikon i tuttarna och knarkat. Hon har festat var och varannan kväll och säkert knullat med en massa äckliga killar. Och det hade väl varit helt okej. Om hon inte haft barn.
Hur fan kan en mamma bete sig på det sättet? Hur kan en mamma ha sex i tv? Hur kan en mamma gå ut och dricka sig full medan barnen ligger hemma och sover? Hur kan en mamma flytta från stan och bara ta ett barn med sig? Hur kan en mamma åka på "turnéer" med SLITZ, det vill säga åka land och rike runt för att visa upp sina bröst till allmän beskådan? Hur kan en mamma börja snorta kokain när hon har barn att uppfostra och försörja? (Lindas förklaring till att hon började med kokain är förresten one of a kind. Hon kunde inte i sin vildaste fantasi förstå att det var farligt; hennes pojkvän tog ju kokain, och han var ju så hälsosam och hade så snygg kropp. Jesus Christ!) Kan man vara en sämre mamma än Linda Rosing?
Själv tycker hon att Linda Skugge är en dålig mamma för att hon ägnar sig åt mobbning (då hon kritiserar Linda Rosing i några krönikor). Men att knulla i tv är tydligen helt okej. Hur i helvete tänker människan? Hon borde inte få ha barn överhuvudtaget. Hon nämner för övrigt sina barn mycket lite i boken. En sak som hon är stolt över är dock att sonen Kevin fick följa med mamma när hon spelade in videon till sin singel "Sommer love". Hur kan hon på allvar tro att det är ROLIGT för en liten pojke att stå och titta på när hans mamma kråmar sig framför en kamera? Får man verkligen vara så urbota dum i huvudet?
På slutet kommer förklaringen till att hon inte skrivit så mycket om sina barn. Det är "av hänsyn till barnen och deras pappor". Det är ett mirakel att Linda Rosing ens kan stava till hänsyn. Om hon skulle vilja visa HÄNSYN kanske det skulle vara en idé att sluta supa ner sig, knulla runt och operera tuttarna stup i kvarten. Och sen skulle det kunna vara smart att inte skriva en bok om det. Bokens sista rad lyder som följer: "Men det går inte en dag utan att jag tänker på min dotter Melissa. Det är över ett år sedan jag såg henne sist."
Gud så tragiskt.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [3]
Jag stör mig
Person nummer ett är allmänt skrytsam. Skrytsamhet är något som jag är superallergisk mot, varför vet jag inte. Kanske är det att jag är väldigt svensk (och har växt upp med hela den där jante-biten ni vet) eller så har jag väl bara ovanligt lätt för att bli avundsjuk (fast det tror jag inte). Hur som helst så har jag mycket svårt för människor som skryter. Det är helt enkelt så otroligt osexigt att framhålla sig själv i bra dager. Nu tänker ni att "varför ska man inte få göra det?" men det är inte det som är grejen. Det är klart att man får tycka att man är bra eller snygg eller smart, eller vad det nu kan handla om; det är bara det att det är väldigt osmakligt på något sätt. Tröttsamt liksom. Dessutom så känns det som att människor som måste poängtera att de är bra eller snygga eller smarta sällan är det. Människor som verkligen är det behöver ju inte tala om det för världen, det är uppenbart ändå. I alla fall. Den här personen är oerhört skrytsam. Jag tror att hon har tagit fasta på det här med att tjejer inte ska skämmas för att ta för sig, men någonstans på vägen missuppfattat alltihop. Hälften av vad som kommer ut ur hennes mun (minst) handlar om hur bra hon är. Hur bra hon lyckades på tentan (jag får alltid vg på allt men talar inte om det får någon, varför skulle det vara något att berätta?). Hur bra den nya klänningen sitter på henne (vem bryr sig?). Hur stolt hon är över att hon har "lyckats" så bra efter gymnasiet (jag skulle dock aldrig vilja vara i hennes skor). Och så vidare. Allt hon gör är bra helt enkelt. Hon är pluggar OCH jobbar (vem fan gör inte det? Jag pluggar heltid och jobbar 30 procent på två olika jobb och tar inget lån eller bidrag överhuvudtaget) och hon är bara så satans vettig. Jag är moraltanten själv, jag vet, men det är inte dirket något jag skulle skryta om (eftersom det absolut inte är någonting att skryta om) och dessutom är jag typ världens tråkigaste människa.
Person nummer två är en en tjej som föddes med silversked i mun men ändå tror att hon vet något om livet. På pappret är hon oerhört politiskt korrekt men detta tar sig i praktiken mycket konstiga uttryck. Människor som får allt gratis här i livet har verkligen ingen koll. De tar för givet att alla har möjlighet att välja, vilket det naturligtvis är väldigt många som inte alls har. De tror att de lyckas bra för att de är smarta när det egentligen handlar om att de har förutsättningar som andra inte har. De ser, ofta utan att de ens förstår det själva, ner på människor och tar ständigt saker för givna. Det är inte duktigt att komma in på läkarlinjen om ens föräldrar är välbetalda läkare, till exempel. Men det tror folk, och det tror den här tjejen, och det stör mig. Hon föraktar människor som inte är tillräckligt "intellektuella", som inte läser "rätt" sorts litteratur, besöker "rätt" konstutställningar eller känner till "rätt" sorts människor. Hon kan inte förstå att man kan bo där eller där eller att man kan jobba på ett så tråkigt och underbetalt jobb i så herrans många år. Det om något borde visa på hennes okunskap och ointelligens.
Som sagt, JAG STÖR MIG.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [4]
12 oktober
kl. 19:24
Man ska inte snacka skit om människor. Ingen är ju perfekt. Vi har alla våra brister. Jag är inte så jävla mycket bättre själv. Ja men JAG VET. Men ibland kan man behöva skriva av sig litegrann, och förresten så är de personer som jag ska skriva om inte direkt några vänner, de bara finns där i min fysiska närhet, utan att jag egentligen har bett om det, och därför kan det väl få vara okej att vara lite elak - för en jävla gångs skull.Person nummer ett är allmänt skrytsam. Skrytsamhet är något som jag är superallergisk mot, varför vet jag inte. Kanske är det att jag är väldigt svensk (och har växt upp med hela den där jante-biten ni vet) eller så har jag väl bara ovanligt lätt för att bli avundsjuk (fast det tror jag inte). Hur som helst så har jag mycket svårt för människor som skryter. Det är helt enkelt så otroligt osexigt att framhålla sig själv i bra dager. Nu tänker ni att "varför ska man inte få göra det?" men det är inte det som är grejen. Det är klart att man får tycka att man är bra eller snygg eller smart, eller vad det nu kan handla om; det är bara det att det är väldigt osmakligt på något sätt. Tröttsamt liksom. Dessutom så känns det som att människor som måste poängtera att de är bra eller snygga eller smarta sällan är det. Människor som verkligen är det behöver ju inte tala om det för världen, det är uppenbart ändå. I alla fall. Den här personen är oerhört skrytsam. Jag tror att hon har tagit fasta på det här med att tjejer inte ska skämmas för att ta för sig, men någonstans på vägen missuppfattat alltihop. Hälften av vad som kommer ut ur hennes mun (minst) handlar om hur bra hon är. Hur bra hon lyckades på tentan (jag får alltid vg på allt men talar inte om det får någon, varför skulle det vara något att berätta?). Hur bra den nya klänningen sitter på henne (vem bryr sig?). Hur stolt hon är över att hon har "lyckats" så bra efter gymnasiet (jag skulle dock aldrig vilja vara i hennes skor). Och så vidare. Allt hon gör är bra helt enkelt. Hon är pluggar OCH jobbar (vem fan gör inte det? Jag pluggar heltid och jobbar 30 procent på två olika jobb och tar inget lån eller bidrag överhuvudtaget) och hon är bara så satans vettig. Jag är moraltanten själv, jag vet, men det är inte dirket något jag skulle skryta om (eftersom det absolut inte är någonting att skryta om) och dessutom är jag typ världens tråkigaste människa.
Person nummer två är en en tjej som föddes med silversked i mun men ändå tror att hon vet något om livet. På pappret är hon oerhört politiskt korrekt men detta tar sig i praktiken mycket konstiga uttryck. Människor som får allt gratis här i livet har verkligen ingen koll. De tar för givet att alla har möjlighet att välja, vilket det naturligtvis är väldigt många som inte alls har. De tror att de lyckas bra för att de är smarta när det egentligen handlar om att de har förutsättningar som andra inte har. De ser, ofta utan att de ens förstår det själva, ner på människor och tar ständigt saker för givna. Det är inte duktigt att komma in på läkarlinjen om ens föräldrar är välbetalda läkare, till exempel. Men det tror folk, och det tror den här tjejen, och det stör mig. Hon föraktar människor som inte är tillräckligt "intellektuella", som inte läser "rätt" sorts litteratur, besöker "rätt" konstutställningar eller känner till "rätt" sorts människor. Hon kan inte förstå att man kan bo där eller där eller att man kan jobba på ett så tråkigt och underbetalt jobb i så herrans många år. Det om något borde visa på hennes okunskap och ointelligens.
Som sagt, JAG STÖR MIG.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [4]
En stilla undran
Jag undrar därför att jag har upptäckt en sak. Folk har så satans många vänner på facebook. Och vid närmare granskning verkar detta bero på att man är kompis med de mest underliga personer. Folk som jag jobbar med är kompisar med andra personer på jobbet trots att jag aldrig har sett dem ens hälsa på varandra. Folk som jag gick på mellanstadiet tillsammans med är kompisar med varandra. Man addar kompisars kompisar, pojkvänners arbetskamrater, syskons barndomskompisar... Såg precis att brorsan är kompis med en av mina gamla kompisars syskon (!).
Varför?
Jag vet att jag har skrivit om det här förut men jag kan inte riktigt släppa det. Är det mig det är fel på? För om det är normalt att vara facebookkompis med någon som man inte pratat med på 15 år men sett på pendeln ett par gånger utan att hälsa på, då måste det ju vara det. Mig det är fel på, alltså. För det är ju inte en jävel som lägger till mig! Jag har inte fått en enda konstig kompisförfrågan. (Jo, en förresten, men honom blockade jag. Eh, det kanske verkligen är mig det är fel på?)
Så snälla ni, kan ni inte ta och vara riktigt jävla ärliga och tala om hur ni faktiskt uppfattar mig. Kom igen nu, I can handle the truth.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [4]
3 oktober
kl. 07:55
Kan nu ni som känner mig (hur fan ni än nu känner mig) vänligen svara på hur ni egentligen uppfattar mig. Hur framstår jag? Verkar jag inte rätt snäll? Eller är jag tråkig, typ... ointressant? Ingen man tar någon större notis om?Jag undrar därför att jag har upptäckt en sak. Folk har så satans många vänner på facebook. Och vid närmare granskning verkar detta bero på att man är kompis med de mest underliga personer. Folk som jag jobbar med är kompisar med andra personer på jobbet trots att jag aldrig har sett dem ens hälsa på varandra. Folk som jag gick på mellanstadiet tillsammans med är kompisar med varandra. Man addar kompisars kompisar, pojkvänners arbetskamrater, syskons barndomskompisar... Såg precis att brorsan är kompis med en av mina gamla kompisars syskon (!).
Varför?
Jag vet att jag har skrivit om det här förut men jag kan inte riktigt släppa det. Är det mig det är fel på? För om det är normalt att vara facebookkompis med någon som man inte pratat med på 15 år men sett på pendeln ett par gånger utan att hälsa på, då måste det ju vara det. Mig det är fel på, alltså. För det är ju inte en jävel som lägger till mig! Jag har inte fått en enda konstig kompisförfrågan. (Jo, en förresten, men honom blockade jag. Eh, det kanske verkligen är mig det är fel på?)
Så snälla ni, kan ni inte ta och vara riktigt jävla ärliga och tala om hur ni faktiskt uppfattar mig. Kom igen nu, I can handle the truth.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [4]
Vadet
Vadet är som följer. Jag ska under en veckas tid avvänjas mitt sockersug. Detta innebär att jag inte får äta någon choklad och att det inte blir tal om några wienerbröd eller något smågodis på en hel vecka. Det kanske inte låter så tufft men för mig är det verkligen det. Jag äter nämligen choklad (mörk i och för sig, men i alla fall) tre gånger om dagen, ofta ett wienerbröd om dagen, och på sista tiden har det blivit en hel del smågodis också för den delen. Men nu är det alltså slut med det, inget socker alls från och med idag.
Hur det kommer att gå vete fan men jag är i alla fall stolt att få meddela att jag inte har ätit så mycket som en fjuttig chokladbit på hela 24 timmar. Det har bara blivit en massa frukt, nötter och grönt te. Och lite extra ketchup till lasagnen kanske, men vad fan, även solen har ju sina fläckar.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [1]
1 oktober
kl. 21:45
Vi har precis kommit hem från ett besök i pojkvännens hemstad. Där såg vi "Supersize me", ni vet dokumentären om en kille som käkar tre McDonaldsmåltider om dagen i en hel månad. Efter det mådde både jag och pojkvännen hur dåligt som helst och bestämde oss på allvar för att ändra våra matvanor radikalt. Det kommer vi antagligen inte att göra, dels för att vår självdisciplin är sådär och dels för att det inte riktigt är nödvändigt (McDonalds blir det till exempel mycket sällan, och för min del äter jag aldrig något annat än caesarsallad där), men någonstans i vevan då det diskuterades kom vi in på det som skulle komma att bli ett vad. Vadet är som följer. Jag ska under en veckas tid avvänjas mitt sockersug. Detta innebär att jag inte får äta någon choklad och att det inte blir tal om några wienerbröd eller något smågodis på en hel vecka. Det kanske inte låter så tufft men för mig är det verkligen det. Jag äter nämligen choklad (mörk i och för sig, men i alla fall) tre gånger om dagen, ofta ett wienerbröd om dagen, och på sista tiden har det blivit en hel del smågodis också för den delen. Men nu är det alltså slut med det, inget socker alls från och med idag.
Hur det kommer att gå vete fan men jag är i alla fall stolt att få meddela att jag inte har ätit så mycket som en fjuttig chokladbit på hela 24 timmar. Det har bara blivit en massa frukt, nötter och grönt te. Och lite extra ketchup till lasagnen kanske, men vad fan, även solen har ju sina fläckar.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [1]
Mensvärk i TV
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [2]
1 oktober
kl. 17:52
Jag brukar må otroligt dåligt när jag har mens. Men det här måste ju ändå ta priset. Är det vanligt att man spyr när man har mensvärk? Eller är hon egentligen gravid?
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [2]
Nu har ni er chans killar
Nu har ni er chans killar. Ni hävdar ju ständigt att vi feminister drar alla män över en kam, att ni absolut inte har något med några jävla våldtäktsmän att göra. Ni hatar att ni ska behöva vara rädda för att kvinnor tror att ni förföljer dem när ni råkar gå bakom dem på gatan sent på kvällen. För våldtäktsmännen är jordens avskum, eller hur är det ni brukar uttrycka er? Vad glada ni måste vara nu, när ni får ett utmärkt tillfälle att förvandla ord till handling. Äntligen kan ni välja sida, en gång för alla. Jag hoppas för guds skull att ni pallrar er iväg till Kungsholmen så fort som möjligt. Jag önskade verkligen att jag kunde vara där själv.
Har tillbringat förmiddagen med att läsa igenom artiklar om stureplansprofilerna som Tingsrätten friade från misstankar om att ha våldtagit en ung tjej tidigare i år. Idag tas fallet tack och lov upp på nytt av Högsta Domstolen. Måtte nu rättssverige ta sitt ansvar. Man blir verkligen förvånad över att det är år 2007 och inte år 1907 när man läser om fallet. DN skriver att "Efter våldtäkten gick hon till en mottagning för våldtagna kvinnor där det konstaterades att hon hade många blåmärken, skador över hela kroppen och sprickor i analöppningen." Trots det ansåg inte Tingsrätten det bevisat att männen förstod att kvinnan inte ville. Jag undrar vad som hade krävts för att de skulle förstå? Snacka om att tillskriva männen en gris IQ.
Aftonbladet publicerar också en mycket "intressant" artikel där man redogör för dels kvinnans, och dels männens, berättelser. Männen hävdar bland annat att "Hon brukar kalla sig själv min lilla hora". Nu tycker väl förmodligen alla människor med något vett i kroppen att det låter som en extremt dålig lögn, men även om det hade varit så, även om tjejen ifråga gick runt och kallade sig själv för min lilla hora, varför innebär det att det är okej att våldta henne? Dessutom hävdar männen att "jag hörde att hon var lite öm. Hon sade aj eller nåt sådant. När man har analsex kan det väl bli sprickor." Eh, ja, och när någon säger "aj" brukar det betyda att det gör ont och då är det normala att sluta upp med det man håller på med. Hur jävla svårt ska det vara att förstå enkla, grundläggande samband egentligen?
Slutligen en liten undran. På AB:s fråga om vad som händer om männen hävdar att sexet bara var "hårt sex" svarar Nils Rekke, överåklagare och brottmålschef, att: "Om de hävdar att lite våld skulle användas, att hon ville ha hårt sex, då faller våldtäktsåtalet. Men man får inte heller utsätta en människa för hur mycket våld som helst." Kan någon juridikkunnig person förklara för mig vad det innebär att våldtäktsåtalet faller? Kan man inte åtalas för våldtäkt om man säger att "lite våld skulle användas"? Lever vi verkligen på 2000-talet?
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [5]
27 september
kl. 14:26
Från Micaelas blogg: "Peppdemonstration för tjejen i stureplansvåldtäkten. 27 & 28
september utanför tingsrätten på Kungsholmen, Bergsgatan 50.
Demonstrationen börjar 8.30 torsdag morgon och sträcker sig över båda
dagarna. Öppen megafon. Peppande plakat och t-shirtar tas med på eget
intiativ. Vet att det är sent annonserat men hoppas ändå att vi ses där!"Nu har ni er chans killar. Ni hävdar ju ständigt att vi feminister drar alla män över en kam, att ni absolut inte har något med några jävla våldtäktsmän att göra. Ni hatar att ni ska behöva vara rädda för att kvinnor tror att ni förföljer dem när ni råkar gå bakom dem på gatan sent på kvällen. För våldtäktsmännen är jordens avskum, eller hur är det ni brukar uttrycka er? Vad glada ni måste vara nu, när ni får ett utmärkt tillfälle att förvandla ord till handling. Äntligen kan ni välja sida, en gång för alla. Jag hoppas för guds skull att ni pallrar er iväg till Kungsholmen så fort som möjligt. Jag önskade verkligen att jag kunde vara där själv.
Har tillbringat förmiddagen med att läsa igenom artiklar om stureplansprofilerna som Tingsrätten friade från misstankar om att ha våldtagit en ung tjej tidigare i år. Idag tas fallet tack och lov upp på nytt av Högsta Domstolen. Måtte nu rättssverige ta sitt ansvar. Man blir verkligen förvånad över att det är år 2007 och inte år 1907 när man läser om fallet. DN skriver att "Efter våldtäkten gick hon till en mottagning för våldtagna kvinnor där det konstaterades att hon hade många blåmärken, skador över hela kroppen och sprickor i analöppningen." Trots det ansåg inte Tingsrätten det bevisat att männen förstod att kvinnan inte ville. Jag undrar vad som hade krävts för att de skulle förstå? Snacka om att tillskriva männen en gris IQ.
Aftonbladet publicerar också en mycket "intressant" artikel där man redogör för dels kvinnans, och dels männens, berättelser. Männen hävdar bland annat att "Hon brukar kalla sig själv min lilla hora". Nu tycker väl förmodligen alla människor med något vett i kroppen att det låter som en extremt dålig lögn, men även om det hade varit så, även om tjejen ifråga gick runt och kallade sig själv för min lilla hora, varför innebär det att det är okej att våldta henne? Dessutom hävdar männen att "jag hörde att hon var lite öm. Hon sade aj eller nåt sådant. När man har analsex kan det väl bli sprickor." Eh, ja, och när någon säger "aj" brukar det betyda att det gör ont och då är det normala att sluta upp med det man håller på med. Hur jävla svårt ska det vara att förstå enkla, grundläggande samband egentligen?
Slutligen en liten undran. På AB:s fråga om vad som händer om männen hävdar att sexet bara var "hårt sex" svarar Nils Rekke, överåklagare och brottmålschef, att: "Om de hävdar att lite våld skulle användas, att hon ville ha hårt sex, då faller våldtäktsåtalet. Men man får inte heller utsätta en människa för hur mycket våld som helst." Kan någon juridikkunnig person förklara för mig vad det innebär att våldtäktsåtalet faller? Kan man inte åtalas för våldtäkt om man säger att "lite våld skulle användas"? Lever vi verkligen på 2000-talet?
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [5]
PS.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [0]
27 september
kl. 10:33
Jag funderar på att sätta en av pojkvännens grindcore-skivor på repeat och högsta volym när jag går iväg och tränar. Låter det som en väl fungerande hämnd?
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [0]
Döda
Om de inte stänger av snart kommer jag att göra mig skyldig till minst ett mord inom kort.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [2]
27 september
kl. 10:16
Inatt somnade jag inte förän klockan två eftersom grannjävlarna lekte orkester i sin lägenhet. Idag kan jag omöjligt koncentrera mig på variansanalysen på grund av att samma grannjävlar spelar så hög musik att hela vår lägenhet skakar. Och det är inte vilken musik som helst heller. De spelar Lars fucking Winnerbäck. JAG HATAR LARS WINNERBÄCK! Om de inte stänger av snart kommer jag att göra mig skyldig till minst ett mord inom kort.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [2]
Man ska inte blogga om sin arbetsplats men det skiter jag i
Det började jobba en kvinna hos oss för ett halvår sedan, vi kan kalla henne Lena. Eftersom hon aldrig tidigare haft ett "riktigt" jobb så var hon erhört glad för detta. Hon jobbade på minst lika bra som alla andra och sjukanmälde sig inte en enda dag under dessa sex månader. Ibland jobbade hon över och ibland hoppade hon in extra när det behövdes, trots att hon hade en och en halv timmes resväg till jobbet och två barn i tonåren hemma. Ja, hur som helst. En dag när vi satt och pratade visade det sig att Lena inte fått rätt lön. Jag nämnde något om 100% OB och hon tittade undrande på mig. Det hade hon aldrig fått, trots att hon jobbat många helger. Hon gick till chefen, som hänvisde till underchefen, som hänvisade till lönekontoret, som hänvisade tillbaka till chefen, som sa att han skulle kolla på det. Några pengar har Lena dock inte sett skymten av, och det här var över två månader sedan. Det handlar om ungefär 7000 spänn.
En annan dag satt jag och Lena och pratade om att det funkar så dåligt när det gäller rasterna på vårt jobb. Detta snappade någon kundjävel upp och sprang och skvallrade för chefen (när ska människor börja skaffa sig liv?). Detta resulterade i att Lena fick en utskällning, medan jag inte ens fick en tillsägning. Varför vet jag inte, men jag tror att det kan bero på att min chef vet att jag vet vad jag har för rättigheter, medan Lena inte har någon koll. Och just därför är det extra jävligt, snacka om att utnyttja att människor inte vet vilka grundläggande rättigheter de har.
Nu ska jag komma till saken. Lena fick sparken häromdan. Hon "har inte ställt upp tillräckligt mycket". Det är min chefs förklaring - som om man kan sparka någon på så lösa grunder (och förresten så ligger det noll sanning i det heller). Men det vet ju inte Lena, hon är inte med i facket, hon har inget att sätta emot. När jag pratade med henne nyligen sa hon att hon inte ens orkar vara ledsen, hon orkar inte ens strida för att få den lön de lurat henne på; 7000 spänn är tydligen inte tillräckligt för att ta fighten.
Som om detta inte vore nog: När Lena jobbade sin sista dag samlade arbetskamraterna ihop till en blomma i avskedspresent. En tia var gav de. Bara en enda person vägrade att vara med på blomman. Chefen. Inte ens tio spänn var hon värd. Tio jävla spänn.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [2]
25 september
kl. 15:46
Min svärmor mailade mig en artikel häromdan. Den handlade om en kille som, åtmistone enligt egen utsaga, fick sparken från jobbet pga att han bloggade om situationen på sitt jobb. Jag tror att jag fick artikeln för att min svärmor vet vad jag är kapabel till, en liten varning sådär. Trots detta bara måste jag skriva om det senaste från gamla jobbet, något som givetvis har med chefen att göra.Det började jobba en kvinna hos oss för ett halvår sedan, vi kan kalla henne Lena. Eftersom hon aldrig tidigare haft ett "riktigt" jobb så var hon erhört glad för detta. Hon jobbade på minst lika bra som alla andra och sjukanmälde sig inte en enda dag under dessa sex månader. Ibland jobbade hon över och ibland hoppade hon in extra när det behövdes, trots att hon hade en och en halv timmes resväg till jobbet och två barn i tonåren hemma. Ja, hur som helst. En dag när vi satt och pratade visade det sig att Lena inte fått rätt lön. Jag nämnde något om 100% OB och hon tittade undrande på mig. Det hade hon aldrig fått, trots att hon jobbat många helger. Hon gick till chefen, som hänvisde till underchefen, som hänvisade till lönekontoret, som hänvisade tillbaka till chefen, som sa att han skulle kolla på det. Några pengar har Lena dock inte sett skymten av, och det här var över två månader sedan. Det handlar om ungefär 7000 spänn.
En annan dag satt jag och Lena och pratade om att det funkar så dåligt när det gäller rasterna på vårt jobb. Detta snappade någon kundjävel upp och sprang och skvallrade för chefen (när ska människor börja skaffa sig liv?). Detta resulterade i att Lena fick en utskällning, medan jag inte ens fick en tillsägning. Varför vet jag inte, men jag tror att det kan bero på att min chef vet att jag vet vad jag har för rättigheter, medan Lena inte har någon koll. Och just därför är det extra jävligt, snacka om att utnyttja att människor inte vet vilka grundläggande rättigheter de har.
Nu ska jag komma till saken. Lena fick sparken häromdan. Hon "har inte ställt upp tillräckligt mycket". Det är min chefs förklaring - som om man kan sparka någon på så lösa grunder (och förresten så ligger det noll sanning i det heller). Men det vet ju inte Lena, hon är inte med i facket, hon har inget att sätta emot. När jag pratade med henne nyligen sa hon att hon inte ens orkar vara ledsen, hon orkar inte ens strida för att få den lön de lurat henne på; 7000 spänn är tydligen inte tillräckligt för att ta fighten.
Som om detta inte vore nog: När Lena jobbade sin sista dag samlade arbetskamraterna ihop till en blomma i avskedspresent. En tia var gav de. Bara en enda person vägrade att vara med på blomman. Chefen. Inte ens tio spänn var hon värd. Tio jävla spänn.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [2]
Kära blogg och kära läsare,
Nu till dagens irritationsmoment. Jag har lagt mig till med en ovana, nämligen att beställa korta prenumerationer av värdelösa tidningar för att få premien. Följande tidningar har lyckats lura på mig sin skit: Tara (för 40 plusare, haha), Cosmopolitan, Glamour, Elle och Elle Interiör. Idag kom Glamour, förmodligen den hemskaste av de alla. Bara för att ha det gjort bläddrar jag igenom sidorna med trålsmala tjejer och tips på hur "han" (den homogena gruppen "män", antar jag?) vill ha det i sängen, och kommer plötslig fram till en sida med rubriken "Hej snygging!". Glamour har varit ute på stan och delat ut komplimanger. Riktigt generösa har de varit, dessutom. Över fotografierna på de sju lyckligt lottade tjejerna står det "Du har ett så fint ansikte!", "Vilken fin lyster din hy har!", "Ditt tjocka hår är underbart!", "Vilket härligt leende och mun du har!", "Vilken snygg rumpa du har!", "Du har fina bröst!" och "Dina ögon är så vackra!".
Vad är detta egentligen? Glamours försök att uppmuntra unga tjejer, att tala om att "de är bra som de är"? Visa att det finns vanliga dödliga som har snygga läppar? Tänk vad härligt det hade varit om tjejerna som fick komplimangerna hade fyrkantigt ansikte, finnig hy, tjockt, stripigt hår, liten mun med tunna läppar, platt rumpa, minituttar och små ögon. Men icke. Tänk att unga tjejer läser sån här skit. Kan ingen tala om för dem att de är BRA istället? Duktiga. Smarta. Att de kan göra precis vad de vill.
Imorgon ska jag skriva om chefen på gamla jobbet, snålheten personifierad.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [1]
24 september
kl. 20:15
jag har på intet sätt övergett er. Nu är jag tillbaks, och den här gången är det på riktigt. Äntligen har lugnet lagt sig över nya fina lägenheten (som för övrigt är nystorstädad) och här sitter jag nersjunken i soffan med chips, gurk- och morotsstavar, dipp och coca cola och tittar på Idol. Det känns som att det var evigheter sedan jag kunde unna mig sånt. Tentan är gjord och jag har inte nästa föreläsning förän i övermorgon; jobba gör jag inte förän om en hel vecka. LYX.Nu till dagens irritationsmoment. Jag har lagt mig till med en ovana, nämligen att beställa korta prenumerationer av värdelösa tidningar för att få premien. Följande tidningar har lyckats lura på mig sin skit: Tara (för 40 plusare, haha), Cosmopolitan, Glamour, Elle och Elle Interiör. Idag kom Glamour, förmodligen den hemskaste av de alla. Bara för att ha det gjort bläddrar jag igenom sidorna med trålsmala tjejer och tips på hur "han" (den homogena gruppen "män", antar jag?) vill ha det i sängen, och kommer plötslig fram till en sida med rubriken "Hej snygging!". Glamour har varit ute på stan och delat ut komplimanger. Riktigt generösa har de varit, dessutom. Över fotografierna på de sju lyckligt lottade tjejerna står det "Du har ett så fint ansikte!", "Vilken fin lyster din hy har!", "Ditt tjocka hår är underbart!", "Vilket härligt leende och mun du har!", "Vilken snygg rumpa du har!", "Du har fina bröst!" och "Dina ögon är så vackra!".
Vad är detta egentligen? Glamours försök att uppmuntra unga tjejer, att tala om att "de är bra som de är"? Visa att det finns vanliga dödliga som har snygga läppar? Tänk vad härligt det hade varit om tjejerna som fick komplimangerna hade fyrkantigt ansikte, finnig hy, tjockt, stripigt hår, liten mun med tunna läppar, platt rumpa, minituttar och små ögon. Men icke. Tänk att unga tjejer läser sån här skit. Kan ingen tala om för dem att de är BRA istället? Duktiga. Smarta. Att de kan göra precis vad de vill.
Imorgon ska jag skriva om chefen på gamla jobbet, snålheten personifierad.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [1]
Bitterfittan is back
Okej, en snabb resumé:
Förra måndagen började jag en ny kurs på underbara Psykologen. Har jättebra kurskamrater och kursen som jag läser är fantastisk spännande, men har inte hunnit börja plugga till niopoängstentan som äger rum om mindre än två veckor. Känns himla stressigt, med andra ord.
Förra onsdagen började jag på nya jobbet. Bortsett från mina obefintliga kunskaper i diverse datorprogram har det gått riktigt bra. Över förväntan faktiskt. Trevliga arbetskompisar, helt okej arbetsuppgifter och skön stämning helt enkelt.
I torsdags flyttade vi. Det var otroligt mycket jobbigare än vad jag tänkt mig, och då gjorde jag ändå inte hälften så mycket som min pojkvän och vår kompis som hjälpte oss (TACK!, Max). På kvällen jobbade jag på nya jobbet.
I fredags var det kontorsfest på nya jobbet. Jag gick mest dit för att jag kände att jag borde. Inte för att jag inte vill festa med mina nya arbetskamrater men jag var så fruktansvärt trött. Gick hem vid halv nio trots fantastiskt god mat och öppen bar. Fast lika bra var väl det, tänk om jag hade hällt i mig ännu mer lådvin och fått för mig att jag kan sjunga eller nåt (det fanns karaokemaskin).
I lördags städade vi ur gamla lägenheten. Hjälp vad många ytor det finns som man aldrig tänker på att städa i vanliga fall. Jag skurade som en galen i nio timmar och då snackar vi en etta på 29 kvm. Ibland hatar jag att jag är så fruktansvärt pedantisk.
Söndagen tillbringades på spårvagnen. Vi hade missat att köra över en del grejer i flyttbilen och fick åka några varv till. We are such idiots.
Måndag och jobb på nya jobbet igen. Även tisdagen spenderades där, och då ska tilläggas att jag har föreläsningar varje dag, samt ett ganska tidskrävande grupparbete. För att inte tala om allt jobb med att få ordning i nya lägenheten. Jag tror aldrig jag har varit med om något jobbigare. Varifrån kommer alla saker? Hur fick de plats i förra lägenheten? Var fan ska man ha allting?
Nu ska jag sluta klaga, prata om mig själv och vara allmänt jävla jobbig. En grej till bara: Jag är sjuk också. Så nu vet ni det.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [2]
13 september
kl. 20:44
Åh vad gulliga ni är som saknar mig när jag inte skriver på bloggen på ett par veckor (i alla fall två stycken). Jag har inte slutat blogga och jag har heller inte hållit mig borta med flit; jag har bara haft helt SJUKT jävla mycket att göra de senaste veckorna. Dessutom har jag inte haft tillgång till internet, men i sanningens namn har jag inte ens saknat det, jag har helt enkelt inte hunnit. Okej, en snabb resumé:
Förra måndagen började jag en ny kurs på underbara Psykologen. Har jättebra kurskamrater och kursen som jag läser är fantastisk spännande, men har inte hunnit börja plugga till niopoängstentan som äger rum om mindre än två veckor. Känns himla stressigt, med andra ord.
Förra onsdagen började jag på nya jobbet. Bortsett från mina obefintliga kunskaper i diverse datorprogram har det gått riktigt bra. Över förväntan faktiskt. Trevliga arbetskompisar, helt okej arbetsuppgifter och skön stämning helt enkelt.
I torsdags flyttade vi. Det var otroligt mycket jobbigare än vad jag tänkt mig, och då gjorde jag ändå inte hälften så mycket som min pojkvän och vår kompis som hjälpte oss (TACK!, Max). På kvällen jobbade jag på nya jobbet.
I fredags var det kontorsfest på nya jobbet. Jag gick mest dit för att jag kände att jag borde. Inte för att jag inte vill festa med mina nya arbetskamrater men jag var så fruktansvärt trött. Gick hem vid halv nio trots fantastiskt god mat och öppen bar. Fast lika bra var väl det, tänk om jag hade hällt i mig ännu mer lådvin och fått för mig att jag kan sjunga eller nåt (det fanns karaokemaskin).
I lördags städade vi ur gamla lägenheten. Hjälp vad många ytor det finns som man aldrig tänker på att städa i vanliga fall. Jag skurade som en galen i nio timmar och då snackar vi en etta på 29 kvm. Ibland hatar jag att jag är så fruktansvärt pedantisk.
Söndagen tillbringades på spårvagnen. Vi hade missat att köra över en del grejer i flyttbilen och fick åka några varv till. We are such idiots.
Måndag och jobb på nya jobbet igen. Även tisdagen spenderades där, och då ska tilläggas att jag har föreläsningar varje dag, samt ett ganska tidskrävande grupparbete. För att inte tala om allt jobb med att få ordning i nya lägenheten. Jag tror aldrig jag har varit med om något jobbigare. Varifrån kommer alla saker? Hur fick de plats i förra lägenheten? Var fan ska man ha allting?
Nu ska jag sluta klaga, prata om mig själv och vara allmänt jävla jobbig. En grej till bara: Jag är sjuk också. Så nu vet ni det.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [2]
Hagamännen
De senaste dagarna har jag gått och blivit riktigt hatisk och bitter. Insikten att det finns så oerhört många svin där ute gör en ju närmast deprimerad. En sak förstår jag dock inte; om man nu hatar kvinnor så djupt som till exempel ovanstående Hagamän, varför vågar man inte stå för det? När AB ringer upp en av männen bortförklarar han hemsidan med att det hela är ett "skämt" (skitkul) och att benämningen "Hagamännen" inte alls har något med Hagamannen att göra: "Alltså, det är en kompisgrej som har att göra med Hagaparken". Hagaparken? Kan man bli sämre på att ljuga? De har ju för fan en bild på Hagamannen på hemsidan. Herregud, jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Nöjer mig kort och gott med att konstatera att jag hatar överklassbarn och deras jävla kvinnosyn. Patetiska är vad ni är.
I all förtvivlan glädjer jag mig i alla fall åt en av artiklarna i dagens DN: "Hans Klette, professor emeritus i straffrätt och ordförande i Brottsofferjourernas riksförbund, BOJ, har länge hävdat att våldtäktslagstiftningen borde skrivas om. I stället för att, som i dag, tala om "uppsåt" och kräva bevis på gärningsmannens avsikt att våldta, vill han införa begreppet "oaktsamhet", vilket i stället skulle innebära en skyldighet att försäkra sig om kvinnans medgivande."
Äntligen någon som förstår att det är lagstiftningen det är fel på, inte vad kvinnan har på sig. Sedan är det ju en jävla gåta att det finns män som överhuvud taget vill ha sex med en tjej som är stupfull, och dessutom i sällskap med bästa kompisen. Men å andra sidan har jag slutat förvånas.
PS. "Ladyn" förresten... Hjälp mig.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [2]
31 augusti
kl. 09:52
Idag skriver AB om överklassungdomar som hyllar Hagamannen (tack för länk, Marcus):
"De kallar sig Sällskapet Hagamännen och uppmanar till våldtäkt av kvinnor. Medlemmarna är överklassungdomar som brukar roa sig på Stureplan. Flera av dem är barn till kändisar. Så här lyder sällskapets beskrivning på hemsidan: "Sällskapet Hagamännen är en sluten krets för en utvald skara Hagamän i
sina bästa år som alla delar idén om att sexuellt umgänge är något som
gärna får ske efter endast den ene partens (mannens) villkor, det vill
säga ladyn skall inte ha något val!"De senaste dagarna har jag gått och blivit riktigt hatisk och bitter. Insikten att det finns så oerhört många svin där ute gör en ju närmast deprimerad. En sak förstår jag dock inte; om man nu hatar kvinnor så djupt som till exempel ovanstående Hagamän, varför vågar man inte stå för det? När AB ringer upp en av männen bortförklarar han hemsidan med att det hela är ett "skämt" (skitkul) och att benämningen "Hagamännen" inte alls har något med Hagamannen att göra: "Alltså, det är en kompisgrej som har att göra med Hagaparken". Hagaparken? Kan man bli sämre på att ljuga? De har ju för fan en bild på Hagamannen på hemsidan. Herregud, jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Nöjer mig kort och gott med att konstatera att jag hatar överklassbarn och deras jävla kvinnosyn. Patetiska är vad ni är.
I all förtvivlan glädjer jag mig i alla fall åt en av artiklarna i dagens DN: "Hans Klette, professor emeritus i straffrätt och ordförande i Brottsofferjourernas riksförbund, BOJ, har länge hävdat att våldtäktslagstiftningen borde skrivas om. I stället för att, som i dag, tala om "uppsåt" och kräva bevis på gärningsmannens avsikt att våldta, vill han införa begreppet "oaktsamhet", vilket i stället skulle innebära en skyldighet att försäkra sig om kvinnans medgivande."
Äntligen någon som förstår att det är lagstiftningen det är fel på, inte vad kvinnan har på sig. Sedan är det ju en jävla gåta att det finns män som överhuvud taget vill ha sex med en tjej som är stupfull, och dessutom i sällskap med bästa kompisen. Men å andra sidan har jag slutat förvånas.
PS. "Ladyn" förresten... Hjälp mig.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [2]