« oktober 2007
tiontofr
2
4
5
6
7
8
9
10
11
14
17
18
19
20
21
23
24
25
26
27
28
29
30
31
    
       
Idag
Kategorier

Sidvisningar idag: 6


RSS
Tack, David Chase
22 oktober kl. 07:22
För hur ska jag kunna fundera på något annat än slutet av sista Sopranosavsnittet i typ en vecka framöver hade du tänkt? Eller SKA man ens tänka på det? Fan vad frustrerad jag känner mig!

Six Feet Under (andra favoritserien) fick jag ju åtminstone ta ett ordentligt farväl av, för trots att det var ett satans sorgligt slut så var det i alla fall ett slut.


Postat i: Blandat  Permalink   Kommentarer [4]  
 
Domedagen
16 oktober kl. 08:11
Idag hoppas vi på att Stureplansprofilerna döms för våldtäkt och att de låses in i finkelinkan för ett jävligt bra tag framöver. Om så icke blir fallet är det jag som persoligen tar mig till huvudstaden och klipper av paketen på dem.

Läs Hanne Kjöller idag förresten. Kunde inte ha sagt det bättre själv!



Postat i: Blandat  Permalink   Kommentarer [1]  
 
Mitt liv just nu
15 oktober kl. 15:01
Idag hade jag statistiktenta mellan kl 9 och 13. Efter det åkte jag hem, åt lite, kollade på tv och började leta artiklar till artikelanalysen som ska in nästa vecka (och som jag givetvis inte har börjat med än). Strax bär det av till jobbet. Känns som att jag kommer däcka när jag kommer hem ikväll, för att vakna imorgon bitti och åka iväg till skolan där vi ska jobba med vårt grupparbete som också ska in nästa vecka (och som vi givetvis inte har börjat med än).

Betalade precis några räkningar och insåg att jag kommer att ha 318 kr kvar när alla räkningar är betalda denna månad. Jag är så sjukt fattig just nu. Nästa månad ska CSN ha 1500 spänn också. Jag känner mig lycklig just nu men samtidigt gror oron och stressen ständigt i magen. Ska man leva så här? Det är som om jag går och väntar på något men jag vet inte på vad.

Åh, livet alltså.



Postat i: Blandat  Permalink   Kommentarer [3]  
 
Tragik på hög nivå
13 oktober kl. 19:19
Jag har precis avslutat Linda Rosings bok, "Den nakna sanningen". Egentligen vore väl en förklaring till varför jag väljer att läsa just den av alla miljontals böcker som skrivit på sin plats men jag hoppar över det och nöjer mig med att konstatera att jag helt enkelt inte kunde låta bli.

Linda Rosing är en fascinerande person. Jag läser aldrig skvaller och bryr mig noll om kändisar och deras liv, men historien om Linda Rosing har jag bara inte kunnat låta bli att följa med i. Hon är så fel, hela tiden. Jag tänkte kanske att "Den nakna sanningen" (som för övrigt pryds av en bild av en naken Linda Rosing framifrån på framsidan och en bild av en naken Linda Rosing bakifrån på baksidan - mycket fyndigt) skulle förmedla en mer nyanserad bild av skandalblondinen, men icke. Om man inte hatade Linda Rosing innan man läser boken så kommer man defintivt att hata henne efteråt.

Linda skriver mycket om sin extrema kändiskåthet. Hon har alltid velat bli känd, hon har alltid tyckt att utseendet är viktigt och hon har alltid dragits till the bad boys. Hon har vikt ut sig, sprutat in silikon i tuttarna och knarkat. Hon har festat var och varannan kväll och säkert knullat med en massa äckliga killar. Och det hade väl varit helt okej. Om hon inte haft barn.

Hur fan kan en mamma bete sig på det sättet? Hur kan en mamma ha sex i tv? Hur kan en mamma gå ut och dricka sig full medan barnen ligger hemma och sover? Hur kan en mamma flytta från stan och bara ta ett barn med sig? Hur kan en mamma åka på "turnéer" med SLITZ, det vill säga åka land och rike runt för att visa upp sina bröst till allmän beskådan? Hur kan en mamma börja snorta kokain när hon har barn att uppfostra och försörja? (Lindas förklaring till att hon började med kokain är förresten one of a kind. Hon kunde inte i sin vildaste fantasi förstå att det var farligt; hennes pojkvän tog ju kokain, och han var ju så hälsosam och hade så snygg kropp. Jesus Christ!) Kan man vara en sämre mamma än Linda Rosing?

Själv tycker hon att Linda Skugge är en dålig mamma för att hon ägnar sig åt mobbning (då hon kritiserar Linda Rosing i några krönikor). Men att knulla i tv är tydligen helt okej. Hur i helvete tänker människan? Hon borde inte få ha barn överhuvudtaget. Hon nämner för övrigt sina barn mycket lite i boken. En sak som hon är stolt över är dock att  sonen Kevin fick följa med mamma när hon spelade in videon till sin singel "Sommer love". Hur kan hon på allvar tro att det är ROLIGT för en liten pojke att stå och titta på när hans mamma kråmar sig framför en kamera? Får man verkligen vara så urbota dum i huvudet?

På slutet kommer förklaringen till att hon inte skrivit så mycket om sina barn. Det är "av hänsyn till barnen och deras pappor". Det är ett mirakel att Linda Rosing ens kan stava till hänsyn. Om hon skulle vilja visa HÄNSYN kanske det skulle vara en idé att sluta supa ner sig, knulla runt och operera tuttarna stup i kvarten. Och sen skulle det kunna vara smart att inte skriva en bok om det. Bokens sista rad lyder som följer: "Men det går inte en dag utan att jag tänker på min dotter Melissa. Det är över ett år sedan jag såg henne sist."

Gud så tragiskt.



Postat i: Blandat  Permalink   Kommentarer [3]  
 
Jag stör mig
12 oktober kl. 19:24
Man ska inte snacka skit om människor. Ingen är ju perfekt. Vi har alla våra brister. Jag är inte så jävla mycket bättre själv. Ja men JAG VET. Men ibland kan man behöva skriva av sig litegrann, och förresten så är de personer som jag ska skriva om inte direkt några vänner, de bara finns där i min fysiska närhet, utan att jag egentligen har bett om det, och därför kan det väl få vara okej att vara lite elak - för en jävla gångs skull.

Person nummer ett är allmänt skrytsam. Skrytsamhet är något som jag är superallergisk mot, varför vet jag inte. Kanske är det att jag är väldigt svensk (och har växt upp med hela den där jante-biten ni vet) eller så har jag väl bara ovanligt lätt för att bli avundsjuk (fast det tror jag inte). Hur som helst så har jag mycket svårt för människor som skryter. Det är helt enkelt så otroligt osexigt att framhålla sig själv i bra dager. Nu tänker ni att "varför ska man inte få göra det?" men det är inte det som är grejen. Det är klart att man får tycka att man är bra eller snygg eller smart, eller vad det nu kan handla om; det är bara det att det är väldigt osmakligt på något sätt. Tröttsamt liksom. Dessutom så känns det som att människor som måste poängtera att de är bra eller snygga eller smarta sällan är det. Människor som verkligen är det behöver ju inte tala om det för världen, det är uppenbart ändå. I alla fall. Den här personen är oerhört skrytsam. Jag tror att hon har tagit fasta på det här med att tjejer inte ska skämmas för att ta för sig, men någonstans på vägen missuppfattat alltihop. Hälften av vad som kommer ut ur hennes mun (minst) handlar om hur bra hon är. Hur bra hon lyckades på tentan (jag får alltid vg på allt men talar inte om det får någon, varför skulle det vara något att berätta?). Hur bra den nya klänningen sitter på henne (vem bryr sig?). Hur stolt hon är över att hon har "lyckats" så bra efter gymnasiet (jag skulle dock aldrig vilja vara i hennes skor). Och så vidare. Allt hon gör är bra helt enkelt. Hon är pluggar OCH jobbar (vem fan gör inte det? Jag pluggar heltid och jobbar 30 procent på två olika jobb och tar inget lån eller bidrag överhuvudtaget) och hon är bara så satans vettig. Jag är moraltanten själv, jag vet, men det är inte dirket något jag skulle skryta om (eftersom det absolut inte är någonting att skryta om) och dessutom är jag typ världens tråkigaste människa.

Person nummer två är en en tjej som föddes med silversked i mun men ändå tror att hon vet något om livet. På pappret är hon oerhört politiskt korrekt men detta tar sig i praktiken mycket konstiga uttryck. Människor som får allt gratis här i livet har verkligen ingen koll. De tar för givet att alla har möjlighet att välja, vilket det naturligtvis är väldigt många som inte alls har. De tror att de lyckas bra för att de är smarta när det egentligen handlar om att de har förutsättningar som andra inte har. De ser, ofta utan att de ens förstår det själva, ner på människor och tar ständigt saker för givna. Det är inte duktigt att komma in på läkarlinjen om ens föräldrar är välbetalda läkare, till exempel. Men det tror folk, och det tror den här tjejen, och det stör mig. Hon föraktar människor som inte är tillräckligt "intellektuella", som inte läser "rätt" sorts litteratur, besöker "rätt" konstutställningar eller känner till "rätt" sorts människor. Hon kan inte förstå att man kan bo där eller där eller att man kan jobba på ett så tråkigt och underbetalt jobb i så herrans många år. Det om något borde visa på hennes okunskap och ointelligens.

Som sagt, JAG STÖR MIG.


Postat i: Blandat  Permalink   Kommentarer [4]  
 
En stilla undran
3 oktober kl. 07:55
Kan nu ni som känner mig (hur fan ni än nu känner mig) vänligen svara på hur ni egentligen uppfattar mig. Hur framstår jag? Verkar jag inte rätt snäll? Eller är jag tråkig, typ... ointressant? Ingen man tar någon större notis om?

Jag undrar därför att jag har upptäckt en sak. Folk har så satans många vänner på facebook. Och vid närmare granskning verkar detta bero på att man är kompis med de mest underliga personer. Folk som jag jobbar med är kompisar med andra personer på jobbet trots att jag aldrig har sett dem ens hälsa på varandra. Folk som jag gick på mellanstadiet tillsammans med är kompisar med varandra. Man addar kompisars kompisar, pojkvänners arbetskamrater, syskons barndomskompisar... Såg precis att brorsan är kompis med en av mina gamla kompisars syskon (!).

Varför?

Jag vet att jag har skrivit om det här förut men jag kan inte riktigt släppa det. Är det mig det är fel på? För om det är normalt att vara facebookkompis med någon som man inte pratat med på 15 år men sett på pendeln ett par gånger utan att hälsa på, då måste det ju vara det. Mig det är fel på, alltså. För det är ju inte en jävel som lägger till mig! Jag har inte fått en enda konstig kompisförfrågan. (Jo, en förresten, men honom blockade jag. Eh, det kanske verkligen är mig det är fel på?)

Så snälla ni, kan ni inte ta och vara riktigt jävla ärliga och tala om hur ni faktiskt uppfattar mig. Kom igen nu, I can handle the truth.



Postat i: Blandat  Permalink   Kommentarer [4]  
 
Vadet
1 oktober kl. 21:45
Vi har precis kommit hem från ett besök i pojkvännens hemstad. Där såg vi "Supersize me", ni vet dokumentären om en kille som käkar tre McDonaldsmåltider om dagen i en hel månad. Efter det mådde både jag och pojkvännen hur dåligt som helst och bestämde oss på allvar för att ändra våra matvanor radikalt. Det kommer vi antagligen inte att göra, dels för att vår självdisciplin är sådär och dels för att det inte riktigt är nödvändigt (McDonalds blir det till exempel mycket sällan, och för min del äter jag aldrig något annat än caesarsallad där), men någonstans i vevan då det diskuterades kom vi in på det som skulle komma att bli ett vad.

Vadet är som följer. Jag ska under en veckas tid avvänjas mitt sockersug. Detta innebär att jag inte får äta någon choklad och att det inte blir tal om några wienerbröd eller något smågodis på en hel vecka. Det kanske inte låter så tufft men för mig är det verkligen det. Jag äter nämligen choklad (mörk i och för sig, men i alla fall) tre gånger om dagen, ofta ett wienerbröd om dagen, och på sista tiden har det blivit en hel del smågodis också för den delen. Men nu är det alltså slut med det, inget socker alls från och med idag.

Hur det kommer att gå vete fan men jag är i alla fall stolt att få meddela att jag inte har ätit så mycket som en fjuttig chokladbit på hela 24 timmar. Det har bara blivit en massa frukt, nötter och grönt te. Och lite extra ketchup till lasagnen kanske, men vad fan, även solen har ju sina fläckar.



Postat i: Blandat  Permalink   Kommentarer [1]  
 
Mensvärk i TV
1 oktober kl. 17:52
Jag brukar må otroligt dåligt när jag har mens. Men det här måste ju ändå ta priset. Är det vanligt att man spyr när man har mensvärk? Eller är hon egentligen gravid?

Postat i: Blandat  Permalink   Kommentarer [2]