Jag stör mig
Person nummer ett är allmänt skrytsam. Skrytsamhet är något som jag är superallergisk mot, varför vet jag inte. Kanske är det att jag är väldigt svensk (och har växt upp med hela den där jante-biten ni vet) eller så har jag väl bara ovanligt lätt för att bli avundsjuk (fast det tror jag inte). Hur som helst så har jag mycket svårt för människor som skryter. Det är helt enkelt så otroligt osexigt att framhålla sig själv i bra dager. Nu tänker ni att "varför ska man inte få göra det?" men det är inte det som är grejen. Det är klart att man får tycka att man är bra eller snygg eller smart, eller vad det nu kan handla om; det är bara det att det är väldigt osmakligt på något sätt. Tröttsamt liksom. Dessutom så känns det som att människor som måste poängtera att de är bra eller snygga eller smarta sällan är det. Människor som verkligen är det behöver ju inte tala om det för världen, det är uppenbart ändå. I alla fall. Den här personen är oerhört skrytsam. Jag tror att hon har tagit fasta på det här med att tjejer inte ska skämmas för att ta för sig, men någonstans på vägen missuppfattat alltihop. Hälften av vad som kommer ut ur hennes mun (minst) handlar om hur bra hon är. Hur bra hon lyckades på tentan (jag får alltid vg på allt men talar inte om det får någon, varför skulle det vara något att berätta?). Hur bra den nya klänningen sitter på henne (vem bryr sig?). Hur stolt hon är över att hon har "lyckats" så bra efter gymnasiet (jag skulle dock aldrig vilja vara i hennes skor). Och så vidare. Allt hon gör är bra helt enkelt. Hon är pluggar OCH jobbar (vem fan gör inte det? Jag pluggar heltid och jobbar 30 procent på två olika jobb och tar inget lån eller bidrag överhuvudtaget) och hon är bara så satans vettig. Jag är moraltanten själv, jag vet, men det är inte dirket något jag skulle skryta om (eftersom det absolut inte är någonting att skryta om) och dessutom är jag typ världens tråkigaste människa.
Person nummer två är en en tjej som föddes med silversked i mun men ändå tror att hon vet något om livet. På pappret är hon oerhört politiskt korrekt men detta tar sig i praktiken mycket konstiga uttryck. Människor som får allt gratis här i livet har verkligen ingen koll. De tar för givet att alla har möjlighet att välja, vilket det naturligtvis är väldigt många som inte alls har. De tror att de lyckas bra för att de är smarta när det egentligen handlar om att de har förutsättningar som andra inte har. De ser, ofta utan att de ens förstår det själva, ner på människor och tar ständigt saker för givna. Det är inte duktigt att komma in på läkarlinjen om ens föräldrar är välbetalda läkare, till exempel. Men det tror folk, och det tror den här tjejen, och det stör mig. Hon föraktar människor som inte är tillräckligt "intellektuella", som inte läser "rätt" sorts litteratur, besöker "rätt" konstutställningar eller känner till "rätt" sorts människor. Hon kan inte förstå att man kan bo där eller där eller att man kan jobba på ett så tråkigt och underbetalt jobb i så herrans många år. Det om något borde visa på hennes okunskap och ointelligens.
Som sagt, JAG STÖR MIG.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [4]
12 oktober
kl. 19:24
Man ska inte snacka skit om människor. Ingen är ju perfekt. Vi har alla våra brister. Jag är inte så jävla mycket bättre själv. Ja men JAG VET. Men ibland kan man behöva skriva av sig litegrann, och förresten så är de personer som jag ska skriva om inte direkt några vänner, de bara finns där i min fysiska närhet, utan att jag egentligen har bett om det, och därför kan det väl få vara okej att vara lite elak - för en jävla gångs skull.Person nummer ett är allmänt skrytsam. Skrytsamhet är något som jag är superallergisk mot, varför vet jag inte. Kanske är det att jag är väldigt svensk (och har växt upp med hela den där jante-biten ni vet) eller så har jag väl bara ovanligt lätt för att bli avundsjuk (fast det tror jag inte). Hur som helst så har jag mycket svårt för människor som skryter. Det är helt enkelt så otroligt osexigt att framhålla sig själv i bra dager. Nu tänker ni att "varför ska man inte få göra det?" men det är inte det som är grejen. Det är klart att man får tycka att man är bra eller snygg eller smart, eller vad det nu kan handla om; det är bara det att det är väldigt osmakligt på något sätt. Tröttsamt liksom. Dessutom så känns det som att människor som måste poängtera att de är bra eller snygga eller smarta sällan är det. Människor som verkligen är det behöver ju inte tala om det för världen, det är uppenbart ändå. I alla fall. Den här personen är oerhört skrytsam. Jag tror att hon har tagit fasta på det här med att tjejer inte ska skämmas för att ta för sig, men någonstans på vägen missuppfattat alltihop. Hälften av vad som kommer ut ur hennes mun (minst) handlar om hur bra hon är. Hur bra hon lyckades på tentan (jag får alltid vg på allt men talar inte om det får någon, varför skulle det vara något att berätta?). Hur bra den nya klänningen sitter på henne (vem bryr sig?). Hur stolt hon är över att hon har "lyckats" så bra efter gymnasiet (jag skulle dock aldrig vilja vara i hennes skor). Och så vidare. Allt hon gör är bra helt enkelt. Hon är pluggar OCH jobbar (vem fan gör inte det? Jag pluggar heltid och jobbar 30 procent på två olika jobb och tar inget lån eller bidrag överhuvudtaget) och hon är bara så satans vettig. Jag är moraltanten själv, jag vet, men det är inte dirket något jag skulle skryta om (eftersom det absolut inte är någonting att skryta om) och dessutom är jag typ världens tråkigaste människa.
Person nummer två är en en tjej som föddes med silversked i mun men ändå tror att hon vet något om livet. På pappret är hon oerhört politiskt korrekt men detta tar sig i praktiken mycket konstiga uttryck. Människor som får allt gratis här i livet har verkligen ingen koll. De tar för givet att alla har möjlighet att välja, vilket det naturligtvis är väldigt många som inte alls har. De tror att de lyckas bra för att de är smarta när det egentligen handlar om att de har förutsättningar som andra inte har. De ser, ofta utan att de ens förstår det själva, ner på människor och tar ständigt saker för givna. Det är inte duktigt att komma in på läkarlinjen om ens föräldrar är välbetalda läkare, till exempel. Men det tror folk, och det tror den här tjejen, och det stör mig. Hon föraktar människor som inte är tillräckligt "intellektuella", som inte läser "rätt" sorts litteratur, besöker "rätt" konstutställningar eller känner till "rätt" sorts människor. Hon kan inte förstå att man kan bo där eller där eller att man kan jobba på ett så tråkigt och underbetalt jobb i så herrans många år. Det om något borde visa på hennes okunskap och ointelligens.
Som sagt, JAG STÖR MIG.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [4]
Trackback URL: http://blogg.passagen.se/sistaordet/entry/jag_st%C3%B6r_mig
Skriv en kommentar:
Skrivet av Karin den 12 oktober, 2007 kl. 22:03 #
Skrivet av K den 13 oktober, 2007 kl. 18:37 #
Skrivet av Erika den 13 oktober, 2007 kl. 19:15 #
Skrivet av K den 14 oktober, 2007 kl. 12:55 #