The storyteller...

Kanske har jag valt fel väg att gå när det kommer till Sockerbjörnen i bloggen. Min tanke har alltid varit att aldrig radera eller korrigera mina inlägg. De ska komma direkt från hjärtat. Så på så vis kan det vara att jag skriver och beskriver vår relation i samma ton som jag beskriver allt annat. Är det ens möjligt? Jag fokuserar ju mest på hur arg och ledsen han gör mig. DET är mitt fokus i skrivandet.
Han är en spännande person. Skulle jag bara välja att skriva om allt som rasar över honom hela tiden skulle det kunna fylla hela min blogg. Jag har inte heller valt att beskriva hur jag gör. Om hur dum jag är, hur jag skadar honom...

Enkelt sagt är det nog så att hans och mina spöken dansar runt som fyllon med bara vänsterfötter. De matchar illa helt enkelt. När hans skrämmer honom driver de honom till att säga och göra saker som triggar mina spöken som i sin tur driver mig att säga och göra JÄVLIGT dumma saker.
Kära bloggläsare. Jag vet inte om ni vet detta. Men jag är INTE nån trevlig människa när jag blir rädd för att bli dumpad. Saker som jag säger då. Lögner. Tonen jag tillåter mig att använda.
Ibland är det jag som ser det. Oftast är det han. Han har STOR insikt. Både i hur han men oxå jag fungerar... redan... Oj, Skarvaren... Det här är nog dina spöken nu... ja...
En sak.
Vi bör undvika "dåliga dagar"... För mig har det ingen betydelse att han är trevligare på sina dåliga dagar nu mot för några år sen.

Igår kom inte nåt mellan.
Han kom hit.
Fem minuter senare var kläderna av... Men Skarvaren... DETTA var ju INTE planen... Skulle vi inte ut och göra nåt?
Just ja...
Men han doftar ju så gott... Jag minns bara att jag kramade om honom i hallen, sen blev det blurrigt.
Jag fick ju duscha och sminka om mig. När jag kommer ur duschen dammsuger han lägenheten...
"Alltså... Skarvaren... (lite strängt) Du skulle ju dammsuga sa du..."
Den mannen är inte bara dålig för mig just nu.
Jag har undervärderat honom många gånger. Jag inser det själv. Det är svårt att inte göra så när han gör så många knasiga saker.

Men när vi på natten, efter att vi faktiskt kom ut och käkade lite och såg en bio, älskar för andra gången är det en kärlekshandling som jag bara har vaga minnen av att jag varit med om innan. När hans för mig perfekta, våta, heta röst viskande BER mig att komma för honom är det vackrare än nåt på länge.
När jag vaknar känns hjärnan så skön som om den är inbäddad i smör och INGENTING i kroppen gör ont även om det är tidigt och mannen ska till arbetet...

Goa, starka brudar är alltid bra...