Har precis sprungit och stretchat och måste fördriva tiden innan jag kan hoppa in i duschen.

Dottern ringde. Hon hade glömt att hon skulle tävla idag. Tävlingskläderna var hemma hos mig och tävlingen skulle börja inom en timme. Hon var hos maken. Jag fick ta en påse i handen och jogga över till tävlingshallen. Väl där fick jag irra omkring för att försöka hitta någon som jag kunde lämpa över påsen till, först därefter kunde jag ut och springa ordentligt. Kände mig lite som en dålig moder men jag har spenderat så mycket tid i dessa idrottshallar att jag inte tänker ha dåligt samvete nu när inte ens dottern själv verkar bry sig om sin sport.

Försökte springa "lätt" hela tiden. Rullade på fötterna och höll ett lugnt tempo. Har märkt att jag får som ondast på löpbandet och där ökar jag farten hela tiden - för att jag tycker att det är kul. (Men jag har aldrig sprungit fortare än 16 km/h - så det låter bättre än vad det verkligen är...). Antagligen har jag svårt att behålla lättheten i steget när det går för fort - det underlättar inte heller att jag bara blir fetare för varje dag. Nu har jag 7 kg plus sedan förra stegtävlingen - suck. Gör inte ont i benet än iaf. En kollega på en annan avdelning på jobbet som jag pratar med i omklädningsrummet ibland var jättegullig. Hon rekommenderade och skickade kontaktuppgifter till sin sjukgymnast. Om jag får ont nu igen efteråt så ska jag ringa och försöka få en tid för att se om det finns någon lösning på mitt muskelproblem.

Nej in i duschen och försöka bli vacker. Ha ha, lycka till.

Ha en trevlig lördagkväll!