Såg den här filmen igår. Ten Tiny Love Stories .Ramlade över den, eller snubblade, zappade...whatever
Filmen heter det den är - tio berättelser om kärlek, men lika mycket om livet, om vilka vi är och vad vi gör för uppehålla det där som består av längtan och drömmar.
Tio skådespelerskor sitter framför kameran och berättar var sin historia om kärlek.
Inget komplicerat. De sitter där och gestaltar kvinnor som varit med om något. Fragment av några kvinnors liv. Man kan säga att de berättar om hur det är vara människa
Och som de gör det. Skådespelarna är överlag väldigt bra. Man sugs in i berättelsen.
Och jag funderar på vad det är att jag går igång på sådana berättelser - filmer där skådisar agerar som om de upptäckte orden just i ögonblicket. Är det närvaron, nuet, det autentiska som jag går igång på?
Jag vet inte.
Jag vet bara att det är sådana här små ögonblick, när man av en slump ramlar in i något som som ruskar om en , det är sådant som är värt något.

