Skrivet:   28 december kl. 09:39
Rastlösheten. Den har fört mig på villovägar och jag har trampat på stigar som fört mig ordentligt vilse i livet.
Men, den har också varit det som fört mig framåt i livet. Oron har inte bara varit av ondo.
Jag tror det var Annie Lennox som sa i en intervju - kreativa människor är sällan harmoniska. Det finns något som hela tiden bubblar under ytan och man vill vidare, man vill söka det där som man inte kan sätta fingret på , förrän man inser att det enda man söker och egentligen behöver
....är kärlek och bekräftelse.
Detta sökande, denna livslånga resa. Detta desperata undvikande av leda som yttrar sig just i rastlösheten när det är för stilla och så när allt kommer till kritan är det bristen på kärlek allt handlar om
...bristen på självtillit.
 
Kategori:  Blandat |  Permalink  |  Kommentarer [2]
 
Trackback URL: http://blogg.passagen.se/skrivarenstankar/entry/r%C3%B6relse1
Kommentarer:

Kan det vara så. Jag känner igen det, men jag har en tröst - det blir lugnare med åren.

Skrivet av cathrin den 28 december, 2011 kl. 18:18 #

Cathrin; Ja, jag tror att det kan vara så.

Skrivet av Skrivaren den 29 december, 2011 kl. 18:26 #

Skriv en kommentar:

Namn:
E-post:
URL:

Din kommentar:

HTML Syntax: INTE tillåten