Hon är bra klok min terapeut... Grattis Vallentuna som får en så bra terapeut nu när hon slutar.....

Mitt förhållande till L kan på ett sätt liknas vid ett beroende. Jag vill stilla mitt kontrollbehov. Behovet jag har av att se vad han gör, att han lever, att han helst inte dricker.... Och att det kommer att ta tid och arbete för att bli av med det... Att det inte försvinner i en handvändning.... Att han fortfarande har ett sånt oerhört grepp om mig och mina känslor att jag gör bäst i undvika honom så mycket som möjligt. Man blir inte av med ett beroende efter två veckors avhållsamhet....

Och att jag vill ha kärlek... men kan L verkligen ge mig det just nu? Den L han är idag... inte den L jag träffade för snart ett år sen. Hon frågade mig om jag kunde se någon annan på den platsen... och nej, ärligt talat så kan jag nog inte det. Inte idag... inte när jag satt där. Nu när jag är hemma igen .... ja, jag vet inte... I grund och botten är det iallafall en kärlek jag behöver lära mig att ge mig själv. Ingen annan kommer att kunna ge mig den.... Och dagar som denna... när jag bara vill åka dit för att få suga åt mig den energi jag kan få.... ja, jag måste helt enkelt försöka hitta andra vägar att få energi på. Jag gör oss båda bara illa genom att ta ner gränsen för att sen sätta upp den igen när jag mår bättre.
Jag måste bara komma ihåg att jag måste övertyga mig själv om vad som är rätt. Hon tycker att jag är väldigt klarsynt, min terapeut. Innerst inne vet jag ju att jag gör rätt just nu... Men ibland är det svårt att lyssna på vad förnuftet säger...

Vad jag också märker är att när jag slarvar med mitt eget jobb med mig själv, då dröjer det inte länge innan de negativa tankarna kommer. Imorgon är det två veckor sen jag var på Al-anon möte, och jag inser ju att jag måste gå. Det är inte så att jag inte velat.. det har liksom bara inte blivit av.... Men genast går jag tillbaka till gamla beteenden. Genast vill jag bara bli älskad. Glömmer mig själv och vill gärna ta genvägar till att bättra på min självkänsla för stunden.

Men jag vet ju verkligen att jag går rätt väg nu. Att flytta ifrån L är det bästa jag kunnat gjort. Att jag inte skulle må bättre av den "kärlek" han har att ge mig idag. Att jag inte behöver ta hans kränkningar. Att jag kan få bättre, mycket bättre.

Och jag inser också att jag måste vara oerhört rak och tydlig i min kommunikation med L. Hade jag åkt dit ikväll hade jag bara gjort saken värre. Om jag har svårt att se det för min egen del just när jag bara vill få känna närhet, så försök att se det från hans sida. Jag gör honom verkligen bara illa eftersom han inte kan skilja på det. Det spelar ingen roll vad jag säger om jag inte handlar likadant. Han kommer att ta varje ögonblick jag söker hans närhet som ett bevis på att han får mig tillbaka.... Ja, jag förstår att vissa av er tycker att det är glasklart... men ja, sånt är livet...

En annan sak som hon tyckte var bra var att jag gick tillbaka och läste i min dagbok och i min blogg. Att jag verkligen inte glömmer bort hur allting ändå var... är... Att jag blir påminnd om varför jag egentligen sitter här idag. Annars är det lätt hänt att jag förskönar mina minnen till att det inte alls var så farligt.. Och det är ju inte sant... Men det är oftast det som händer... att man glömmer och bara ser de bra stunderna. Alla hans goda sidor... för de finns där, det är klart att de finns... men inte så länge som han inte jobbar med sig själv... inte så länge han dricker...

Han gjorde misstaget att i höstas, för ett år sen, tro att han var frisk. Han träffade mig och trodde att han kunde hantera ett förhållande. Sa till sig själv att, den här gången... nu ska det funka. Gick så hårt in för att få det att fungera att han glömde bort sig själv. Han glömde bort sina löften till sig själv. I sin egna jakt på kärlek....

Jag ska iallafall försöka att komma ihåg mitt mående. När jag känner att behovet att kärlek blir för stort, när jag låter mig luras in i spelet igen... besöka ett möte... läsa min bok.. komma ihåg vad jag behöver för att må bra.....

I och med att de byter personal på beroendemottagningen nu så kommer det inte att bli något anhörigsprogram förrns efter nyår någon gång. Men jag står iallafall uppskriven på listan, så när det drar igång så är jag med....