Jag har kommit fram till att jag skiter i vem som läser den här bloggen.... jag måste få skriva....

Har den senaste tiden haft så otroligt mycket tankar som bara snurrat runt runt runt... å jag får ingen rätsida på dem.. Å ja... de flesta handlar om S.... om förr, då och nu..

Ena dagen saknar jag honom å undrar hur det skulle vara idag.... andra dagen vet jag ju att han har gått vidare med sitt liv och att det nog är hög tid att jag också gör det...

Men hur kan jag ens fundera på att det skulle bli skillnad nu??! Kanske nån månad... men nä... så mycket har varken han eller jag förändrats...  MEN VA FAAAAAN Spllittrad!! Geeeeeeeeee dig! Snälla!? Slå bort tanken å fortsätt att leva ditt liv nu... snälla... jag ber dig...

Fans jävla piss helvetes jävla skiiiiit!

Sitter å läser i en gammal gammal blogg från hösten 2005....

En gång i tiden var jag spiksäker (eller?) på att det skulle vara jag och S för resten av livet..... Det var iaf vad jag sa till alla andra... Idag gosar han mer med hunden än med mig. Å sex.... ja.... kan hända att vi hade det i somras, men jag tror inte det... kan hända att vi hade det i våras, kommer inte ihåg, jag vet iallafall att vi hade det i december... :S Har Jag saknat det? I början... ja, men nu har jag lärt mig att leva med det... Min kropp har stängt av, får ju ändå inget.... Han säger att sex inte är så viktigt för honom.... men för mig är det det.... för mig är det skillnaden mellan vänskap å kärlek...
Jag har försökt prata med honom flera gånger... Försökt komma fram till vad som är fel... men han mumlar bara nåt om att han tycker det är bra som det är, att det inte är viktigt å en gång på fyllan å villan i våras sa han att det kändes som att han smutsade ner mig. ? :S Hade jag inte vetat bättre hade jag trott att han varit otrogen... Det kanske han har, men jag tror inte det... Men fult? Smutsigt? För mig är sex det finaste å vackraste som finns mellan två älskande människor!!!!!

Han gosar mer med hunden än med mig, när jag ber honom att göra något måste det bara lekas lite med hunden först, så att jag får säga till både en å två å ibland tre gånger... Gör mig till en jävla tjatmoster som jag hatar. När jag pratar börjar han leka med hunden, eller så börjar han helt enkelt prata om nåt annat. Ibland märker han överhuvudtaget inte att jag tystnar. På lördags/söndags morgon.... ja, då ropar han på hunden så fort han vaknar. Men jag har ändå sagt till honom MILJONER gånger att, varför kan du inte väcka mig med nån puss eller kli på ryggen eller nåt. Funkar kanske nån gång, sen är det tillbaka till att ropa på hunden å börja leka med honom igen. Ja... jag känner mig jätteälskad.... not.

Så... nu har jag ältat det här nog för den här gången... Back to reality..