Av en slump hittade jag en anteckningsbok, med svarta pärmar. Jag har användt den till att skriva av dikter som var publicerade i veckotidningen som min Mamma läste då. Året var 1974. 

När min bror och hans fru skulle på fjällvandring så använde jag den boken som dagbok och det är det som jag nyss har läst. Roligt att det gick så bra med lilltösen. 

9 juli 1974  kom min bror som är äldst av mina bröder och hans fru och deras lilla dotter som var drygt 2 år hem till oss, maken och mig och 4 barn. Yngsta barnet var 7 år och de äldsta 11 år och mellan dem en på 10 år.

Vi skulle ha hand om brorsdottern medans mamman och pappan skulle vandra i fjällen. De skulle vara borta 2 veckor. Jag var lite orolig för hur det skulle gå. Min svägerska hade sagt att hon var svår med maten. Svårt att sova hela nätter.

Det gick bra tack vare våra flickor. De hjälpte till väldigt mycket med lilltösen.           Utan att jag behövde be om hjälp. De bytte blöja på tösen fast jag inte bett om det. Hon fick sova hos våra flickor när hon var lite ledsen och längtade efter mamma och pappa.

Anledningen till att jag skrev om detta var att jag hade glömt bort det och blev så glad när jag fann att jag skrivit om det. Hur kan man glömma bort 2 veckor som var så annorlunda?

Nu när jag är pensionär och har tid och tålamod (må dä?) så saknar jag orken. Det skulle inte fungera. Men man kan väl drömma? 

Ha' de' gott alla medmänniskor!