Stellan Sjöström

Okej... Dom frågade "Bus eller godis?" och ja... vad kan jag säga? Jag var ju faktiskt sugen på godis...

Idag blev jag bestulen på alla mina kläder.

Efter 45 minuters cykling på ett lokalt gym, släpar jag mig ner i omklädningsrummet. Jag går fram till mitt skåp och försöker öppna det. Nyckeln passar inte och det är inte så konstigt för jag vet att det inte var mitt skåp. Mitt skåp är det som står brevid. Men den står på vid gavel och är helt tömd. Jag vägrar inse fakta och försöker än en gång fippla med nycklarna på grannskåpet. Det är här jag ger upp och inser att slaget är förlorat. Mina kläder ÄR borta! mitt skåp ÄR tomt!

Min gröna ytterjacka, min blå keps, mina Wrangler, min vita tröja, mina strumpor och tamejfasen om inte mina kallingar oxå är borta. Vem fasen vill ha mina kallingar? Dom var ju inte ens helt nytvättade.

Bilden på mig själv naken genom stan etsar sig fast på min näthinna. Det är då det slår mig. Det finns ju en till klädlänga lite längre bort...

Ja, resten kan ni räkna ut själv.

Jag gick hem med mina kläder och dom gick hem med mig. Slutet gott, allting gott.

Tog en korv på vägen hem!

En liten kvällsinblick i mitt vardagsrum:

På Tv-bordet finns att skåda...

... ett tomt mjölkpaket, ett saltkar, ett oöppnat utskick från poskodlotteriet, the green mile, en gaffel och en kniv samt (hur fasen den nu har kommit dit) en badskumsförpackning i hårdplast med en tydlig touch av lavendel.

Undra om det här säger något om mig? Och isåfall vad?

Vi får se hur TV-bordet ser ut imorrn...

Jaha... Nu är det såhär att det internationella friidrottsförbundet har under upprepade gånger kritiserat min blogg nu under sommaruppehållet. De påstår att jag citat: "minst sagt har skitit i det blå skåpet". Detta eftersom jag i mitt förra inlägg (1 juli) arrogant nog hoppade över att säga grattis till några av deras mindre kända friidrottare. 

Ja... Grattis då... Jaysuma Saidy Ndure och Tatjana Tomasjova.

(Lite i efterskott)

Grattis till mig själv på födelsedagen

och till Uno, Gisele, Dan, Liv och Peter i Larz Kristerz...

Presentationsrullen från Rally Monte Carl #91 från oss som gjorde´t. Stort tack till alla lag som deltog, alla funkisar som slet, vänner som försummats, sponsorer, tanter i största allmänhet och till alla i min trappuppgång som irriterat sig för att jag bokat upp tvättstugan flera gånger utan att hinna utnyttja den. (Tack för ert tålamod... tack).

Den är såklart lite intern för oss som var där, men den ger även en bild av vad man kan göra med en enkel digitalkamera, en väska samt lite gladpack.     

Rally Monte Carl närmar sig med stormsteg... och med den ökar även högen med intorkade tallrikar på diskbänken, hurvharven av smutsig tvätt i tvättkorgen samt mängden döda blad från benjaminficusen i vardagsrummet.

Om jag samlar ihop alla blad och lägger dem i ett örngott så har jag i princip en ny kudde. Ja lite så illa är det, fast bara nästan. 

Om jag samlar ihop hela hurvharven av smutsig tvätt, skulle jag gladeligen kunna ockupera tvättstugan fram till nästa sekelskifte. Ja lite så illa är det, fast bara nästan.

Om jag samlar ihop all disk, slänger den i glasåtervinningen, ser till att den mals ner till mjöl och sedan sprider den för vinden, skulle luftfartsverket säkerligen ställa in minst tre avgångar ner mot Algarve-kusten. Ja lite så illa är det, fast bara nästan.

11 dagar kvar...  

Folk som undrar vart jag vatt? Oj oj oj... ni sku bara veta.

Fast huvudsakligen så arrangerar jag just nu Rally Monte Carl på värmlands nation i Uppsala. Ett 24 timmars arrangemang som involverar 200 personer + cirkus 40 funktionärer. Detta går av stapeln 17 April och jäklar i min låda vad fint väder det kommer att kunna bli då om inte Tove på TV4 säger annat.

Mer info finns på http://www.rallymontecarl.se/ 

och

http://hem.passagen.se/nyholm/rmc/rmc.htm

Hörs...

Sådärja... Då kan man väl säga att julledigheten är slut och iochmeddet kan vardagsbloggandet åter ta vid. Jag har börjat städa undan julen (dvs tagit ner en platt 30centimeter lång tomte och en lika platt, 30 centimeter lång gran som har hängt på väggen och prytteliprytt) Jag har dessutom druckit upp näst-sista glöggslatten och slängt en gammal överbliven mandelpåse. Jag är redo för vardagen igen.

Fast riktigt kommer jag inte att släppa julen... inte på ett bra tag faktiskt. Det blev nämligen lite nya, oförutsedda planer den här julen, vilket betyder att jag inte har fått mina julklappar från mina föräldrar och syskon ännu. Allt är redan inköpt, men inget är bytt.

Så om två veckor skall jag öppna mina julklappar från min syster och min ena bror. I Mars nån gång får jag antagligen möjlighet att öppna julklapparna från mina föräldrar och om allt vill sig väl, så har även jag och min sista bror bytt julklappar en fin sensommarkväll i Juli. 

Länge leve julen!!! Den leve "Länge" "Länge" "Länge" "Länge"

Shinnen Omedeto. Kurisumasu Omedeto

Gott nytt år!

Rapport från snökaosets epicentrum: (Uppsalavägens parkeringsplats - Sverige)

Allt är liksom vitt och vindrutetorkaren på bilen har det kämpigt. Motorn står på tomgång och spyr ut kemikalier som brunfärgar den fjunlätta snön. Grannar som aldrig har pratat med varandra tidigare står helt plötsligt enade tillsammans, med varsin fönsterskrapa i höger hand.

"Mycket snö", säger Kjellman.

"Ja", säger Olofsson, "Verkligen!"   

"Det måste ha kommit i natt", säger Kjellman.

"Ja", säger Olofsson, "Skulle tro det".

[TRE MINUTERS PINSAM TYSTNAD]

"Ja, Man får skrapa till ordentligt", säger Kjellman

"Mhmm", säger Olofsson och nickar instämmande medan han idogt skrapar vidare med en välbefinnande känsla i kroppen.

Snön enar alla och en var. Åtminstone ända fram till dess Kjellman lite senare kommer på att Olofsson står och skottar över snö på hans sida, så att postgubben inte kommer att komma fram till postlådan, med årets skörd av julkort.

[Kjellman:] Din ***** idiot till ****. Har du **** inget vett i skallen, din ***** lilla *****!!!

[Olofsson:] Håll säften!

[Kjellman:] Hörru du, din **** menlösa **** till ****. Jag ska säga dig... att..."

[Olofsson:] Säften sa jag ju!

Där bryts snöförtrollningen grannarna emellan. Det var kul så länge det varade. Snöskrapan enar, snöskoveln bryter ner. Men det kanske är så det skall vara.

Slut på rapporten från snökaosets epicentrum.

Årets julklappar är i princip inhandlade och det har börjat bli dags att summera årets julhandel:

"Det var stressigt som vanligt. Jag gick ut lite lugnt i början för att succesivt öka intensiteten. Jag har undvikit Mc Donalds, parfymdiskar och samtliga bollhav och tjuvläst en hel massa på Akademiska bokhandeln. Jag har mest köpt klappar jag själv kommer att få nytta av och druckit gratisglögg så fort jag har haft chansen. En fulländad julhandel helt enkel om man bortser från kön på Duka och tåbiran från mina Gortexskor (även den från Duka)"

Övrig statistik och... ja övrigt!

* Inköpta femkronors korvar på IKEA = noll.

* Antal irriterande småungar som jag "råkat" trampa på tårna = noll (första året på länge)

* Antal inköpta julskivor med Christer Sjögren = noll (som vanligt med andra ord)

Vi lever i uppföljningarnas tidsålder och nu har turen även kommit till lagändringarna. Vi följer därför upp dagens lagändring: (Koppla bort hjärnan och häng med)

From dagens datum, anno 2009, försvinner myndighetens förprövning av livsmedelsanläggningar som ansöker om att starta upp en ny verksamhet. Anläggningarna kommer istället att omfattas av en registrering vilket är meningen skall förenkla för företagaren att komma igång med sin verksamhet. 

Ja, det var dagens lagändring. Själv sov jag när jag kom hem.

Tre hetaste just nu:

* Chilimarmelad - Jag finner alltså inte ord för hur hur gott det här är. Alla dessa år utan känns som bortkastade och en framtid utan känns meningslös. Chilimarmeladen är här för att stanna!

* Julvört - En tjock skiva med rikligt med ost och gärna ett russin i också... oj oj oj. Ett sånt upplägg skulle kunna få mig att till och med börja lyssna på Christer Sjögren. (fast då skall det isf vara minst två russin i)   

* Peach Mango Te - Får andra tesorter att smaka torr libbsticka (på burk).

Mest beiget just nu:

Dove-reklamen - Sverige klarar sig gott utan en ny Dove-reklam varenda jäklaste vecka.

Varför ställer man sig alltid i fel kö till kassan på snabbköpet? Även om man tar den kortaste kön så är det alltid den som tar längst tid. Tanten som är etta i kön har inte handlat särskilt mycket. Men hon har sina kuponger som skall rabatteras, hon har sina kvitton på de pantade PET-flaskorna som skall redovisas, hon vill ta ut 400 kronor extra och hon kommer förstås på, efter att allt är betalt, att hon nog vill köpa två paket saffran och en trisslott, om det möjligen går för sig.

Och varför säger den manliga expediten att det går för sig? Det går ju inte alls för sig? Jag måste hem och laga mat och ta en snabb dusch och rensa i kattlådan, och slänga soporna och facebooka och kolla mejlen och allt sådant där som är livsviktigt, INNAN "Två och en halv män" börjar på TV. 

Expediten slår sedan in fel varor till mannen som står som nummer två i kön och köpet måste makuleras. "PLU 124" säger han och förstår samtidigt inte hur min tillvaro fullkomligt rubbas av detta pinsamma bök och sjabbel som han håller på med. 

När det äntligen är min tur är vårat gemensamma moment i just det här vardagsögonblicket redan förstört. Han kan slå in mina varor hur bra som helst och erbjuda både fryspåsar och kvitto tillbaka - det spelar ingen roll. Stresshormonerna har redan tagit befälet över mig och leder in mig på vägar som jag hoppades att jag inte visste fanns.

Skitsvettig sitter jag sen med kattbajs-spaden i vänster hand och med den illaluktande soppåsen i knäet och ser på hur avsnittet passerar mig förbi, trots min totala närvaro.

Varför var du tvungen att köpa saffran!!!

Det roliga i kråksången är att problemet finns bara hos mig. För alla andra inblandade var det här bara en helt vanlig dag på jobbet, i snabbköpet, i kön, i Uppsala, 2009.

Kanske något att tänka på...

Al Pitcher på "Robins"... man blir ju bara så glad...

Bara för att jag har varit lite frånvarande den senaste tiden, så betyder inte det att jag inte har nått kul att dela med mig från min senaste tillvaro. (Se det också som en liten lam bortförklaring)

Nu tänker ni att jag kanske kommer att lägga upp en halvnaken bild på mig själv i brandutstyrsel, sittandes vid spakarna i en grävskopa med ett strykjärn i vänster hand. Nja, mina vänner... Då får ni nog tänka om. Det är en för enkel väg att gå.

För att bredda ert spektra och för att själv få skriva ordet "skepparkrans" fyra gånger, så kan jag meddela att jag till exempel var på Willys förra måndagen och hamnade sist i kön bakom en man med tidernas goaste... skepparkrans. (smaka på den)

Hjälp mig här... för min kunskap inom skepparkransens moderna utbredning är ganska precis exakt ungefär lika med noll. Ser inte dom i spegeln det vi ser? En hårig remsa som det kommer att fastna filmjölk i, förr eller senare.

Just denna koppling gör det omöjligt för mig att acceptera detta fenomena. Tanken på en filtuggande medelålders med hårigheter i vägen, får mig helt enkelt att gå under jorden.

Ja... så nu vet ni. När ni inte hör något ifrån mig, så sitter jag under bordet och darrar av skräck, bara för att filmjölks-Jonny med den goa skepparkransen, har sabbat min senaste tillvaro.  

Brrr 

Sitter på en pub i Sundsvall och äter mig en bit mat. Bartendern är skäggig och ser ut som en pappa från 70-talet. Mellan tuggorna och min pilsner iakttar jag en man i keps. Han sitter nog där varje lördag tänker jag. Och varje fredag... och varje onsdag... Har jag chansen nångång så skall jag försöka ta mig dit en tisdag också för att se om han sitter där då med. Skulle förvåna mig lika mycket som om Dove kom ut med en ny schamporeklam på TV. (Inte särskilt förvånande m.a.o)

Nu har jag ju inte den chansen. Jag bor ju inte i Sundsvall och tur är väl kanske det. För då kanske jag också kommer att sitta där i puben på lördag kvällarna.... och fredag kvällarna och... ja kanske till och med tisdagkvällarna... I keps. Det var nämligen väldigt god mat och pilsnern satt även den där den skulle.

Nu fredagsmys...

Stellan tipsar om hur vi gemensamt kan bidra till att kommande julhandel INTE kommer att slå alla tiders rekord i år igen.

1) Tillverka dina egna jultomtar. (man kommer ganska långt med en tom dassrulle, lite bomull och två sockerbitar)

2) Skänk bort pengarna till välgörenhet istället. (Kanske enda sättet att slippa se Christer Sjögren på ett nytt skivomslag varenda jäkla jul.) 

3) Köp en DVD-box med alla Wallander-filmer. (Du kommer garanterat att ligga hemma och gräma dig fram till tjugondag knut...) 

4) Beställ en polsk städtant från internet, ge henne besittningsrätt på din lägenhet och ett storpack med valnötter. (Ja, jag vet inte exakt hur det kan påverka julhandeln, men... go for it!)

Såja. Då är det bara att ge sig ut...

Lycka till!

Igår var jag på ett viktigt möte på Länstyrelsen här i Uppsala. (Allting är ju relativt)

Positiva iakttagelser:

1) Bordet var så stort att man kunde sträcka ut benen precis HUR mycket man ville.

Negativa iakttagelser:

1) Bordet var så stort så man nådde inte fram till fruktskålen som stod där mitt på bordet.

Jaja... Vad är väl en banan på länstyrelsen? Den kan ju vara brunfläckig... och övermogen... och... och genmanipulerad... och... och brunfläckig... och... alldeles... alldeles nyinköpt från Lidl.

Nåja, det var ett informativt och bra möte och jag tror även att beslutsfattarna fattade dom beslut dom fattade, om ni fattar... I morrn tar vi helg. Det tycker jag vi kan behöva.