Stellan Sjöström

Idag blev jag bestulen på alla mina kläder.

Efter 45 minuters cykling på ett lokalt gym, släpar jag mig ner i omklädningsrummet. Jag går fram till mitt skåp och försöker öppna det. Nyckeln passar inte och det är inte så konstigt för jag vet att det inte var mitt skåp. Mitt skåp är det som står brevid. Men den står på vid gavel och är helt tömd. Jag vägrar inse fakta och försöker än en gång fippla med nycklarna på grannskåpet. Det är här jag ger upp och inser att slaget är förlorat. Mina kläder ÄR borta! mitt skåp ÄR tomt!

Min gröna ytterjacka, min blå keps, mina Wrangler, min vita tröja, mina strumpor och tamejfasen om inte mina kallingar oxå är borta. Vem fasen vill ha mina kallingar? Dom var ju inte ens helt nytvättade.

Bilden på mig själv naken genom stan etsar sig fast på min näthinna. Det är då det slår mig. Det finns ju en till klädlänga lite längre bort...

Ja, resten kan ni räkna ut själv.

Jag gick hem med mina kläder och dom gick hem med mig. Slutet gott, allting gott.

Tog en korv på vägen hem!

En liten kvällsinblick i mitt vardagsrum:

På Tv-bordet finns att skåda...

... ett tomt mjölkpaket, ett saltkar, ett oöppnat utskick från poskodlotteriet, the green mile, en gaffel och en kniv samt (hur fasen den nu har kommit dit) en badskumsförpackning i hårdplast med en tydlig touch av lavendel.

Undra om det här säger något om mig? Och isåfall vad?

Vi får se hur TV-bordet ser ut imorrn...

Jaha... Nu är det såhär att det internationella friidrottsförbundet har under upprepade gånger kritiserat min blogg nu under sommaruppehållet. De påstår att jag citat: "minst sagt har skitit i det blå skåpet". Detta eftersom jag i mitt förra inlägg (1 juli) arrogant nog hoppade över att säga grattis till några av deras mindre kända friidrottare. 

Ja... Grattis då... Jaysuma Saidy Ndure och Tatjana Tomasjova.

(Lite i efterskott)

Grattis till mig själv på födelsedagen

och till Uno, Gisele, Dan, Liv och Peter i Larz Kristerz...

Rally Monte Carl närmar sig med stormsteg... och med den ökar även högen med intorkade tallrikar på diskbänken, hurvharven av smutsig tvätt i tvättkorgen samt mängden döda blad från benjaminficusen i vardagsrummet.

Om jag samlar ihop alla blad och lägger dem i ett örngott så har jag i princip en ny kudde. Ja lite så illa är det, fast bara nästan. 

Om jag samlar ihop hela hurvharven av smutsig tvätt, skulle jag gladeligen kunna ockupera tvättstugan fram till nästa sekelskifte. Ja lite så illa är det, fast bara nästan.

Om jag samlar ihop all disk, slänger den i glasåtervinningen, ser till att den mals ner till mjöl och sedan sprider den för vinden, skulle luftfartsverket säkerligen ställa in minst tre avgångar ner mot Algarve-kusten. Ja lite så illa är det, fast bara nästan.

11 dagar kvar...  

Folk som undrar vart jag vatt? Oj oj oj... ni sku bara veta.

Fast huvudsakligen så arrangerar jag just nu Rally Monte Carl på värmlands nation i Uppsala. Ett 24 timmars arrangemang som involverar 200 personer + cirkus 40 funktionärer. Detta går av stapeln 17 April och jäklar i min låda vad fint väder det kommer att kunna bli då om inte Tove på TV4 säger annat.

Mer info finns på http://www.rallymontecarl.se/ 

och

http://hem.passagen.se/nyholm/rmc/rmc.htm

Hörs...

Sådärja... Då kan man väl säga att julledigheten är slut och iochmeddet kan vardagsbloggandet åter ta vid. Jag har börjat städa undan julen (dvs tagit ner en platt 30centimeter lång tomte och en lika platt, 30 centimeter lång gran som har hängt på väggen och prytteliprytt) Jag har dessutom druckit upp näst-sista glöggslatten och slängt en gammal överbliven mandelpåse. Jag är redo för vardagen igen.

Fast riktigt kommer jag inte att släppa julen... inte på ett bra tag faktiskt. Det blev nämligen lite nya, oförutsedda planer den här julen, vilket betyder att jag inte har fått mina julklappar från mina föräldrar och syskon ännu. Allt är redan inköpt, men inget är bytt.

Så om två veckor skall jag öppna mina julklappar från min syster och min ena bror. I Mars nån gång får jag antagligen möjlighet att öppna julklapparna från mina föräldrar och om allt vill sig väl, så har även jag och min sista bror bytt julklappar en fin sensommarkväll i Juli. 

Länge leve julen!!! Den leve "Länge" "Länge" "Länge" "Länge"

Shinnen Omedeto. Kurisumasu Omedeto

Gott nytt år!

Vi lever i uppföljningarnas tidsålder och nu har turen även kommit till lagändringarna. Vi följer därför upp dagens lagändring: (Koppla bort hjärnan och häng med)

From dagens datum, anno 2009, försvinner myndighetens förprövning av livsmedelsanläggningar som ansöker om att starta upp en ny verksamhet. Anläggningarna kommer istället att omfattas av en registrering vilket är meningen skall förenkla för företagaren att komma igång med sin verksamhet. 

Ja, det var dagens lagändring. Själv sov jag när jag kom hem.

Tre hetaste just nu:

* Chilimarmelad - Jag finner alltså inte ord för hur hur gott det här är. Alla dessa år utan känns som bortkastade och en framtid utan känns meningslös. Chilimarmeladen är här för att stanna!

* Julvört - En tjock skiva med rikligt med ost och gärna ett russin i också... oj oj oj. Ett sånt upplägg skulle kunna få mig att till och med börja lyssna på Christer Sjögren. (fast då skall det isf vara minst två russin i)   

* Peach Mango Te - Får andra tesorter att smaka torr libbsticka (på burk).

Mest beiget just nu:

Dove-reklamen - Sverige klarar sig gott utan en ny Dove-reklam varenda jäklaste vecka.

Sitter på en pub i Sundsvall och äter mig en bit mat. Bartendern är skäggig och ser ut som en pappa från 70-talet. Mellan tuggorna och min pilsner iakttar jag en man i keps. Han sitter nog där varje lördag tänker jag. Och varje fredag... och varje onsdag... Har jag chansen nångång så skall jag försöka ta mig dit en tisdag också för att se om han sitter där då med. Skulle förvåna mig lika mycket som om Dove kom ut med en ny schamporeklam på TV. (Inte särskilt förvånande m.a.o)

Nu har jag ju inte den chansen. Jag bor ju inte i Sundsvall och tur är väl kanske det. För då kanske jag också kommer att sitta där i puben på lördag kvällarna.... och fredag kvällarna och... ja kanske till och med tisdagkvällarna... I keps. Det var nämligen väldigt god mat och pilsnern satt även den där den skulle.

Nu fredagsmys...

Efter mycket om och men har jag äntligen lyckats komma mig för att tvätta. Missade förra tvättiden på ren slöhet och ointresse och av samma rena slöhet och ointresse har jag sedan inte bokat någon ny tid.

Men nu kommer jag ner till tvättstugan och till min stora förvåning och "glädje" ser jag att tvättstugan är ledig. Yeah, tänker jag och rusar hem och samlar ihop en mörk tvätt, anpassat för 40 grader strykfritt i en frontmatad tvättmaskin.

Kommer ner och börjar tvätta enligt mina gängse rutiner och vad tror ni händer...?

ABSOLUT INGENTING SPECIELLT!

Det är lika tråkigt och lika blä som det alltid har varit! Inget revolutionerande alls tycks har hänt på tvättfronten.

Fy fasen vad tråkigt!!!!

Slängde i lite onödigt mycket sköljmedel bara för att piffa upp lite i alla fall...

Urk!

Varför kan jag inte gå normalt? Varför har jag ett blåmärke på ryggen? Varför är det blåmärket runt och lika stort som en studsboll? Varför har jag granris i ena bakfickan? Varför har jag björnmossa i den andra bakfickan? Varför har jag skavsår på pekfingret på höger hands knoge? Varför har jag grön färg under naglarna? 

Svaret är PAINTBALL!

Kuligt så det förslår, svettigt så det förslår, och skönt att slippa vara med i ett riktigt krig, så det förslår!

Stellan delar med lite av sig själv:

Fem första böckerna, överst i bokhyllan, längst till vänster:

* Nya gröngölingsboken (inga kommentarer.)

* Kräftan (nån slags horoskops-tolkning på 106 sidor, om hur vi kräftor är.)

* V. Naipul - Vid flodens krök (... okej?)

* John Steinbeck - Månen har gått ner (VEM har gett mig den? Någon? Ge er till känna!)

* Alistar McClean - Örnästet

Undra om det här säger något om mig... och isåfall vad... och framförallt isåfall om det kommer att ha någon större inverkan på mitt fortsatta liv... och framförallt framförallt ifall ni kommer att ändra uppfattning om mig... och isåfall till vad?

Hela kvällen skall jag fortsätta att undra! 

Katten har fått mat, golvet är skurat, toaletten blänker, handfatet likaså. Diskmaskinen har gått varm, mina händer är som russin och en liten svettpärla kämpar för att hålla sig kvar i pannan. Tvätten har placerats i garderoben, gamla tidningar har kastats, hårdplast i rätt påse och döda blad har tagits bort från mina växter.

Hur gick det här till? När växte idén fram? Varför just ikväll?

Vet inte!!!

Allt utom ansningen av döda blad är sant. Det blev en sådan kväll helt enkelt!

(Ta bort döda blad från växter... tja... jag vet inte... den punkten faller liksom alltid bort från min behovsanalys...)

Efter ett långt sommaruppehåll från datorns värld är jag åter i sajberspejset. Känns bra. Känns utvilat. Känns som rätt. Känns...   

Råstartar med ett gigg imorrn i Bålsta på "Rickards" Kommer att bli hur kul som helst. Känner mig laddad. Känner mig lugn (vet inte varför). Känner mig sådär gemytligt förväntansfull samtidigt som nervositeten ändå gnager lite i strumplästen... Kommer att bli hur kul som helst... Hoppas jag... Det där vet man ju först efteråt. 

Har 10 minuter så jag tänker passa på att testa en ny rutin, samt att jag har kryddat några gamla rutiner med lite nytt blod.

Kommer att bli hur kul som helst... hoppas jag.

Sen kommer såklart en liten redogörelse för sommaren, så låter det intressant så damma åter av den här sidan i era datorer.

Hörs /Stellan

         Glad sommar! 

Hej!

Hoppas ni liksom jag tar till vara på det härliga sommarvädret ute. En liten känga till TV 3s reklam om att man ska sitta inne och kolla på TV istället i sommar. En liten stilla bojkott mot leverantörerna av mobilt bredband som försöker få internet till en del av den svenska sommaren.

Njut av sommaren istället! Få grönska på byxorna, vifta bort mygg, spill saft på duken, skvätt ner någon med vattenslangen, palla jordgubbar, känn doften av nyklippt gräs, bränn en flintastek, hör koltrasten skvala, NJUT! och gör det utomhus...

Njuter utomhus vid mitt sommarställe i Jakobstad

För 17 år sedan när jag gick på gymnasiumet i Kalix, fick vår klass höra att vi hade näst sämst resultat i hela Sverige på det centrala provet i matematik. Många hade noll poäng, jag hade två. Med det resultatet var jag bland de bästa bland killarna. 

Så... vad har hänt på 17 år? Ja, mina pluss och minus-kunskaper har väl iofs utvecklats en hel del, men dessvärre verkar skolan i Kalix inte ha gjort samma stora framsteg.

Nedan är saxat från tidningen NSD, angående skolresultaten från alla 290 kommuner i Sverige. Kalix ligger näst sist på 289 plats... (katastrof)    

"Fakta Topplistan. Så här klarade sig Norrbotten bland landets 290 kommuner:"

6. Överkalix
7. Pajala
12. Haparanda
18. Övertorneå
32. Arjeplog
41. Jokkmokk
53. Gällivare
61. Piteå
119. Älvsbyn
126. Luleå
153. Kiruna
158. Boden
170. Arvidsjaur
289. Kalix

17 år i botten! Jag vet inte vad som är värst; att Kalix ligger näst sist eller att Överkalix ligger på 6:e plats i hela Sverige. (Antar att alla 12 elever måste ha gjort bra ifrån sig...)

Nu kan man tro att vi Kalixbor inte är något att räkna med, men vi är bra på allt annat istället.

Min skola i kalix

Svaret är ryggskott!

Efter 5 dagars konvalesens kan jag även fylla på med liggsår, tristess, en hel tvättkorg full med t-tröjor som stinker Tigerbalsam samt en rejäl avsmak för färdiggrillad kyckling.

Ta hand om era ryggar! Man tror man klarar av allt, och det är en härlig känsla, tills den dag man märker att man under en hel vecka knappt klarar nått.

Levnadstips från en som alltid tror sig veta, men som denna gången vet!