Studentmorsa som inte är det längre

Jag får väl fortsätta att skriva här ett tag till, eftersom det fortfarande inte går att radera. Mest kretsar min tillvaro runt mitt jobb. Skolan är en helt bisarr värld. Eleverna hålls i en bubbla ibland kan jag tycka. Undervisningen är verkligen en liten del av hela arbetet. Så mycket socialt jobb med samtal med elever, föräldrar, dokumentation runt olika händelser . . . det jag egentligen är där för nämligen att leda eleverna på ett spår som för de vidare . . . nä, det hinner jag nästan inte med. Att ha 180 elever en timme i veckan gör inte saken bättre. Att bygga upp relationer är svårt på så kort tid med varje enskild liten person.

Jag har börjat bita ihopa käkarna igen på nätterna och vaknar med muskelont i nacken och ryggen. Inte bra. Dessutom finns det aldrig tid att gå ut under dagen när det är ljust och jag skulle kunna få i mig lite solenergi. Trött och blek känner jag mig. Förra året vid det här laget var jag i Senegal och arbetade där på skolan. Där var det soligt och varmt.

Har kollat runt lite om det finns ett behov av bildlärare i Sydamerika eller Spanien. Hade varit kul att jobba på Svenska Skolan utomlands i ett år. Bara för att vidga vyerna igen. Vi får se om det blir något. Tjänstledigt kan man väl alltid ta. Och ett år är inte så farligt.

Hoppas ni alla mår bra. Jag är dålig på att gå in och läsa hos er. Har så mycket att planera inför mina lektioner hela tiden. Hoppas att det blir bättre snart.