

12 sep kl 18:47, 2012
En tragisk händelse från min tid i Korea.
Pojken kunde ej företaga sig någonting alls.Bara ligga stilla och se upp mot taket.Så konstigt! Under tre dagar och nätter hade han svävat mellan liv och död.Men livet hade segrat och skickliga Röda Kœrs läkare hade räddat hans liv .Han hade fått en liten frist från den ändå så oundvikliga döden. Pojken Jo Jang började skratta över sin belägen,samtidigt som han började gråta.Han obsrverade sin bandageombundna kropp.
Det hördes snabba steg.Det var systern som närmade sig honon och hade med sig ett glas med någon vätska . Det hade gått så otroligt fort när den elektriska kabeln med 16000 volt hade berört hans armar.När han vaknade upp upptäckte han den elektriska kabeln och sina förbrända armar. Tankarna snurrade runt i hans huvud.Vad skulle nu framtiden bli för honom? Allting blev bara ett frågetecken! Han hade inga armar och händer?
Utanför sjukstugan eller baracken lyste solen,fåglarna kvittrade och glada skratt hördes.Det var vår i Korea.
-skrivaren.