Zenzationella Människor - Et Facto

Ja, helger kommer. Valborgsmässoafton - fira in sommarens ankomst. Ja, det var då, nu får vi vara glada om snön slutat. Och i datum pratar vi om månadsskiftet april/ maj, även i många områden i Europa övergången mellan vinter- och sommarhalvåret. Valborg firas i Sverige, Tjeckien, Tyskland, Estland, Finland och Lettland. Traditionen grundar sig på historien om en kvinna som hette Valborg. Hon var nunna och avled år 779. Efter att hon helgonförklarats kopplades hennes namn till vikingarnas festande och välkomnande av våren. Att tända eldar på valborg är en tradition som kommer från Tyskland, och det gjordes ursprungligen för att skrämma bort häxor. Fast många kallar den majbrasa. Jaja, det var då!

Förr kalldes helgen just för kulten kring den heliga Valborg, Valborgsmässan och Walpurgistag. Särskilt trodde man att på Valborgsmässonatten, mellan 30 april och 1 maj, så red häxorna på kvastar eller getabockar till de gamla offerplatserna, i synnerhet till Blocksberg, och där gjorde ofog i djävulens sällskap. För att oskadliggöra spökeriet förde man oväsen (med rop, skott och horn) och tände eldar på höjderna. Gränsen mellan de levande och de döda ansågs vara svagast under just denna natt. Sådan blev nämligen den kristna tidens förklaring av dessa till sitt ursprung hedniska vårseder.

Eldar tändes ursprungligen för att bränna det gamla och ge plats för det nya. Att ge plats för det nya stämde också väl in i den kristna tolkningen av livet där påskens tema från död till liv också symboliskt fick gestaltas i valborgselden. Seden att fira olika våreldar har därigenom botten i både kristen och hednisk tradition. När Sverige kristnades på 1000-talet byggdes vissa av de kristna kyrkorna på den gamla religionens högtidsplatser och knöt också rumsligt an till de rådande högtiderna. T.ex byggdes gamla Uppsala kyrka direkt i anslutning till det tempel som fanns där långt in på 1000-talet.

I Göteborg firar man med studenttåg och studentorkestrar och av vana är höghjulingen och quattrocyklotronen med vid Chalmerscortègen. Klockan 18.15 inleds Cortègen från Chalmers. Det är en lång karavan som under ett par timmar ringlar genom stadens centrala gator, huvudsakligen utgjord av lastbilar med av studenter byggda scener i papp och papier maché där studenterna agerar skådespelare. Scenerna anknyter till aktuella händelser. Mellan lastbilarna förekommer så kallade "lösnummer". Cortègen ses av ett par hundra tusen göteborgare. Traditionen går tillbaka till 1909.

Men det finns också ett firande på ett något annorlunda sätt. Som asatroende eller hedning, de tar hjälp av högre makter för att välkomna våren. Det finns även Sveriges Asatrosamfund med ca 350 medlemmar. De inspireras av fornnordisk religion och folktro samt att naturen och årstiderna har en speciell betydelse. Hur de firar? Ex - de tänder en brasa och har en religiös ceremoni tillsammans, ett så kallat blot. De åkallar olika gudar som är förknippade med sommaren, bl.a. Frej och Freja, den nya årstiden och tackar för olika saker och sedan äter de en måltid framför elden.

Kvinnonamnet Valborg härstammar från det forntyska namnet Walburg (Walburga, Walpurgis) vars betydelse är oklar. En teori är att det betyder främling, en annan att namnet kommer från ord som betyder makt och beskydd. Och på film finns namnet också, Valborgsmässoafton är en svensk film från 1935 i regi av Gustaf Edgren. Medverkar gör Lars Hanson, Victor Sjöström och Ingrid Bergman.

Och Valborgsmässoafton (film, 2004), med Gunilla Röör och Fyr Thorwald, handligen om två ensamma människor som möts av en händelse. Det är Valborgsmässoafton och John ska hålla talet till våren vid majbrasan i Skellefteå.   

Källor:
sv.wikipedia.org
hogtider.wordpress.com
alltomstockholm.se
sfi.se