Zenzationella Människor - Et Facto

Karin Maria Boye, under en tid Björk, född 26 oktober 1900 på Vasaplatsen 11 i Göteborg, död 23 eller 24 april 1941 i Alingsås. Jag har tidigare skrivit om hennes liv här, men återkommer till hennes dikter som jag med många andra älskar.

Karin Boyes mest berömda dikt är troligen "Ja, visst gör det ont när knoppar brister" ur samlingen För trädets skull, följt av "I rörelse". Av prosaverken är de mest kända den delvis självbiografiska romanen Kris och dystopin Kallocain.

Karin drevs i sitt liv och sin dikt av en oavlåtlig vilja till uppror och uppbrott, till rörelse och frihet. Hennes starkaste influenser kom från Gustaf Fröding, Vilhelm Ekelund och Edith Södergran. Hon var gift med Leif Björk, mellan 1929 - 1932, han avled år 2000, svensk ekonom och författare. Hon bjöd 1934 hem Margot Hanel, som hon träffat i Berlin och de levde sedan i ett lesbiskt äktenskap. En månad efter att Karin hittats död gjorde Margot Hanel självmord.

Boyes - Diktsamlingar:

Moln 1922
Gömda Land 1924
Härdarna 1927
För trädets skull 1935
De sju dödssynderna 1941
(postumt utgiven av Hjalmar Gullberg; titeldikten verkar
ha påbörjats runt 1938 och förblev ofullbordad trots intensivt arbete)

Övrigt:
Romaner:
Astarte, 1931, Merit vaknar, 1933, Kris, 1934, För lite, 1936 och Kallocain, 1940.
Läs poesi och njut av ord.
*

Det bästa som vi äga,
det kan man inte giva,
det kan man inte säga
och inte heller skriva.
Det bästa i ditt sinne
kan intet förorena.
Det lyser djupt där inne
för dig och Gud allena.
Det är vår rikdoms råga
att ingen ann kan nå det.
Det är vårt armods plåga
att ingen ann kan få det.


Från en stygg flicka

Jag hoppas du inte alls har det bra.
Jag hoppas du ligger vaken som jag
och känner dig lustigt glad och rörd
och yr och ängslig och mycket störd.

Och rätt som det är, så får du brått
att lägga dig rätt för att sova gott.
Jag hoppas det dröjer en liten stund...
Jag hoppas du inte får en blund!


Nattskärran

Halvvaken ruvar sommarnatten
stilla på drömmar, dem ingen vet.
Tjärnarnas blanka vatten
spegla en skymningshimmels
bleka oändlighet.
Stjärnorna vitare bli.
Fjärran, fjärran
nattskärran
sjunger ensam sin tonlösa, tröstlösa vaggmelodi.

Aldrig djärvt hon mot höjden svingar,
svävar lågt för sin låghets skull.
Duniga skymningsvingar
tyckas bundna vid jorden,
tyngda av stoft och mull.
Ve den, vars vingepar
ej kan sig höja,
blott dröja,
övermäktigt draget mot dyn, vars färger det har.

Källor:

karinboye.se
sv.wikipedia.org
litteraturbanken.se
arbetarbladet.fi

Författare blir jag ofta nyfiken på enär deras sinne för att söka och finna egna ord i berättelser. I dag - Pija Lindenbaum, känd för sina sköna bilderböcker om bland annat Gittan och Lill-Zlatan, andra är Åke, Kenta, Siv och Cerisia. Pija - född Pia Margareta Lindenbaum i  april 1955 i Sundsvall, är en svensk författare, formgivare och illustratör.

Och det alla väntade på - hennes allra första roman. Plats heter den - och den handlar om en medelålders kvinna som jobbar på kontor och befinner sig på gränsen till nervsammarbrott.

Hon satt åren 1999 - 2007 på stol nr 14 i Svenska barnboksakademin. Hon gick ut Konstfack 1979 och efter det har hon arbetat som tecknare, formgivare och författare och skapat en lång rad bilderbokssuccéer. Pijas böcker uppskattas även utomlands. Ett flertal böcker har översatts till bland annat engelska, japanska, tyska, franska och holländska.

Pija har man och dotter, bor i Stockholm (-08). Hon är känd för att "hantera både text och bild på ett alldeles unikt sätt" och "alltid i kombination med en stor portion humor och originalitet." Privat läser hon mycket. Äter och dricker gott, ser gärna på dans och har ambitionen "sluta oroa sig".

Lite om vad som hon emottagit och annat, 1990 utsågs Else-Marie och småpapporna till Sveriges Bokhandelsmedhjälpares plakett. Boken om Bodil  utsågs till New York Times barnbokspris One of The Year`s best illustrated children’s books 1992. 1993 utsågs Pija till Illustrator of the Year av Internationella illustratörsutställningen vid Barnboksmässan i Bologna för Boken om Bodil, samma år tilldelades hon Elsa Beskow - plaketten för illustrationerna i Bra Börje.

2006 fick Pija återigen Sveriges Bokhandelsmedhjälpares plakett ”Din bok-vårt val” för Lill-Zlatan och morbror raring. Stora läsarpriset 2007 tilldelades Kenta och Barbisarna.

2009 tilldelas hon RFSU-priset för att hon, i en rad uppskattade barnböcker, visat att inget ämne är omöjligt att samtala med barn om. Ni ser, en diger lista för en produktiv och duktig författare.

Plats som nämndes i början är hennes romandebut, en  kortroman ut 2011 och även 2011, Gittan gömmer bort sig. Läs, köp eller låna!

Källor:

sv.wikipedia.org
svtplay.se
rabensjogren.se
aftonbladet.se
sn24.se

Emile Zola återvände under kollapsen av regeringen och fortsatte att försvara Dreyfus, som var i fängelse på en helvetisk straffkoloni i Sydamerika som vi känner igen, Djävulsön. Frankrike blev djupt splittrat i målet, som kallas Dreyfus-affären.

Zola stod tillsammans med de mer liberala kommersiella i samhället, tvärtemot reaktionära armén och katolska kyrkan. Zolas öppna brev bildade en viktig vändpunkt i Dreyfus-affären. Fallet återupptogs och Dreyfus frikändes, sedan dömd igen, men i slutändan - äntligen helt frikänd av den franska högsta domstolen.

Kuriosa:
Emile hade en dotter, Denise (1889-1942), med sin älskarinna, Jeanne Rozerot. Och även en son, Jacques (född 1891-1963).  Rozerot var 27 år yngre än Zola och hade varit hans älskarinna sedan 1888, en situation som fru Alexandrine motvilligt hade accepterat eftersom hon och Zola inga barn hade. Rozerot var född 14 april 1867 i kommunen Rouvres-sous-Meilly. Hon var dotter till en lantarbetare och okänd moder. Båda barnen hade moderns efternamn. Denise gifte sig med journalisten och författaren Maurice Le Blond, de fick tre barn och han stöttade även Emile under Dreyfus-affären. Han befordrades senare i livet till officer i Hederslegionen och dog - 1 januari 1944.

I juli 1894 skrev Emile Zola om sitt dubbla liv som alla parter visste om: "Jag är inte glad. Denna delning, detta dubbelliv jag tvingas leva gör mig så förtvivlad. Jag hade en dröm om att göra alla nöjda runt omkring mig, men jag ser att det är omöjligt."

Döden, nämns som kvävning, en oförklarlig kolossförgiftning hemma i sin säng. Vid 09.00 på morgonen så upptäcktes att något uppenbart var fel, Zola låg på golvet, förmodligen då död. Frun Alexandrine låg på sin säng, medvetslös. Läkare sändes dit och gav Zola konstgjord andning under minst 20 minuter, förgäves. Alexandrine fördes till en klinik för att återhämta sig. Hon sände bud till sin makes älskarinna, Jeanne Rozerot, och hennes två barn med honom, Denise och Jacques. Denise var då 13 år och Jacques 11. Den förfärade Jeanne drog genast slutsatsen att Zola hade mördats.

En stor begravning där Dreyfus medverkade och - cirka 50 000 till på Montmartre-kyrkogården, där deltog ministrar, tjänstemän och delegationer av gruvarbetare och frimurare. Efter begravningen avlossades plötsligt två skott från en pistol mot Dreyfus av en man intill, en journalist vid namn Louis Gregori. Han övermannades av polis. Dreyfus drabbades av ett litet sår på armen, motsättningar fanns alltså ännu kvar. Zola fördes ned i kryptan där han vilar intill Victor Hugo.

Och - en högerorienterad hantverkare erkände tjugofem år senare att han och en kamrat täppt till en av skorstenarna i huset för att ge den förhatlige samhällsgisslaren en läxa som skulle visa sig vara en ödesdiger sådan. Idag kan man tillskriva det som mord?  Enligt uppgift bekände hantverkaren vad han hade gjort på sin dödsbädd 1927. Historiker anser att det är en ganska stor möjlighet det är sant, men bevis finns ej. Oavsett ett märkligt sätt för denna man, kämpe. Han finns också avbildad på ett frimärke till minne av 100-årsdagen av hans död. På bilden Emile och älskarinnan samt deras barn.

Källor:

en.wikipedia.org
imdb.com
skolarbete.nu
historytoday.com

Läs om en av romantikens poeter som visade sig stå upp för det han trodde på. Emile Edouard Charles Antoine Zola, född 2 april 1840 i Paris, död 29 september 1902 i Paris (kvävning, kolmonoxidförgiftning), var en fransk författare, dramatiker och poet. Han var gift med Alexandrine-Gabrielle Meley, gifta mellan 31 maj 1870 - 28 september 1902, i och med hans död. Han började som efterromantisk poet, blev naturalismens centralgestalt

Hans far var en italiensk ingenjör, hette François Zola (ursprungligen Francesco Zolla), frun/ mamman var franska Emilie Aurelie Aubert. Familjen flyttade till Aix-en-Provence i sydost, då Emile var tre år gammal. Han var enda barnet. Fyra år senare, 1847, dog fadern i lunginflammation och lämnade honom och hans mor i stora penningproblem, och att leva på en mager pension. Unga Zola studerade vid Collège Bourbon i Provence, där hans skolkamrat och vän var Paul Cézanne.

År 1858 flyttade de till Paris, och Emile blev elev vid Lycée Saint-Louis, som han avlade examen i 1862. På plats mötte Emile sin barndomsvän Paul Cézanne, som snart förenade sig med honom. Zola började skriva i romantisk stil. Han tänkte bli advokat och innan genombrottet som författare arbetade Zola som en kontorist på ett transportföretag, men lämnade platsen efter två månader. Han levde i mars 1860 till februari 1862 ett bohemliv tills han fick plats på Hachette & co:s förlagsbokhandel på deras försäljningsavdelning. Han skrev också litterär- och konstrecensioner för tidningar, skrev bl.a. en litterär kolumn för en parisisk tidning. Zolas första roman var La confession de Claude (1865).

Han har skrivit väldigt många böcker och några pjäser. Hans stora genombrott blev boken "Therese Raquin" som handlar om kärlek, mord och svåra psykiska förhållanden, som han också dramatiserat för teatern. Rougon-Macquart är Zolas livsverk, en krönika på 20 volymer.

Zolas avsikt hade varit dels att ådagalägga ärftlighetens lagar, dels att i samband därmed visa  Andra kejsardömets fördärvlighet, dess korruption, dess ohederlighet och fullkomliga brist på idealitet, de maktlystnas och härskandes brutala själviskhet, det arbetande folkets massa i bedrövliga levnadsvillkor. Långt senare brändes verk av honom under bokbålen runt om i Nazityskland 1933.

Sin litterära verksamhet, dittills lika trägen som oavbruten, lämnade Zola emellertid 1898 för att lidelsefullt och hårdnackat ta del i den ursinniga strid, som pågick i Frankrike om Alfred Dreyfus skuld eller oskuld - det som en gång fick mig och andra intresserad. Han riskerade sin karriär i februari 1898, då han försvarade armékapten Alfred Dreyfus, en judisk officer som var felaktigt dömd och som hamnat i fängelse för förräderi.

Zola anklagade den franska regeringen för antisemitism i ett öppet brev - "J'accuse" publicerades på första sidan i Paris dagligen i "L'Aurore". Zola förklarade att Dreyfus övertygelse byggde på falska anklagelser och smidda "bevis" för spioneri, vilket den domstol som dömde honom visste var falskt, och var en förvrängning av rättvisa. Zola hamnade själv inför rätta för förtal för att ha publicerat detta "Jag anklagar!". Han dömdes två veckor senare till fängelse - till slut lyckades han fly till England. I del två fortsättningen och omständigheter kring hans död och - sitt kärleksliv.

Källor:

en.wikipedia.org
imdb.com
skolarbete.nu
historytoday.com
adelaitre.pagesperso-orange.fr

Winston Churchill tyckte om dyrbara cigarrer, sin John Bull-hatt och välskräddade Savile Row-kostymer, även champagne kall, torr och helst gratis. Fakta, Sir Winston Leonard Spencer-Churchill, född 30 november 1874 på Blenheim Palace, död 24 januari 1965 i London, var en brittisk politiker, författare och officer. Men många vet nog ej att denne brittiske politiker och Nobelpristagande författare faktiskt designade egna plagg som han lät sy upp, en sorts allroundoverall som han ofta bar. Ännu mindre känt är kanske även att han spenderade en förmögenhet på rosa sidenkalsonger. Anledningen var att han ej ville irritera huden.

Winston Churchill avled 1965 - 90 år gammal – men hans liv och stil, fortsätter att fascinera. Det finns flera böcker om Churchill som lyckades ge det krigsdrabbade Storbritannien mod under andra världskriget genom inspirerande tal, och brutal uppriktighet. ”Jag har ingenting att erbjuda förutom blod, hårt arbete, tårar och svett”, som han sade, i maj 1940. Men det hade han visst det.

Winston älskade även att äta middag, det var dagens höjdpunkt. Han var övertygad om att det personliga mötet – gärna under intag av mat och dryck – var oöverträffat när det gällde att främja relationer, både personliga och politiska. ”Om jag bara kunde äta middag med Josef Stalin en gång i veckan, då skulle vi inte ha några problem”, sa han.

Kuriosa - Sir Winston dikterade gärna tal naken i badkaret och undvek rum med balkong. Risken för självmord kunde annars bli överhängande då han fick sällskap av sin berömda ”black dog”, depressionen som han led av. Vidare nämns att han under sina senare år led även av mycket högt blodtryck. Ett periodvis försämrat humör ledde till att han under ett antal offentliga tillställningar fick kraftiga vredesutbrott sägs likaså. Winston Churchill var en flitig amatörmålare. Omkring 500 verk finns efterlämnade av hans hand.

1953 drabbades Churchill av ett slaganfall (stroke), och 1955 tvingades han av åldersskäl lämna in som premiärminister. Maka - Clementine Churchill och de fick fem barn, varav baronessan Mary Churchill Soames, född 1922, som är en framgångsrik författare - är den enda i livet. Dottern har intresserat sig för faderns måleri och skrev en bok om det, Winston Churchill - his Life as a Painter (1990) samt minst ett par andra kring föräldrarna. Bilden på Winston som ung soldat.

Källor:
sverigesradio.se
sv.wikipedia.org
dn.se
axess.se

Debutanten Sofie Amanda (Sophie) Adolfsson är född den 23 oktober 1986 och bor i Stockholm. Syntes igår i Jenny Strömstedts talkshow på tv4 och talade om sin bok, "Det känns konstigt att vakna i sin egen säng" - debutromanen som utspelar sig i Stockholm på 2010-talet och huvudpersonen är en ung kvinna med aptit på både alkohol och sex.

Hon har själv arbetat som publikvärd på Dramaten och har ett förflutet som klubbarrangör. Hennes influenser är Maria Gripe, Roald Dahl, Suzanne Brögger och Bret Easton Ellis.

Hon är också frontfigur i artistprojektet Penelope (Penelope Strikes). Numera skriver hon och gör musik på heltid.

Citat av Sophie om Penelope:
"Det är mitt artistprojekt i vilket jag arbetar väldigt nära med producenten Erik Haal. Jag skulle beskriva musiken som dansant sagopop med en mörk, vacker mystik hängandes över sig. För mig är det inte bara musiken som är det viktigaste utan även det visuella uttrycket vilket jag visar bland annat genom om mina uppträdanden som brukar bli mer spektakulära shower än vanliga spelningar."

Efter att själv ha sett videor så känns det för en ovetande som techno, rave och spel med ljudkulisser och chockerande bilder. Och kombinationen musik, litteratur kan i kombination med sex ännu sälja bra.

Citat Sophie:
"Jag älskar att skriva om snusk, verklighetens snusk, det som är pinsamt att prata om."

Bokrecension, valda delar (från adlibris.com )
"Att läsa Sophie Adolfsson är chockerande och samtidigt befriande. Vi är fortfarande ovana vid att en ung kvinnas sexualitet beskrivs som så rå och så naken, helt utan någon önskan att behaga. Det bryter på alla sätt mot föreställningen om kvinnan som ett offer. Men Sophie Adolfssons klubb-brud är heller inte alltigenom fri, hon måste kämpa mot ångest som alla andra, dessutom har hon en gammal ouppklarad kärlek som hon måste besegra. Men hon gör det på sitt alldeles eget sätt."

Bilder, musik på:
http://penelopestrikes.blogspot.se

Källor:
adlibris.com
situationsthlm.se
penelopestrikes.blogspot.se
cisionwire.se

Jag har vänner som läst utav honom, redan som barn hade en kvinna läst honom, jag själv var ovetande om denna man som alla kommer skriva allt om. Så, jag väljer att ta lite fakta här och där, se om jag hittar något lite spännande? När Mo fick veta nyheten reagerade han med de egna orden - ”Överlycklig och vettskrämd”. En del experter tycker han är den djärvaste författaren som skriver i dagens Kina.

Mo Yan är författarnamn för den kinesiske författaren Guan Moye, född 17 februari 1955 i Gaomi, Shandong, Kina. Pseudonymen betyder "Tala inte". Mo Yans verk har liknats vid magisk realism och utspelas i hans hemprovins Shandong, andra rod som påminner är: Ofta skildrar han konflikter mellan folk på landsbygden och makteliten. Någon har kallat honom som det kinesiska svaret på Franz Kafka och Joseph Heller.

I väst blev Mo Yan först känd som författare till romanen Det röda fältet, som filmatiserades av regissören Zhang Yimou 1987 med Gong Li i en av huvudrollerna. En bra film, stark och välgjord som jag sett. Hans verk har översatts till fler än tolv språk, tre av hans böcker finns på svenska. Franska är det språk han översatts till mest, med 18 böcker 2012. Mo Yan tilldelas Nobelpriset i litteratur 2012 för att han "med hallucinatorisk realism förenar saga, historia och samtid".

Han är en bondpojke som lämnade skolan när han var 12 år. Han var ca 21 år, 1976, när han lyckades han ta värvning i Folkets befrielsearmé och fick därigenom möjlighet att studera på universitet. Inom armén arbetade han på en enhet för kulturverksamhet och senare som lärare. Han lämnade armén 1997, där han ändå börjat skriva sina första texter som soldat. Han publicerades för första gången 1981.

Hans böcker släpps på hemmamarknaden i upplagor på omkring 200 000 ex och han har översatts till många språk. Flera av hans böcker behandlar samhälleliga teman och riktar kritik mot Kinas kommunistmyndigheter, både i historiskt perspektiv och i fråga om samtiden.

Mo Yan är dock fortsatt själv medlem i Kinas kommunistiska parti med motiveringen att det skulle väcka onödiga frågor och uppseende om han gick ur. Att Mo Yan förtjänar årets Nobelpris har inte setts som helt självklart i Kina, där han särskilt av dissidentrörelsen ses som för nära knuten till det styrande kommunistpartiet och för sin medverkan i en jubileumsutgåva av Mao Zedongs tal om litteratur och konst. Detta var år 2002 som han bidrog med en sida till jubileumsboken. Tidigare har Mo Yan gjort gällande att han föredrar att tala genom sina verk, snarare än genom offentliga framträdanden.

Han har varit väldigt produktiv, Mo Yans senaste roman, Liv och död bär mig ut, Life and Death Are Wearing Me Out, (först publicerad på kinesiska 2006 och sedan på engelska 2008), skrev han på bara 43 dagar. Han skrev mer än 500 000 tecken som finns i det ursprungliga manuskriptet på traditionell kinesisk papper med bara färg och en skriftlig borste.

Tre böcker finns endast utgivna på svenska: Det röda fältet - (1987, svensk översättning av Anna Gustafsson Chen 1997). Vitlöksballaderna - (1988; svensk översättning av Anna Gustafsson Chen 2001). Ximen Nao och hans sju liv - (2006; svensk översättning av Anna Gustafsson Chen 2012).

Handelsminister Ewa Björling tror att Mo Yan kan ge de svensk-kinesiska affärsförbindelserna en skjuts. Förre Kina-ambassadören Börje Ljunggren är också positiv. För att vara litteraturpristagare är han ganska ung, 57 år. Den genomsnittliga åldern för en litteraturpristagare är 65 år. Mo Yan blir den 109:e författaren som mottar priset. Bara 12 av pristagarna har varit kvinnor. Och jag konstaterar som alltid att nu kommer han säljas för fullt i handeln och alla bokmalar söker i hyllorna...

Källor:
en.wikipedia.org
dn.se
svt.se
gp.se
svd.se

Allas vår rockpoet Ulf Lundell, del två. Nutiden och kvinnor i familjen.

Efter detta avstod han turnéer under 2011, skulle dra sig tillbaka, sjukdom skulle spelat in en del i beslutet. "Han är återigen ensam i huset på Österlen. Han är nybliven singel och ska snart lämna turnélivet bakom sig"...

Andra kvinnor kring Ulf har varit syster Inger, född 1947 och lärare och - mamma Ingrid. Barnen är nämnda, under flera år hade han troligen lite kontakt med Sasha eftersom hon då boddde med sin mor utomlands. Sashas andranamn är Zuma (kommer från en Neil Young- låt). Mamman Fredrika längtade tillbaka till New York där hon bott och studerat på fotoskola några år tidigare så 1991 flyttade hon och Sasha dit för gott. Idag tror jag - Ingrid Fredrika Gunnarsdotter Lundell Stjärne är bosatt i Kivik. 

Jag har "återfunnit" Lundell, rock och text som passar som hand i handske. Konstnär ja och i mitt tycke intressanta åsikter. Min favorit idag är "Jag saknar dig" (från skivan "I ett vinterland"). Kvinnorna i låtarna är många och jag tror de flesta funnits, finns i verkligheten. Birgitta, Cecilia, Evangeline (bra låt), Linnea eller Sanna.

"Som om min själ har gått ifrån mej
för att vara hos dej
så saknar jag dej
Vid ett middagsbord bland folk
i en tunnelbanevagn
då saknar jag dej
Som vintern saknar våren
som den kloke saknar dåren
som en salva över såren
som herden saknar fåren
saknar jag dej..."

"Drogernas inverkan – positiv eller negativ – på ett konstnärskap är något som diskuterats mycket. Bidrar de till kreativiteten eller förstör de den? Sedan han blev nykter har Ulf Lundell varit nästan överväldigande produktiv och han har i intervjuer konstaterat att det tar mycket tid att supa. Därför är hans stora produktivitet under de åren han söp desto mer imponerande."
(Anders Hansson, frilansjournalist).

"Ulf Lundell är författare och rockmusiker. Han har skrivit ”Nästan ditt namn” och ”Jag saknar dig”, det är mästerverk. Han är ingen politiker och han är verkligen inte Olle Svenning. Ändå fördömer han alla, han vet bäst, om allt, precis som alla andra framgångsrika, vuxna medelklassmän i hela världen. Det är så osexigt. Det irriterar mig att jag alltid står på hans sida, det är som att få stryk av den man älskar men ändå inte kunna gå därifrån. ”Short people got no reason to live”, sjöng Randy Newman. Lundell är kort."
(Fredrik Virtanen, aftonbladet.se (2002))

Bilden igår var på Ulf Lundell själv, idag Sanna Lundell, dottern...
Nyaste nytt NU är enligt pressen, "nu släpper Ulf Lundell ny platta och ger sig ut på turné i höst".

Källor:
sv.wikipedia.org
aftonbladet.se
expressen.se
121.nu
ne.se
lyricsbox.com
skolarbete.nu

Allas vår rockpoet Ulf Lundell har jag skrivit om, (länken HÄR) *******
idag kvinnorna runt honom, familj, uppdaterat och lite om nutiden.

Varför jag väljer Ulf och kvinnorna är att han skrivit så mycket texter om dem, levt med dem och en sorts hatkärlek, de starka känslorna till en kvinna, den vackra och mystiska kvinnan. Kortinfo igen. Ulf Gerhard Lundell, född den 20 november 1949 - 01:52 på Södersjukhuset i Stockholm, och är en svensk musiker, författare och konstnär. År 1975 debuterade Lundell med LP:n Vargmåne. År 1976 släpptes hans första roman, Jack. Ulfs far var smidesarbetaren Gerhard Lundell och modern Ingrid (född Lindström) arbetade bland annat som skolmåltidsbiträde och sömmerska. Hans första kärlek lär ha varit 1953 när han mötte Maj som var 19 år - de kramades tydligen bara, men eftersom han var knappt fem år så var det nog sunt...

Han har varit gift två gånger, varit sambo och även haft kärleksrelationer. Hans första fru, Barbro Lundell, som han gifte sig med 1977 (då Zackrisson) - hans första giftermål. Exfrun gick till attack i en intervju om Ulf och hans smak för unga kvinnor. "Jag vet inte vad jag skulle prata med en 22-åring om". Flickvännen var då 33 år yngre än han själv. (2006). Barbro och Ulf Lundell var gifta i elva år innan parets vägar delades genom en uppslitande skilsmässa 1987-88. De fick barnet "Carl" 1977, 1978 föds deras andra barn, Sanna och sista barnet Love föds 1981.

Sanna Lundell är nu journalist och särbo med Mikael Persbrandt och har två barn tillsammans med honom. Hon har även ett barn från en tidigare relation med Wille Crafoord.

1989 - 1992 var Ulf gift med Fredrika Gunnarsdotter Stjärne. Han har ett i det andra, Sascha Zuma. Under 1989 började Ulf att måla mer då han gjorde avkall på musiken. Fredrika (modell, fotograf, målare) inspirerade honom mer aktivt arbeta med duk, krita och akryl, istället för att skriva.

Från 1992 och sex år framåt  var han tillsammans med poeten Isabella Nerman som slog igenom med kritikerhyllade "Mascara". Hon har också medverkat på bland annat Expressens kultursidor. De träffades vad som sägs vid boksignering när han bad "att få bjuda henne på middag". Det är stor åldersskillnad mellan Ulf och Isabella Nerman. Lundell var 43 år gammal och Isabella endast 19 år när de träffades. Detta kan man lyssna till i låten "Isabella". Vem bryr sig? Oavsett är det faktum.

Har haft flera yngre kvinnor som: Maria-Pia Boëthius. Kort förhållande med Lundell i början av 70-talet. Amanda Ooms. Skådespelerskan hade ett kort förhållande med sångaren 1987. Hon var 19 år när de träffades.

Han var sambo med Ulrika Rickfors, som var 33 år yngre - och de träffades 2005 när han var 56 år och hon 23. Ulrika är systerdotter till Mikael Rickfors. Rubrikerna braskade: "Rockstjärnan i Thailand med nya flickvännen Ulrika!" 2010 läste man det var slut. Hon är född 7 juli 1982 och har spelat med i filmen "Det rutiga tyget".

Citat Ulf 2010:
"Ingen av de kvinnor som jag haft relationer med har jobbat, de har alltid varit med mig. Jag lever ett väldigt speciellt liv, vill jag ta bilen och dra iväg ner i Europa så gör jag det. Har jag sällskap med någon som har ett fast jobb så blir ju hennes stämpelur mitt stämpelur. Men i förlängningen hade det kanske varit sundare." 

Bilden visar Sanna Lundell. Fortsättningen i del 2 handlar om mer kvinnor och röster om Ulf samt nuet...

Källor:
sv.wikipedia.org
aftonbladet.se
expressen.se
121.nu
ne.se
lyricsbox.com
skolarbete.nu

Som ni läste i förra inlägget, så är det dikter av författaren Anna-Maria Roos. Hon debuterade som barnboksförfattare med Lilla Elnas sagor (1894). Boken var uppkallad efter brorsdottern Elna som dog i scharlakansfeber 1893, endast fem år gammal. Många av R:s sagor växte fram på syskonbarnens sängkanter, och flera recensenter antog att Lilla Elnas sagor var skrivna av en sörjande mor.

Men ramsan om trollen finns tonsatt till visa av Emil Sjögren. Han föddes 16 juni 1853 i Stockholm, död 1 mars 1918 i Knivsta, var en svensk organist, tonsättare och pianist. Mest känd i visboken, "Till Sverges barn.Tolf små visor till ord af Anna Maria Roos m. fl., 1909." Visan ingår även i sångboken - Holmberg, O., 115 sånger för de små.

Texten:

Två små troll
bodde i ett såll.

"Det regnar", sa trollet Murr,
"det regnar hela dagen."
"Det är tråkigt", sa trollet Plurr,
"för jag förkyler magen."   

Regn, regn, regn -
var ska man få hägn?

"Vi måste", sa trollet Murr,
"vårt tak med lera täta."
"Ja, det är rysligt", sa Plurr,
"att sitta i sådan väta!"

Ler, ler, ler -
de samlar mer och mer.

De smetar och smaskar på,
tills det blir tätat sållet.
"Nu har vi det bra ändå",
sa Murr, det äldre trollet.

Två små troll
satt under sitt såll.

"Nu har vi det gott", sa Murr,
"om än det regnar hela dagen!
"Ja, nu är det bra", sa Plurr,
"och tänk jag blev bra i magen!"

Musik och text finns att läsa i Jultomten 1901 af Emil Sjögren, i Svensk Läraretidning nr 43. Det finns f.ö. andra dikter, sånger som heter likadant, det är ju ett tacksamt rim...

Källor:
runeberg.org
katalog.visarkiv.se
dikter.biblioteket.se
nad.riksarkivet.se
sv.wikipedia.org
ne.se

Jag blev nyfiken då en vän berättade om rimmet för mig. Vem låg bakom trollrimmen? Jo, det är dikter av författaren Anna-Maria Roos, som gjort bl.a. Blåsippan (minns orden, Blåsippan ute i backarna står...), De vita lammen, Den första lärkan, Den sjuka dockan, Den underbara kakan, Flickan på torget, Gunga, gunga på mitt knä, Lyckans land och Två små troll.

Vem var då författaren av rimmen?
Anna Maria Roos, född 9 april 1862 i finska församlingen (finsk påbrå av fadern) i Stockholm, död 23 april 1938 i Bombay, Indien, var en svensk lärare, författare av barnlitteratur, skönlitteratur för vuxna, teosof och sångtextförfattare. Hon upplevde sin barndom som disharmonisk. I romanen Marika (1901) ger hon vissa ledtrådar till sin uppväxt, men hon har samtidigt i brev uppgivit att denna innehållit betydligt mer lidande, både fysiskt och känslomässigt, än vad som framkommer i boken.

Hon var enda flickan i familjen och därtill länge "hemmadotter". Hon bodde med sin mor till 43 års ålder och förhållandet till modern tycks ha varit komplicerat. Hennes utbildning skedde till en början i hemmet, men 1874 inträdde hon som elev i Åhlinska skolan. Hon hade en mångsidig konstnärlig begåvning. Hon målade, komponerade och skrev, men det var till sist det egna skrivandet som blev hennes främsta livsgärning.

Roos studerade vid Högre lärarinneseminariet 1879-1881 och var redaktionssekreterare i Ord och Bilds redaktion 1898-1902 och ordförande i Nya Idun i Stockholm 1898-1905. Hon tillbringade en stor del av sitt liv på resor i främmande länder. Orsaken var delvis hennes hälsa, som periodvis krävde ett annat klimat än det svenska, men även en allmän rasdöshet och oro. De sista tio åren av sitt liv var hon bosatt utomlands, detta av ekonomiska skäl, men också därför att hon ville utveckla sin verksamhet att bota sjuka med handpåläggning, något som 1915 förbjöds för lekmän i Sverige.

Hon vistades i perioder i bl a Egypten, Palestina, Italien,Tyskland och USA. En tid hade hon sitt hem på Teneriffa, där hon tycks ha funnit sig tillrätta. Hennes sista resa gick till Indien, eftersom hon upplevt en kallelse att där hjälpa lidande med handpåläggning.Trots sin nästan religiösa tro på kvinnans förmåga till kärlek och på kärleken som det viktigaste i livet gifte hon sig aldrig. Hennes omvittnat starka personliga integritet måste också ha kommit i konflikt med kravet att ända upp i 40-års-åldern dela bostad med modern. Det kan också tyckas motsägelsefullt att den i mångas ögon främsta förespråkaren för fosterlandskärlek och landsbygdsromantik tillbringade en stor del av sitt liv i främmande land.

Mest kända är hennes två läseböcker Sörgården (den är en lärobok som utkom 1912 och användes som läsebok i första klass i den svenska småskolan) och I Önnemo (ur Hem och hembygd). 1913-46 trycktes Sörgården i 1 200 000 exemplar och I Önnemo i 1 050 000 exemplar. Båda orterna tillhör Östergötlands län.

Kuriosa, hon var dotter till Kungliga postverkets generaldirektör Wilhelm Roos vilket gjorde att Sveriges första postsparbanksbok ställdes ut på Anna Maria Roos. Fadern, Adolf Wilhelm Roos, född 21 juni 1824 i Kristinestad, Finland, död 19 januari 1895 i Stockholm, svensk ämbetsman.

Och i verket Fariseism i våra dagar (1902) riktade hon skarp kritik mot kyrkan. Boken väckte stort uppseende och en livlig debatt. Hon var även kritisk mot Luthers lilla katekes som lärobok i kristendom för barn och hon pläderade för kvinnliga predikanter, redan då! Ett spännande liv, men med en del tragedi...
En del till med dikten, ramsan m.m.

Källor:
runeberg.org
katalog.visarkiv.se
dikter.biblioteket.se
nad.riksarkivet.se
sv.wikipedia.org
ne.se

Barnböcker har ofta fantasifulla författare med barnasinnet i minne. En som gjorde mig nyfiken var Gull Åkerblom. Hon är född 1943 i Ulricehamn, är en svensk barnboksförfattare. 1947 flyttade de till Nässjö, och 1963 började hon läsa vid universitetet i Lund. Hon arbetade i 25 år som bibliotekarie i Åkarp. Hon har en man, tre utflugna barn, fem barnbarn, två hundar, siberian huskies (2010) och tidigare - en häst. Sheeba, och det är hon som är en av huvudpersonerna i de senare böckerna om Emily. Hon är mor till regissören Karl Frederik Lukas Moodysson, född 17 januari 1969, som fick sitt stora genombrott med filmen Fucking Åmål (1998).

Numera bor hon i ett litet hus i Kåseberga på Österlen i Skåne, nära havet och Ales stenar. Hon har varit produktiv och skriver på heltid. Gull debuterade som författare när hon var 49 år, med fantasyromanen "Johannesnatten" för läsare i de tidiga tonåren och fick bra betyg. Utan sin pappa och hans kärlek till böcker hade det nog inte blivit någon författare av henne då han var en s.k. "sagopappa", han berättade en massa.

En recesent, Kerstin Auraldsson, skrev bl.a. :
"En mycket mogen debut där midsommarnattens förtrollning vävs ihop med bäckahäst, asagudar, runtecken och ålderdomliga växter till en magisk och spännande berättelse. Det är spänst och kraft i språket och författaren kan förena det mytiska med verkligheten på ett fascinerande sätt". Aftonbladet utsåg "Johannesnatten" till en av det årets bästa ungdomsromaner, utkom 1992.

Citat Gull:
"När jag var liten älskade jag att kliva in genom de dörrar som böckerna öppnade upp för mig. På sätt och vis gör jag fortfarande samma sak men med en viktig skillnad: nu hittar jag själv på de där fantastiska världarna. Och det är faktiskt ännu roligare."

För yngre läsare finns en lättläst bokserie om lågstadietjejen Inez: "Trolleri, Inez!", "Inez långa väg till mormor", "Vem smyger på Inez?", "Heja Inez!" ,"Inez hjärta Sistan" "Inez och spökhuset och "Inez värsta vecka". Vardagsäventyr kring skola, familj, hundar och vänskap kryddade med en smula mystik. När hon inte skriver för barn och unga, reser Gull runt i skolor och pratar om böcker och skrivande. Hon har också arbetat med skrivarverkstäder och skrivit korta historiska berättelser till Kultur Skånes skånska historia.

1992 fick Gull Åkerblom Burlövs kommuns kulturstipendium, och 1997 fick hon Malmöhus läns landstings kulturstipendium. Några av hennes böcker finns översatta till danska , tyska och norska. 2003 mottog hon Bibliotekstjänst pris som årets lektör. Maria Gripe-priset 2007. En del boktitlar utöver de nämnda: Drakens ö, 1997, Isflöjten, 1999,  Ängel i snön, 1996 - och de sista nämnda: Silverkniven, 2009 och Emily och Sheebas föl: tionde och sista boken om Emily.

Källor:
bonniercarlsen.se
gullaakerblom.blogspot.se
opal.se
sv.wikipedia.org

Billingham

Mark Philip David Billingham är en mycket intressant författare och är en av Storbritanniens mest eftertraktade, även testat som stand-up komiker, men skriver numer böcker på heltid. Jag ser filmerna (böckerna) som en psykologisk inblick i både förövaren och - polisarbetet omkring, mer på djupet. Mark är född 2 juli 1961, är en brittisk författare av kriminalromaner och TV-manus och ett känt ansikte även som skådespelare. Han är född och uppvuxen i Birmingham och har skrivit en serie som TV4 visar nu, bra gjord, med kriminalkommissarie Tom Thorne som huvudperson.

Mark Billingham - född i Birmingham och växte upp i stadens förort Moseley. Klarade skolan rakt av och efter examen med en examen i drama, bildade han m.fl. ett socialistisk teatersällskap (Bread & Cirkus). I mitten av 1980-talet flyttade han till London gjorde en del mindre roller i ex. Dempsey & Makepeace och en del mindre kända här. 2001 publicerade Billingham sin första kriminalroman, "Sleepyhead", "Sömntuta".

Han är en själv deckarfreak och en verkligt "seriös samlare" och har hävdat att kostnaden för insamling av böcker inspirerade honom att komma in intervjuer och av granskning av böcker för att få gratis-exemplar. Han skrev, intervjuade, mötte människor osv. tiden efter.

Mark Billingham blev den första deckarförfattaren att vinna Theakston Old Novel Peculier Crime of the Year Award två gånger när hans roman Death Message vann andra gången 2009. Från tidig ålder skrev Billingham upp ofta "roliga" historier för att bli poppis och ha kul själv. Han använde detta senare, också med framgång, som  stand-up komiker.

Billingham skapade Detective Inspector Tom Thorne för sin debutroman Sleepyhead, 2001, där ett fall avslöjar de mörka djupen av ett snedvridet sinne. På sin hemsida kan man läsa att Tom Thornes karaktär skulle utvecklas som serien fortskred, och förbli oförutsägbar.

Billingham har fått nomineringar och utmärkelser i samband med alla sorter av sina olika karriärer. Han skrev, agerade och stand-up, men fick ändå tid stödja Wolverhampton Wanderers, fast hans huvudperson Thorne stöder Tottenham FC. Mark bor i Hertfordshire, i norra London med sin fru Claire och deras två barn, Katie, 16, och Jack, 14. Han gillar att köra Jaguar.

Igår visades på TV4 del 1 av hans Offerlek, av Mark Billingham och David Morrissey, med bl.a. David Morrissey och Aidan Gillen. "Den kretsar kring jakten på två seriemördare som jobbar tillsammans. Den kvinnliga huvudrollen görs här av ”Grey’s anatomys” Sandra Oh – som spelar en polis med näsa för kokain, och gör ett godkänt jobb med en ny, inövad brittisk accent. Välspelat och spännande, med en effektivt obehaglig stämning (källa *1*).

På gång är: 2 augusti: Marks nya fristående thriller, "Rush of Blood" publiceras.'

Morrissey som Thorne

Källor:
en.wikipedia.org
markbillingham.com
januarymagazine.com
imdb.com
tvguide.aftonbladet.se (*1*)

Alf Hambe, vår folkkäre diktare och trubadur, är sedan barndomen fascinerad av och med ett livslångt intresse för keltiska sagor och myter, och han har rest runt på Irland, i England och Frankrike. Själv upptäckte jag denna föträffliga musikant som ung, en sång om "Gråa män och gröna män" vill jag minnas. Han är då, med lite fakta - Alf Gunnar Hambe, född 24 januari 1931 i ett skolhus i kyrkbyn Rävinge. Kyrkan var en självklar hållpunkt i tillvaron men han blev aldrig tvingad. Hallndsbo som blev uppvuxen i en musikantisk poetisk lärarfamilj. Han kallas även titlar som viskompositör, författare och poet och/eller vissångare.

Sen tidiga barnaår tog fria övningar i piano och dragspel samt stort fantasiliv. Detta till trots avlade han studentexamen i Halmstad 1951 och lärarexamen i Helsingborg 1954. Någonstans häremellan fick han tag i en gitarr och han upptäcktes i slutet av 1950-talet. De första, senare publicerade, visorna kom till i en vindslya i Uddebo i Västergötlands "Knalledonien", där han vikarierade som lärare 1954-56. Äventyrslängtan förde honom till Göteborgs hamn, där han tog jobb som diskare och "mässkalle" i besättningsmässen på m/s Kungsholm.

Diskografin omfattar ett trettiotal skivor, och han har även tolkats av bl.a. Alice Babs, Fred Åkerström och Hootenanny Singers. Hambes visvärld är förlagd till Molom, en plats i gränslandet mellan fantasin och verkligheten där man "kan vandra mol allena". Molom lånar sin geografi från området runt Steninge, där Hambe bor tillsammans med sin hustru Ulla, de gifte sig i Göteborg 1959. En värld du tar dig fram i på slingrande stigar i sällskap med Vilse Per och Trampman, Parsifal Vilse Per och Odyssevs - eller nån annan man kan möta i "en värld i Belums tecken".

Hambe om tro:
"Jag är också en frågande person. Kyrkan är för mig ett sätt att förhålla sig till livet och döden. De troende ateister som klappar sig för bröstet är fullständigt makalösa. De sätter sig på Guds ställe. För mig är ateismen en egendomlig kortslutning."

1962 debuterade han med vissamlingen och sångberättelsen Astronaut till häst. 1965 kan betecknats som ett genombrottsår då första LP-skivan kom ut, Alf Hambe i Molom, tätt följd av dikt- och vissamlingen Visa i Molom. Han har också arbetat med annat som ex. översättningar från engelska, bl.a.två musicals, gjort sångspel för teaterscener och radio/TV.

Som författare finns det tre huvudlinjer hos Hambe: Den första är äventyrsglädjen som speglas i motiv från resor, bland annat på lift genom Europa och Nordafrika och strandhugg som besättningsman runt oceanerna. Den andra huvudlinjen är existensiella funderingar, ofta med dragning åt mystiken, färgade av starkt intresse för saga, sägen, mytologi. Hit hör även allmänmänskliga motiv - kärleken, naturen, funderingar över aktualiteter i samhälle och miljö.

Den tredje huvudlinjen återfinns i de visor som startade med Visa i Molom som Alf Hambe skrev 1963 vid sin barndoms strand i halländska Steninge en knapp mil från födelseorten. De speglar ett slags poetisk förtrollning; lika mycket bilder ur ett inre landskap som ett försök att peronligt måla ett kustlandskap som blivit hans hemvist sen slutet av 60-talet. Hambe har mottagit ett flertal belöningar, bland andra Evert Taube-priset både 1979 och 1990 (i samband med Taubes 100-årsdag), och Fred Winter-stipendiet år 2000. 1981 instiftades även ett stipendium i Alf Hambes namn.
   
I januari 2008 mottog han kungamedaljen Litteris et Artibus för "framstående konstnärliga insatser som författare och viskompositör". Lite fakta: Dikt- och vissamlingar: Requiem, Verbum 2007 och Ännu en sång om Den Gröna Dimmans Skog, Dahlberg 2001. Musikalbum, första och sista: Astronaut till häst, 1962 - Rekviem : nu är en dag framliden / av Alf Hambe och Hans Kennemark, 2007.

Källor:
sv.wikipedia.org
dahlbergforlag.se/hambe
hallekis.com
dagen.se

Julie Anne Peters är en kritikerrosad, prisbelönt författare, med mer än ett dussin böcker för unga vuxna och barn. Hennes bok, Luna, blev National Book Award Finalist. Jag som sett på håll ser kvinnan som kastar sig ut och berättar om sexualitet, kärlek, med egna ord, rakt och öppet. Själv är hon lesbisk, med en i mitt tycke spännande personlighet. Vem då?

Julie Anne Peters, född 16 januari 1952, är en amerikansk författare av ungdomlig fiktion, även för vuxna. Peters har publicerat 17 verk, främst romaner, med inriktning för barn och ungdomar, av vilka många behandlar HBT frågor. Peters böcker har publicerats i flera länder, däribland Sydkorea, Kina, Kroatien, Tyskland, Frankrike, Italien, Indonesien och Brasilien. Julie föddes i Jamestown, New York, under de peloponnesiska krigen, även om hon inte vet när det var, hennes egna ord. För henne är gammal historia som - förra helgen.

Hennes familj flyttade till Colorado när hon var fem år gammal, syskon är John, äldre bror och två yngre systrar, Jeanne och Susan. Deras hem var i princip öppet för herrelösa djur, vänner och släktingar. Hon har skrivit att man ej visste vem man hittade i badrummet. Lite hippiestuk känner jag?

"Det var bullrigt, men kul.Mina föräldrar skilde sig när jag var i gymnasiet, ett trauma som jag försöker fortfarande att återhämta mig ifrån".

Peters var bra i plugget, senare datorutbildad och Management Science från Metropolitan State College of Denver 1985. Under de kommande tio åren arbetade hon som analytiker, programmerare och systemingenjör. Hon jobbade så ända tills "hela vänstra halvan av min hjärna blev som ost", hennes ord. Hon fixade också en magisterexamen i företagsekonomi och datalogi. Hon jobbade också som pedagogisk, speciallärar- assistent i Jefferson County School District i Lakewood, Colorado 1975.

Peters började sin författarkarriär med publiceringen av sina två första böcker, The Stinky Sneakers Contest år 1992 och Risky Friends 1993. Hon bor med sin partner, Sherri Leggett, i Lakewood, Colorado. De träffades en gång på universitetet och de har varit tillsammans sedan dess. Kontroversiellt ännu och på frågan när hon först märkte sin sexuella läggning.

"Det ögonblick jag blev kär i en flicka. Jag tror att jag alltid vetat, bara inte erkänt det. Det har varit en resa. Du vet hur mödosam resan är om du går igenom din egen process och att "komma ut". Idag är jag ut och stolt och jag fortfarande älskar den tjejen. Vi har varit tillsammans i trettio + år. Jag önskar att jag kunde säga att vi möttes på dagis", skriver Peters.

Citat Julie Anne:
"Människor som skriver för unga läsare gör det av kärlek. Period. Vi är hungriga en stor del av tiden."

Kort om boken Luna - som uppmärksammats.
"Regan O'Neill har många av samma problem som andra tonåringar står inför. Men har hon också delat sin tid och rum med sin bror Liam ... som också är hennes syster. På natten blir Liam Luna: flickan fångad inuti kroppen av en 17-årig pojke. Luna är skriven för en ungdomlig läsarkrets, men vuxna läsare kan att njuta av berättelsen också. I likhet med hennes tidigare romanser, om att hålla en hemlighet, skriver Peters om sexualitet på ett uppriktigt och acceptabelt sätt. Historien om Luna är idealisk för att engagera en dialog, eller för att främja tolerans och förståelse för andra. Allt enligt en läsare.

Kvinnan med det annorlunda skrivsättet har publicerat t.ex följande: The Stinky Sneakers Contest (1992), How Do You Spell Geek? (1996), Revenge of the Snob Squad (1998), Love Me, Love My Broccoli (1999), Keeping You a Secret (2005), Far from Xanadu (2005), Between Mom and Jo (2006), grl2grl (2007), By The Time You Read This I'll Be Dead (2010) och She Loves You, She Loves You Not... (2011).

Hemsida:
http://www.julieannepeters.com

Källor:
thebookhaven.net
julieannepeters.com
en.wikipedia.org

Denne man märkte jag av en gång när jag som göteborgare åkte förbi Ramberget. Han har gjort en text som finns inskriven på en sten intill. Jag blev såpass nyfiken att jag sökte efter en bok av honom. Man fick gå in i ett förråd för böcker som tagits ur bruk, och jag fick låna den. Så, dags för fakta. Albert Ulrik Bååth (ofta A.U. Bååth), född 13 juli 1853 i Malmö, död 2 augusti 1912 i Göteborg, var vetenskapsman, skald och författare. Bror till Cecilia Bååth-Holmberg och gift 1894 med Emma (Lulli) Ahlberg, född i Vika.

Albert och hans maka Lullis är begravda på Östra kyrkogården i Göteborg. Hon överlevde sin make i 52 år, blev drygt 100 år gammal (2 april 1864 - 24 oktober 1964), avled i Göteborg. Två barn, Stig Lorentz Bååth, född 31 aug 1895 i Göteborg. Död 1970 i Norrköping samt - Hilding Teodor Bååth, född 18 nov 1900 i Göteborg. Död 3 feb 1980 i Växjö domkyrkoförs.

Albert Ulrik var docent i fornnordisk litteratur vid Göteborgs högskola från 1891 till 1911. Han hörde till åttiotalisterna och debuterade med samlingen Dikter (1879). Redan från första versen fann han den plats som städse kom att bli hans i den svenska litteraturhistorien. Bååths motiv var företrädesvis den skånska landsbygden - det landskap han själv växt upp i - och dess inbyggare i arbete och vila. Skildringarna var realistiskt tecknade på ett för samtida poesi nytt, handgripligt och konkret sätt.

Bååth hörde till en svensk-dansk adelssläkt och fadern Lorentz Andreas Bååth (född i Malmö) var kyrkoherde i Hammarlöv (tidigare även fängelsepredikant). Modern hette Alfhilda Lundberg (född i 16 aug 1822 i Ängelholm, död  19 okt 1899 i Tärna folkhögskola, Västmanland. Själv genomgick han Malmö högre elementarläroverk och blev 1871 student i Lund, 1877 avlade filosofie kandidatexamen och 1884 licentiatexamen och han blev 1889 ledamot av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg.

I sin livssyn står han närmare den idealism som representerades av vännen Viktor Rydberg. Förutom det starka verklighetssinnet kännetecknades Bååths första dikter av en varm medkänsla för livets styvbarn, för samhällets "små", även motsatserna mellan samhällsklasserna, mellan den omhuldade familjeflickan och gatans fallna, föraktade slinka, mellan storstadslivets förkonstling och lantlivets enkelhet kommer till synes i denna samling, där ofta en varm känsla bryter sig fram i en kärv form. En av hans dikter, Island (Vilar i vita, skummande vågor...), tonsattes av Henrik Möller för manskör och är fortfarande ett populärt nummer, framför allt i akademiska manskörer.

Hans senare poetiska diktverk är Nya dikter (1881), där bland annat erotiska dikter finns upptagna, Vid allfarväg (1884), På gröna stigar (1889, med ljus och frisk helstämning), Svenska toner (1893, där nationella stämningar härskar), Ungmön från Antwerpen och andra dikter (1900) samt de större berättande dikterna Marit Vallkulla (1887), med ämne från häxprocessernas dagar, och Kärlekssagan på Björkeberga (1892), där han en smula idealiserande behandlar vagabondskalden Lars Wivallius kärleksäventyr.

Albert Ulrik Bååth var mycket god vän med James Keiller och när Göteborgs stad lät uppföra Keillers park förevigades en av Alberts dikter (det jag nämnde inledningsvis), skriven i det isländska versmåttet ljódaháttr i en steninskription:

Må ung och gammal
i grönskan trivas.
Vinne de styrka i hvilostund.
Råde här glädje
och ädel gamman.
Hållas i helgd må hällar och lund.

Han avled efter en kort tids sjukdom i sin sommarbostad i Gottskär 59 år gammal. Enligt A. W. Lundberg härstammar Båth-släkten från Magnus Baad, landsdomaren som var verksam i Lund i början av 1400-talet. I släkten finns två konstnärinnor Maja Bååth och Bertha Bååth. Den 70-årige Jöns Hansson Båth gifte sig med den 50 år yngre Elna Mårtensdotter.

Källor:
sv.metapedia.org
sv.wikipedia.org
litteraturbanken.se
runeberg.org
ub.gu.se
swedish-wikipedia.wiki-site.com
skanskebatar.se

Anna Greta Wide, född 1920 i Göteborg, död 1965 vid bara 45 års ålder. Hon var en svensk poet som skrev totalt sex diktsamlingar. 1963 upptäcktes cancer och det blev många vistelser vid Jubileumskliniken i Göteborg.

Ur samlingen Den saliga osäkerheten, 1964.

Den saliga osäkerheten
Den osäkra saligheten
Den osaliga säkerheten
Den säkra osaligheten

Allt detta låter väl säga sig
Men aldrig: den säkra saligheten
Och aldrig: den saliga säkerheten

Då halter sanning och rytm.
Någonstans måste nejet in.
Så är människans villkor.

Anna Greta var en lyriker som genom sina finstämda och formfulländade, men sparsmakade dikter, har kommit att älskas av många. Hennes fader var folkskollärare, hon utbildade sig vid flickläroverket i Göteborg och avlade filosofisk ämbetsexamen (fil mag) vid Högskolan med toppbetyg år 1951. Redan under studieåren var hon känd som en seriös diktare, som inte var opåverkad av det som hände utanför Sveriges gränser under 40-talet.

Hon arbetade som adjunkt i svenska för pojkar vid Göteborgs praktiska realskola och i Kungsbacka samrealskola. Anna Greta Wide vann som gymnasist en rikstävling genom en dikt om Afrodite. Hennes lyriska förebilder var Harriet Löwenhjelm och Karin Boye.

Hennes skrivarvärld blev med tiden alltmer präglad av ett inre sökande som förde till intensiva uttryck av mänsklig erfarenhet - av sina egna insikter - detta var viktigt! Stumhet, oföddhet, vanmakt blev den mylla ur vilken reste sig trotsiga uttryck för livsvilja och mod och tro på ljuset.

Hon debuterade 1942 med den formfulländade Nattmusik (L) och man har sagt att just musiken spelar en viktig roll i hennes lyrik. Det stora obegripliga, som vi kommer ifrån och behöver hämta kraft hos, benämnde hon hav, moderssköte, vagga i jordens medelpunkt eller den tyste störaren.

1955 kom, efter tio års tystnad, Dikter i juli, inte ett rekviem, men ord för en efterlevande som måste klara sig utan stöd. Den saliga osäkerheten (L) är ett försök att låta frågorna förbli obesvarade, att inte söka lä trots behovet av trygghet. I de första diktsamlingarna dominerar centrallyriken medan hon övergår i de två följande samlingar till en friare mer modernistisk stil för att sluta med två innehållsmässigt religiösa diktsamlingar.

Några andra av hennes diktverk är, Orgelpunkt, 1944, Broar, 1956, Kyrie, 1960 och senare: Dikter av Anna Greta Wide, i urval av Gunnel Vallquist, 1989.

Källor:
margaretabjorndahl.se
lund.se
nordicwomensliterature.net

Efter 40 år som författare i Sverige kallas han fortfarande för invandrarförfattare. Det är som sådan han bjuds in och som sådan han tillfrågas. En som ser på detta land "utifrån" anser många, men Theodor tycker han ser det inifrån. Vem är mannen, också ofta sedd i media. Theodor Kallifatides, född 12 mars 1938 i byn Molai på Peloponnesos i Grekland, flyttade till Sverige 1964. Han är författare och översättare. Han erhöll titeln professors namn av Sveriges regering 2000. Gift med Gunilla, barnen Markus och Johanna, och barnbarn.

Efter grekisk studentexamen 1956 var han även skådespelare, sedan studerade Kallifatides teater, verkade som skådespelare och fullgjorde landets 27 månader långa militärtjänst. Till en början arbetade han som diskare och tidningsbud samtidigt som han läste Strindberg för att lära sig svenska och studerade filosofi; han tog fil.kand. 1967. Han arbetade som lärare i filosofi och praktisk filosofi, sedan som chefredaktör för Bonniers litterära magasin.

Efter debuten 1969 med en diktsamling, har Kallifatides framförallt skrivit romaner. Han har dessutom varit verksam som översättare, och lanserade därigenom Mikis Theodorakis och dennes problematik för den svenska publiken. Under slutet av 1970-talet började han utreda kärlekens väsen liksom invandrares situation i Sverige. Han har författat några kriminalromaner, historiska romaner, samt reseskildringar och reportageböcker. Han har också skrivit för film, TV och teater. Hans verk har översatts till andra språk, bland annat grekiska, engelska och franska.

Isadora, en vanlig läsare, skrev en recension om boken Vänner och älskare (2008) - om femtiofemårige Georg Andreasson, chef för ABF i Stockholms län, som står inför stora förändringar i livet. "En mjuk och fin berättelse om kärlek, längtan, åldrande och, som vanligt hos Kallifatides, om främlingskap. Boken bör med fördel läsas långsamt så att man inte missar några av de små pärlorna som författaren lämnat längs vägen."

Ex på böcker som: Minnet i exil: dikter (1969), Utlänningar (1970), Tiden är inte oskyldig: dikter (1971), Kärleken (1978), Ett liv bland människor (1994), För en kvinnas röst: en kärleksdikt (1999), Ett enkelt brott: kriminalroman (2000) och senast: Det gångna är inte en dröm (2010).

Priser som, Litteraturfrämjandets stora romanpris 1982, Siripriset 2007 och Signe Ekblad-Eldhs pris 2008. En läsvärd man.

Källor:
immi.se
sverigesradio.se
sv.wikipedia.org
dn.se
pocketklubben.se
boksidan.net

Elizabeth "Liz" Murray (född september 23, 1980 är en amerikansk, inspirerande talare som är mest känd som att ha varit hemlös i sin ungdom och som har övervunnit sin svåra ungdom och lyckats nå framgång. En svår barn-, ungdom, minst sagt.

Murray föddes i en lägenhet på University Avenue i Bronx, New York den 23 september 1980 - barn till fattiga och narkotikaberoende föräldrar som senare utvecklade HIV. Hon blev hemlös strax efter att hon fyllt 15 år, när hennes mamma dog av aids, och hennes pappa flyttade till ett härbärge för hemlösa.

Murrays liv vände när hon började delta i den humanistiska Academy på Manhattan . Fast för att få börja på gymnasiet krävdes en adress, därför valde hon en på måfå. Hennes syster Lisa fanns med, hon var tre år äldre. Liz skötte dessutom om sin sjuka mor Jean, hennes far, Peter, var också kokainmissbrukare, var arbetslös. När hennes mor gick bort blev de enklaste "begravning" som fanns, i princip en plats delad med flera...

Hon har aldrig känt sig bitter eller arg, nämner att hon fått kärlek när det inte var så att föräldrarna var "höga" vilket var vanligast. En dag trampade Liz av misstag på en injektionsnål i lägenheten. I månader höll hon det hemligt och slutligen berättade hon för en granne, och han tog hand om henne så hon fick göra sitt livs första hiv-test. Det kom tillbaka negativt, liksom de dussin eller flera tester hon har tagit under åren sedan dess. Men Liz minns fortfarande oroliga veckorna av väntan på resultat som första gången. De flesta barn tror att de är osårbara. Vid 11 år visste Liz redan annat. Hon själv miste oskulden som 15-åring. Det var fattigt och de var alltid hungriga, men hon drevs av en inre tro att lyckas.

Hon fick ett New York Times-stipendium för behövande studenter och kom in på Harvard University höstterminen 2000! Hon lämnade Harvard år 2001 för att ta hand om sin sjuka far och börja med föredrag, tal, och senare återupptog hon sin utbildning vid Columbia University för att komma närmare honom. Enligt hennes bok Breaking Night, klarade hennes äldre syster, Lisa, college i New York och blev lärare för autistiska barn.

I slutet av 2006 dog hennes far i aids. Hon återgick till Harvard 2006 och utexaminerades i juni 2009. Fr.o.m. augusti 2009 har hon börjat med att ta doktorandkurser vid Harvard Summer School och vill ta en doktorsexamen i klinisk psykologi för att människor från alla samhällsskikt ska ha råd få hjälp. Hon är grundare och chef för Manifest Living, ett företag som ger en serie workshops som skapar kraft för vuxna att skapa och våga tro och göra saker med sittg liv.

En TV film har gjorts om Murrays liv - Hemlös till Harvard: The Liz Murray Story, släpptes 2003. Filmen gick f.ö. söndag 4/3 på TV här hemma, stark film enligt de jag frågat. Liz Murray skriver i New York Times (USA) & Sunday Times (Storbritannien) och - bästsäljande memoarer "Breaking Night" släpptes i september 2010. Efter jag läst har jag också insett att ibland - är allt möjligt och underverk sker, med tro och kraft! Vilka människor, vilken vilja...

Källor:
people.com
poz.com

Louise Epstein, född 16 juli 1965 i Malmö, är en svensk journalist och författare. I Malmö tillbringade hon mycket tid vid havet och på Limhamns bibliotek. Läsningen var omfattande och planlös. Louise har studerat litteraturvetenskap och idéhistoria vid Lunds universitet och på Dramatiska institutet. Hon arbetar på Sveriges Radios kulturredaktion, har arbetat där i drygt tio år. Hon har också arbetat som lärarvikarie, vårdbiträde, kyrkogårdsarbetare och författare.

Under en period gjorde hon tillsammans med Anna Tullberg "Udda fredag". Hon har favoritböcker: Chinua Achebe, Allt går sönder, utmärkt bok om koloniseringen av Afrika. ”W eller minnet av barndomen” av den franske författaren George Perec. Dessutom är hon mycket förtjust i Tove Janssons muminböcker.

I radio kör hon nu Epstein i P1, tisdagar och torsdagar kl 15.03. Hon beskriver programmet såhär: "Varför?" är en fråga som borde ställas oftare och det tänker hon själv göra i sin talkshow:

- Jag söker alltid efter sammanhang i vardagen och min ambition med programmet är att världen ska kännas lite större när man lyssnat.
I programmet medverkar allt från kockar till skuldsanerare och konstsamlare. Radions korrespondenter ger utlandsperspektiv på aktuella frågor och Louise Epstein tipsar om litteratur i sin bokklubb.

Hon är gift och har tre tonårsbarn. En spännande kvinna att höra och läsa mer om? Välj...

Bibliografi: En trollkarl vittnar inte, 1992 och Sju dagar i augusti 1994.

Manus till: Den poetiska vaudevillen - för vem förvandlas skogen (1991) film, 15 min med bl.a. Åsa Egnér,
Annika Olsson och Colbjörn Lindberg. 

Källor:
sv.wikipedia.org
sverigesradio.se
sfi.se
interbib.se