Dikt om mat av Lilla My
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [1]
19 november
kl. 21:26
Att veta va´ man ska eta
e intä allti lätt.
Då kan dä va bra att veta
att mat är lätt som plätt.
Man tar det som man haver
och stoppar i sin mun.
Och om det är kadavär,
så sjär en sjiva tunn.
Dikt av Lilla My
(visst var den bra!)
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [1]
Jennifer Lopez
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [0]
19 november
kl. 20:55
och Sandra Bullock har även de insett det vackra i att ha lite hull:-)
Om ni vill se fler kändisar som insett det, så klicka på bilderna:-P
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [0]
Något att hålla i när åskan går;*)
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [3]
19 november
kl. 12:07
Enderby!
av
Anthony Burgess
Å, så grov och vulgär hon hade varit. Femtio kilo fläsk med ringar och broscher, stinkande i himlens höjd av kvinnolukter fräna som av välhängd hare eller övermogen biff, med sängkammaren översållad av smutsiga underbyxor, kombinationer fulla av smulor och unkna korsettskyddare.
Hon hade uppsvällda fingerleder, pösande handflator, handleder med fettvalkar och snigelvita överarmar som verkade oanständiga som lår när de var blottade.
Hon hade liktornar, knölar, förhårdnader och åderbråck. Hon var frisk som en sugga men jämrade sig ständigt över värk i alla leder, evig migrän, ont i ryggen och tandvärk. Det värker i bena på mej så jag kan dö, brukade hon säga.
Hon hade liktornar, knölar, förhårdnader och åderbråck. Hon var frisk som en sugga men jämrade sig ständigt över värk i alla leder, evig migrän, ont i ryggen och tandvärk. Det värker i bena på mej så jag kan dö, brukade hon säga.
Hon släppte ljudligt väder även på offentlig plats. Doktorn säger att en ska släppa utet. En kan alltid be om ursäkt sen. Hennes vanor var avskyvärda.
Hon petade tänder med gamla spårvagnsbiljetter, rensade öronen med hårspännen där vaxet hon fick ut satt som en hårdnande, mörknande klump i kröken, kliade sina könsdelar med ett tändsticksraspande läte som hördes genom två rum.
Hon petade tänder med gamla spårvagnsbiljetter, rensade öronen med hårspännen där vaxet hon fick ut satt som en hårdnande, mörknande klump i kröken, kliade sina könsdelar med ett tändsticksraspande läte som hördes genom två rum.
Hon gjorde groteska smörgåsar till alla sina mål eller klippte sitt kött med sax, spottade ut tuggade baconkanter eller fläsksvål på tallriken igen, grävde ut köttfibrer ur sina grottliknande kindtänder och höll upp dem till allmän beskådan, petade loss större bitar med ett kladdigt korvfinger,
rapade som ett fartyg i dimma, mådde illa av porter på lördagskvällarna.
rapade som ett fartyg i dimma, mådde illa av porter på lördagskvällarna.
Hon åstadkom ljudliga basunstötar på toaletten, pladdrade på utan syntax och med vulgärt uttal, fnös åt alla böcker utom Old Moores Almanac vars apokalyptiska illustrationer hon begrep.
Hon var bokstavligen illiterat i hela sitt liv och undertecknade checkar genom att kopiera sitt namn från en flottig papperslapp, rita av den med stor omsorg som kineserna ritar sina ideogram.
Hon var bokstavligen illiterat i hela sitt liv och undertecknade checkar genom att kopiera sitt namn från en flottig papperslapp, rita av den med stor omsorg som kineserna ritar sina ideogram.
Hon serverade mestadels ljummen mat efter att först ha förvissat sig om att flottet var ljummet. Men hon lagade gott te med mycket garvsyra och lärde unge Enderby tekniken för att han skulle kunna ge henne en kopp på morgnarna: tre skedar per person och två för kannan, kondenserad mjölk hellre än färsk, rikligt med socker.
Sjätteklassisten Enderby brukade stå bredvid sängen medan hon drack - ett rufsigt, rynkigt, uppsvullet vrak,
fast egentligen drack hon inte: det verkade som om teet sögs upp av hennes kropp som av uttorkad jord.
En dag skulle han lägga råttgift i hennes kopp. Men det gjorde han aldrig, fastän det fanns råttgift i köket. Om han avskydde henne. Ni anar bara inte...
Sjätteklassisten Enderby brukade stå bredvid sängen medan hon drack - ett rufsigt, rynkigt, uppsvullet vrak,
fast egentligen drack hon inte: det verkade som om teet sögs upp av hennes kropp som av uttorkad jord.
En dag skulle han lägga råttgift i hennes kopp. Men det gjorde han aldrig, fastän det fanns råttgift i köket. Om han avskydde henne. Ni anar bara inte...
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [3]