Dust N' Bones

I väntan på att bussen som ska ta oss tillbaka till stan anländer slår jag ihjäl tiden med att skriva några rader. Det kommer att handla om hur jag blev Ozzy för en kväll. Orsaken är galet idérika arbetskamrater och förestående halvsekelsdagen.

Det finns mycket att berätta. Till exempel om affischer som satt uppe på gästgården när vi anlände. Eller om nitbältet, eller om dito armbandet av värsta metalstuket. För att inte tala om långrocken med nitar och andra metallattiraljer jag förärades med framåt kvällen. Och icke att förglömma: det svarta hårsvallet. Värsta metaloutfiten kan jag lova.

Häftigast var nog ändå mottagandet efter bastubadandet vid stranden. Hela gänget tog emot och även de hade anammat heavy metal grejen. Snacka om häftigt! Det blev en kanonkväll med ett balanserat "program" och en fantastisk middag. Det blev musik i min smak. Det blev tavla med rim och tavla med motiv och det blev presentkort på kulturellt hus. Det blev frågetävling med mig som tema. Några lyckades pricka in 9 av 12 rätt och de förärades så klart med priser.

Eftersittningen bjöd på sanslösa resonemang och skratt i kubik. Kort sagt en häftig kväll skapat av häftiga jobbarkompisar. Tusen tack - det här blir ett minne för livet!