Dust N' Bones

Solen har visat sig från sin allra vackraste sida idag. Den har gassat över vår stad och glatt många med sin guldgula glans. På Facebook och andra siter visas bilder från allehanda ting vi pysslar med i vårsolen. Vill verkligen inte uppfattas som en glädjedödare. Men visste du att UV-strålningen just nu i norr är lika stark som på Sicilien?

Självklart vill vi, och ska, ut och njuta. Det är givet efter en lång vinter med mörker och kyla. Finns knappast någon själ som inte sprätter till när vårsolen börjar värma på riktigt. Fast vi kanske ändå ska ha i åtanke att solens strålar de facto tar hårt även i vår del av världen.

Fotbollsallsvenskan har dragit igång. Är månne IFK Göteborg på väg att göra en hockeydjurgårdare den här säsongen. Favorittippade som de är har de inlett säsongen mindre bra. Djurgården spelade sig till Allsvenskan i hockey. Tror dock inte att Änglarna faller ihop på samma sätt. Säsongen är lång och innan vi summerar torde de klivit upp ett antal pinnar i tabellen.

Fredag den trettonde idag och många har bad feelings. Andra ser det som sin turdag. Vilken är din lyckodag?

Brynäs. Av historiska skäl har jag inte mycket till övers för den klubben. Men självklart får en klubb som bär de rätta färgerna min support i finalspelet.

Ni som följer mig här vet att jag tagit mig genom en och annan bok genom åren. Just nu är El Choco i blickfånget. Fick låna den av en svåger. Har kommit 100 sidor in i den och so far håller den hyfsad kvalitet - inte mer. När jag är i mål med El Choco blir det Kallifatides igen. En av två favoritförfattare. Den andre är Carlos Ruiz Zafón.

Det blev en del skriverier och tyckanden efter att TV4-kommentatorn Pontus Kåmark uttryckte sitt missnöje över den dåliga kvaliteten i en av halvlekarna vid en av Sveriges matcher i pågående VM.

Finns de som undrat. Varför inget nytt på bloggen längre. Jag kan inte skylla på att bläcket torkat. Om så väl vore. Det handlar mer om att det brustit i drivkraft. Uppslag har funnits, men det har stannat vid tankar. Inget på pränt.

Nu är det dock dags igen. Hur frekvent det blir den här gången är skrivet i sanden. Massor har passerat revy sedan vi senast sågs här och allt går inte att resonera kring här och nu.

Känns som att det som omnämnts mest i media är den arabiska våren, protesterna mot nedskärningarna i Grekland, Italien och Spanien, och kungens klavertramp. En och annan ställer sig på kungens sida och tycker att vi ska lämna hans privatliv osynat. Jag är inte för den tesen. Varför ska vi inte syna statsmannen som ärvt sin post när andra på skalan får utstå mediernas närgångna bevakning.

Vi lever i en tid när det mesta lyfts fram och frontas. Det ska inte gå att nöja sig med att "vända blad" och klampa vidare som om ingenting har hänt. Tänk om vi andra skulle jobba efter samma handbok. Vilket samhälle skulle vi då få...

Den arabiska våren har fått några förbrytare på fall. Ännu återstår en hel del att göra och vad händer egentligen när mediernas bevakning bytt fokus. Vilka tar över och vad är deras vision, vad vill de? Det sägs inte så mycket om det efteråt. Vi får inte veta så mycket om vad folket som kämpat så hårt går mot för framtid.

På mina promenader runt vår sommarfagra stad lyssnar jag gärna på intressanta radioprogram, här är P1 outstanding. Ett av deras program handlade om händelseutvecklingen i Jemen och Libyen. Ett annat belyste Colombia och dess problem vs potential.

Det här fick mig att tänka på hur fantastiskt det är att leva i ett land fritt från maktgalna härskare som har våld, skrämsel och förtryck som metod. Eller där vi har rätt att uttrycka oss utan rädsla för replissarier (nåja, inom vissa ramar kanske).

Visst finns det ett och annat som inte fungerar tillfredsställande i vår del av världen. Ur ett globalt perspektiv menar jag ändock att vi har något att värna om och att uppskatta (i dessa dagar är t o m vårt väder helt underbart). Apropå omvärlden - skickar en tanke till Bella som en tid framöver verkar för en bättre vardag på plats i Afghanistan.

Ni som följt mig här vet att jag brukar lufta mina åsikter om olika sportsliga händelser, främst inom hockey och fotboll. Självklart kan jag inte bortse från Luleå Hockey som i motsats till de flesta förhandstips bjöd på en ypperlig elitseriesäsong. Det tackar vi som är röd-gul-svarta i hjärtat särskilt för. Dessutom ser det ut som att vi går ännu en intressant säsong till mötes.

Jag kan inte heller förbise Barcelonas kölhalning av Manchester United i finalen i champions league. Vilken uppvisning vi bjöds på. Sällan har väl två fotbollsfilosofier haft så tydliga ansikten. På ena planhalvan ett gäng som försökte med långsparkar och chanspass. På andra sidan raka motsatsen. Ett lag med individuellt skickligare spelare på varje position. Lirare som bjöd på finess, finlir, klacksparkar och tunnlar. I en match av den kalibern - Visca Barca!

Idag hågkommer medierna 25 årsdagen av Palmemordet. Detsamma gör jag för Palme var en person som inte lämnade någon oberörd. Han tog debatten och han sa vad han tyckte och tänkte. Antingen älskade man honom eller så tog man avstånd från honom. Precis som det ofta är med karismatiska personer. Oavsett vilken sida man stod på berördes man av Olof Palme. Eller som kvinnan som intervjuades på mordplatsen idag sa: han berörde, han var som en nära anhörig på något sätt.

Man kan ana vad Palme skulle ha sagt om Bildts undvikande svar på frågor som berör det som den senaste tiden har hänt i Mellanöstern och i Arabvärlden. Samtidigt saknar sossarna av idag det mesta av det Palme stod för; karisma, självförtroende och driv. Samtidigt såg han människan i alla sammanhang.

• Det härliga vädret lockade ut mig på en rask promenad efter jobbet. Nödvändigt för skallen var fylld efter en hektisk arbetsdag. Behövde luft... liksom.
• Nu är det dags för TV och seriefinalen i Serie A mellan Milan och Napoli!

Som ett brev på Posten. Ungefär så. Häromdagen gav jag luft åt min beundran för brevbärarna som susar fram på sina moppar oavsett hur kallt det är. Idag läser jag att skyddsombuden på Posten kräver köldgräns. Inte 15 minusgrader. Inte 20. Inte 25 och inte 30 heller. Men 38 minusgrader. Japp! Du läste rätt, -38 grader vill de ha som köldgräns för både postiljer och tidningsbud.

Varför just vid minus 38 grader kan man ju undra. Nåja, personligen skulle jag ha svårt för att jobba utomhus vintertid. Det är liksom inte min grej. Våren däremot är en fin tid. Då väcks allt till liv igen och vi gläds när ljuset och värmen återvänder. Det triggar och ger kraft efter en lång vinterdvala.

Ikväll ska jag bänka mig för att ta del av vad omtalade multikonstnären Thorsten Flinck erbjuder på scen. Det är Flinckpremiär för min del live och jag ser fram emot kvällen. Ska bli spännande att se och höra honom in action.

• Luleå Hockey is back on ice - också spännande...
• Minus 29 tre mornar i följd - kommentar överflödig!
• Arsenal-Barca i CL - grymt sevärt, retur 8 mars!

INIESTA! I matchens skälvande slutskede fick den store (lille) liraren läget. Då satt den. Snacka om att näta vid rätt tillfälle. Holländarna protesterade vilt och visst, det skulle varit hörna i anfallet innan. Å andra sidan sett skulle minst en av de orangeklädda visats ut tidigt i matchen för sitt brutala spel. Nu dröjde det till långt in i förlängningen innan det skedde och då beroende på Heitingas andra varning.

Jag har alltid haft respekt för Holländsk fotboll. Men efter deras stundtals brutala spel i finalen har den till stora delar falnat. Den Holländske superspelaren (deras främste genom tiderna) Johan Cruyff skriver bl.a. "Holland förtjänade att tidigt spela med nio spelare, på grund av tacklingar som var så fula att till och med jag sårades".

Nåja, det blev i alla fall det lag som var mest intresserat av att lira boll som till slut vann finalen. Europamästare och världsmästare - inte illa!

Helgen innehöll många trevligheter. Inte bara för Spaniens VM-guld. I fredags drog ett gäng polare med mig på en hejdundrande svensexa. Även bror som går åstad och byter ring med sin Karin på lördag hämtades samtidigt av ett annat gäng. Kanonfint arrangerat och ännu en gång ett stort tack för allt. Vissa "tävlingsmoment" genomfördes kanske inte riktigt som det var tänkt, kan ha berott på visst vätskeintag. Men skoj hade vi och om ett par dagar ses vi igen!

Härligt! Den segern satt så otroligt skönt. Är det någon fotbollsnation av klass som gjort sig förtjänt av en VM-final är det tvivelsutan Spanien. Vilken härlig uppvisning i semin mot Tyskland.

I inledningen av VM skrev jag att mitt hjärta bultar extra för Spanien och Italien. En favorit föll som en fura. Den andra har tagit sig till den stora finalen. Spanjorerna visade i semin att laget består av enastående skickliga lirare. Tyskarna jagade spanjorer och VM-bollen Jabulani, oftast fick de se ryggen av Xavi, Iniesta, Pedro och de andra lirarna i Spanien. Och kan det bli bättre än att gamle (nåja) Puyol avgör. Jag har otaliga gånger konstaterat att katalanen har ett enormt hjärta för sitt lag, oavsett om han lirar för Barca eller för landslaget. Det visade han i semin där han var kung i försvaret under stora delar av matchen.

Häftigt att Spanien och Holland gör upp om VM-bucklan. Två nationer som är väl värda den här framgången. På söndag är det dags. Då avgörs allt. Forza España!

Det närmar sig och jag ska erkänna att jag är en aning kluven. Den har varit min trotjänare i många år men nu är det tid att ersätta den. Batteriet börjar ge upp och efter lite längre samtal krävs laddning på nytt (det verkar å andra sidan även gälla de moderna pekmobilerna).

Som du förstår handlar det om min mobiltelefon. Värre än så är det inte, men det känns både och för den har fungerat klanderfritt i alla år. Inte ens batteriet är utbytt. Modellen heter K600 och det är förstås en S E. Nu är frågan vad jag ska sätta mina slantar på: Xperia, HTC eller Iphone...

K600 erbjuder funktioner och smartness som gör att jag är supernöjd med telefonen. Den är helt enkelt otroligt logisk och användarvänlig och jag är tveksam till om jag kommer vara lika nöjd med ersättaren, för det verkar vara mer problem och strul med dagens mobiler. Visst innehåller de mycket mer än för bara något år sedan, frågan är om allt är nödvändigt.

Nåja - utvecklingen går (förhoppningsvis) framåt och kanske landar ersättaren i min ficka inom några dagar. Frågan är om det blir i ett par shorts för sommaren 2010 tenderar att vara lika ambivalent som mina funderingar inför mobilbytet.

För er som inte har en susning om vad jag snackar om när jag berör min plikttrogna K600 publicerar jag en bild som hjälp.

Nu några rader om fotbolls-VM. Spanien gjorde sitt mot Portugal igår och nu väntar fyra superintressanta tillställningar i kvarten: Holland-Brasilien, Tyskland-Argentina, Spanien-Paraguay och Ghana-Uruguay, varav den sistnämnda känns mest ointressant. Synnerligen svårtippat, men självklart ser jag fram emot att Spanien skickar hem ett strikt spelande Paraguay. Argentina vill jag också ha kvar och slår mina önskningar in väntar semifinal mellan Spanien och Argentina. Jösses vilken match det skulle bli...

Ser att klockan har passerat 17, samma siffra som antalet dagar till vår stora dag!

Så var det dags igen. Samma visa på nytt. Fortsätter det på det här viset får vi inte många lördagar tillsammans innan det är dags att byta ringar. Idag var det ett nytt gäng som drog iväg med min blivande maka. För andra lördagen i följd.

Nåja, jag får roa mig med fotboll och det är inte helt fel. Särskilt som blygråa skyar sveper förbi på rad utanför fönstret. Maradona - denna märkliga man som på nåt vis alltid hamnar i fokus är kanske på väg att föra sitt lag till nåt stort. Ska vi snacka fotboll går inte att bortse från Diego. Den lille mannen har en näst intill mytisk förmåga att hamna i fokus och frågan är om det inte är en genomtänkt strategi. Mourinho jobbar liksom på samma sätt: allt ljus på mig. Följden blir att fokuseringen på spelarna minskar och coacherna blir de som nagelfars och analyseras. Ska bli intressant att se hur långt det räcker för Maradona, Messi & Co.

Kanske slutar det med att vi får se Maradona springa naken genom Buenos Aires gator.

Trogna läsare har kanske noterat att jag inte nämnt dagens bröllop en enda gång på min blogg. Det beror helt enkelt på att det står mig upp i halsen. Då inser du också att val av arena idag är enkel. Flärd och spektakel stå tillbaka för fotbollsspelande figurer. Noterar dock att man tömt häkten i huvudstaden. Syftet sägs vara att ge plats åt nya adepter som på den brottsbeströdda stigen vandrar. För det kan väl knappast vara för att bereda plats åt överförfriskade bröllopsgäster ur aristokratin...