Dust N' Bones

Så var vi där igen. Tiden rusar fram och vi med den. Vår årliga arla promenad på julaftonsmorgon är avklarad. Desamma gäller ett härligt bastubad. Som traditionen bjuder tog vi en del foton. I motsats till de senaste två åren bjöd den här morgonen på behaglig temperatur med endast ett par minusgrader. Gårdagens ösregn (!) drog tack och lov vidare. Det är inte mycket snö att tala om, men för min del räcker det med ett tunt lager. Ha en fin julhelg med era nära och kära. Skänk även en tanke till de som är ensamma i helgen... God Jul till er alla! Buon natale a tutti!

Luleå julafton 2011

Byggnationerna i kvarteret hunden har jullov.

Ståtlig kran bygger Luleås framtid.

Museet firar jul. Notera tomtenissarna i fönstren.

Nissarna håller koll i museet...

BBB i vintervila. Om någon månad är det full fart igen.

Vy från staden ut över södra hamn. Förra året vid den här tiden höll isen för promenader. I år är det inte så!

Tomtarna är på plats i stadsparken i år igen!

Paketerade paket.

Storgatan en stilla morgon i staden.

Snöfritt längs Storgatan: julafton 2011. God Jul!

I morse var det dags för vår årliga julaftonsmorgonpromenad (kan man skriva så, och kan man kalla det årliga efter två gånger...). Digitalmätaren visade cirka -18 när jag och gumman gav oss iväg och det var fortfarande mörkt ute. Månen skymtade mellan husen och bidrog till att ge den arla morgonstunden en smutta magi. Det blev en timmes promenad runt ett vintrigt Luleå och även den här julen fick kameran hänga med. Resultatet kan ses nedan.

I radion är tomten gäst, och baske mig - låter inte den gamle farbrorn väldigt likt Sven Wolter... Kidsen står på kö för att få en pratstund och nyss ringde en femårig grabb och frågade "hur hinner tomten till alla hus samma dag" och sedan "tack för akvariet". Det är underbart att lyssna till barn som ställer frågor till tomten.

I skrivande stund skickar solen vinterbleka strålar över staden. Snöklädda träd lyses upp och vi bjuds vackra vinterbilder som förhöjer julstämningen ytterligare (varför stavas ytterligare så ofta med två "g"). Här hemma fixas det med mat som hör julen till. Just nu är köttbullarna i fokus. Julmiddagen avnjuter jag och hjärtevännen hemmavid i lugn och ro. Det är också något jag önskar er alla, en rofylld och fridfull julhelg. Kanske ses vi i morgon bitti på julottan i Domkyrkan.

Luleå har fått en stake av rang. Den lyser upp sin plats och bjuder en vacker entré mot stan sett från norra infarten. Du ser den längre ner i det här inlägget. Men först ska vi snacka säng, tapet och golv. För nu är det dags. Vi är på gång...

Efter att vi flängt runt och provlegat runt om i möbelhusen i Luleå bestämde vi oss till slut för en Lectus Impress. Den kändes suveränt skön och blir dessutom en snygg möbel. När vi kommit så långt var det dags att besluta sig för ett nytt sovrumsgolv. Det var däremot enklare och vi landade i en heltäckningsmatta i ljus kulör. Ser fram emot att sätta ner fötterna och njuta av ett ombonat golv med skönare känsla än det trädito vi nyttjat so far.

Igår var det dags för tapetval och det är inte alldeles enkelt för utbudet är enormt. Ett gångbart tips är att innan bestämma sig för en eller ett par färgnyanser och eventuella mönster som man kan tänka sig att leva med en tid. Vi landade inte helt otippat i Midbecs kollektioner. De har ett synnerligen läckert sortiment och våra val föll på en guldaktig nyans för såväl fondvägg som övriga väggar.

Hoppas alla bitar faller på plats innan julhelgen och jag ser fram emot stunden när vi får sätta oss ner och njuta av det nya. Gärna med en värmande glögg och en kaka av peppar.

Här kommer den utlovade bilden på staken, kvalitén är dock inte den vassaste.

Vi har gjort vårt val och får stå vårt kast. Hur kunde det gå så fel och varför valde vi som vi gjorde? Smaken är förvisso delad liksom baken, men ändå. Vi borde valt annorlunda.

Ägglikören får lämna plats. Till nästa jul åker den ur Aladdinasken. Körsbär i likör blev vinnare när svenska folket sa sitt. Frågan är bara hur de tänkte när de röstade… Jag menar hur fasen kan man rösta in den där runda sliskiga saken som smakar blä!?

Jäklar vad det har snöat de senaste dagarna, och mer ska det tydligen bli. De som för någon vecka sen gnällde över att det var snöfritt lär få så det räcker nu. Skotta på säger jag för vi som bor i lägenhet i stan slipper det.

För första gången på många år sägs julen bli vit i hela landet. Dock inte i alla sammanhang för högtidshelger inbjuder till festligheter och ibland kan det gå överstyr. För de allra flesta innebär ändå julen möjlighet till några dagars extra ledighet och samvaro med släkt och vänner. Så även i vårt fall. Julafton går i samklang med bror och dennes familj. Annadag jul ser vi bland annat fram emot släktresonemang på restaurang. Men först blir det kaffekopp med tillhörande kakfat och dopp.

Kanske kommer jag mig också för att ta några bilder av vår vinterfagra stadsspark och publicera här någon av de närmaste dagarna. Beror på om helgen ger utrymme för mer frekvent bloggande än på sistone. Fast det avgörs av dagsform och om det finns något i pipelinen att fundera kring.

Läste en sån där fråga-folket-fråga i tidningen. Den löd: Vilken kändis skull du vilja ge en julklapp och i så fall vad? Vad svarar man?

Vilken helg det blev. Thåströms visade upp sig hos Skavlan. Ibra i Barcelona, i och med det också inför en hel fotbollsvärld. Snacka om succéinhopp av den väldige Ibra. Fan va skönt att Barca satte stopp för Real. Fast utan Puyols brytningar vete fasen hur det slutat.

Att Thåström inte skulle sitta i stolen och snacka var väntat. Det är inte musikikonens grej. Istället låter han musiken tala för sig. Det räcker långt, förbaskat långt. Boxen damp ner i brevlådan i förra veckan och med den en dvd med en underbar spelning på Olympen från 2006. Har du mot förmodan ännu inte införskaffat boxen är det dags.

Och idag har det regnat igen. Sicket (o)väder vi haft på sistone. Nog för att jag föredrar milda vindar framför kyliga dito, men allt detta regnande börjar bli lite väl mycket. Att vi bor i ett avlångt rike med växlande temperaturer och väder är inget nytt. Idag har vi sannerligen bjudits på kontraster för på radion sa de att det varit under minus 30 i nordligaste delen av landet. Tack och lov slipper vi det!

Inledde med att hylla helgen och avslutar där också. Sicken middag min hjärtevän bjöd på igår kväll. Och så mysigt vi hade det. Supergo middag i tv-soffan i skenet av levande ljus, vinst för Barca och en fin avslutning på en helg fylld av intryck av såväl musikkonstnär som målande dito.

Påsken står för dörren. En av våra många högtider. Undrar vilken högtid som rankas högst i vårt avlånga rike? Många skulle kanske säga julhelgen. Men håll med om att påsken är bättre.

Fast bäst är ändå midsommar. Den tiden på året när vi laddar inför varma sommardagar och sommarfagra kvällar. Vissa somrar slår våra förhoppningar in. Andra gånger går det inte lika bra.

Tillbaka till påsken och mitt påstående att den har mer att ge än julen. Och egentligen är det inte alls konstigt att jag tänker så. Den här årstiden går vi mot ljusa dagar.

Julen må vara mörk och mysig. Men påsken är ljus, livfull och mindre kravfylld. Vi behöver inte jaga efter paket. Det räcker med några godisfyllda ägg. Och en knippe färgglatt ris. Dessutom är det den tiden på året då ljuset har återvänt. I jultid känns det avlägset.

Planerna för helgen är ytterst vaga. Vädret avgör, som för många andra. Förhoppningsvis blir det någon timme ute i det fria i solens sken. (Om den behagar visa sig vill säga...)

Det blir dock några dagars extra ledighet och lite mer tid att umgås med familj och vänner. Behöver det för att ladda på nytt. Om det blir någon krogrunda återstår att se. Dagen efter dränerar och jag kan inte påstå att jag direkt brinner för det. Fast man är inte sämre än att man kan ändra sig sägs det...

Förhoppningsvis blir det tid över för att spisa go musik. Thåströms senaste är förstås första valet.

Titelspåret Kärlek är för dom är synnerligen vacker.
Desamma tolkningen av Dan Anderssons Den druckne matrosen sång.

Missa inte Linnéa eller Axel Almqvists park, inte heller Över sundet. Egentligen är vartenda spår värt att nämnas.

Thåström är magisk - igen. Men det visste vi redan. Eller hur hjärtevännen...

Påsk på er!

I morgon är det dags igen. Iklädd röd damask hemvistar oss Skäggige Mannen med säcken på svaj. Finanskris, lågkonjunktur och börsfall gör möjligen säcken lättare än smidigaste sidenkavaj.

Slaskigt och isigt på samma gång. Snackar förstås väder, eller snarare vädrets påverkan. Jag är ingen vinterfantast. Det vet du som läser min blogg. Men nog fasen är någon minusgrad att föredra i jämförelse med det slask och blask vi bjuds just nu.

Dessutom har det blåst som attan. Den gigantiska julgranen i city fick tillsyn idag såg jag under min lunch. Månne om det var ljusslingan som slängde och hängde efter all blåst.

Hjärtevännen kursar den här veckan. Åkte redan i fredags för att hälsa på mor och bror i huvudstaden. I morgon (torsdag) bär det av hemåt för gumman.

Det blir således i stort sett en vecka som jag tillbringat allena för mig själv. Bortsett från dottern med kille som dyker upp då och då. Enligt någon slags random-schematisk tidsaspekt.

I helgen bodde "Pimme" hos oss. Ur ett musikaliskt perspektiv vill säga. Blev en del timmar med Thåström och hans underbara musik. Passade på när jag var allena.

Har känt mig en aning rastlös i veckan. Kan nog bero på att tanten är bortrest, man tappar liksom rytmen. I morgonkväll ses vi igen, ska bli nice att få hem gumman. I vardagen tar man kanske lite lätt på allt. När man är ifrån varandra på det här viset märks det hur tight man blivit med varandra. Det känns lite tomt hemmavid.

Fredag blir en mysdag. Vi är båda lediga och det blir att nog att träna för att därefter ränna på stan och spana efter klappar. Även om det där med jul är en aning överskattat. Inte de lediga dagarna som ger tid till möten mellan släkt och vänner förstås. Däremot jakten på paket, en del verkar leva för det.

Fast den här julen borde vi kanske handla mer än förut. Få fart på hjulen. Sätta igång maskineriet igen. Men för det krävs förstås mer långtgående insatser än en månads köpfest.

Julen närmar sig och med den en del traditioner. Mycket går igen år efter år. För vår familj blir det en annorlunda julhelg. Mor gick bort i april i år och för första gången blir det en jul utan besök hos vår goa gumma.

I tisdags skrev jag om tiden som susar fram i turbofart. Om dottern och hennes nytagna körkort. Och annat som hör tiden till. Ikväll slog det mig att vi snart lagt åtta månader bakom oss sedan den tidiga morgon när mor lämnade det jordiska.

Vart har dagarna, veckorna och månaderna tagit vägen? Tiden tar inte paus. Stannar inte upp och lyssnar. Håller inte andan, inte mer än för ett kort ögonblick. Trots tidens flykt är minnet av mor fortfarande starkt. Det är intatuerat i själen och hjärtat. Kommer för alltid att vara så.

Nu närmar sig julen. Den första där inte mor är med oss. Vi bär dock minnet av henne med oss. Hennes värme och omtanke glömmer vi inte.

Tiderna förändras. Släkter kommer, släkter går. Undrar vad som kommer sägas om vår tid. Hur kunde de vara så blinda frågar man sig kanske om 50 år. När de tittar bakåt och konstaterar att vi missade allt. Att vi var för fokuserade på bilindustrin. På tillväxt och på att sälja fler kylskåp, fler fordon - mer av allt, och snabbare.

När regeringen i veckan presenterade sin krisplan för svensk bilindustri mässade Maud om bilkluster. Menade ministern månne klister... För tänk om det är på det viset. Att vi sitter fast och inte kan komma loss.

För att vi valde fel fil och körde vilse. För att kartan har förändrats medan vi satt bakom ratten och drömde om nya datorer och större husvagnar...

Det här är ingen domedagspredikan. Det handlar inte om det. Men håll med om att det verkar som om vi skitit i det blå skåpet. Åtminstone för stunden. Det reder sig med all säkerhet den här gången också. Risken är ändå att det svider rejält. Att vi får en del brännsår som kräver omfattande behandlingar och tuffa kurer.

Sen bör vi kanske ägna en tanke åt hur befolkningsstrukturen förändras. Tänker på urbaniseringen. Beräkningar visar att runt år 2020 bor 70% av mänskligheten i städer. 20 år senare tror man att siffran är uppe i 90%. Nittio procent!

Hur blir det då med logistik, miljö och transporter? Och hur stämmer det med vårt biologiska ursprung?

Våra förfäder föddes till en värld där tiden kretsade kring familjen och de små byar eller samhällen de levde och verkade i. Hur många människor utöver de allra närmaste mötte de under sin livstid? 50? 100? 200?

Idag möter de flesta av oss det varje dag. Utöver det matas vi med tusentals intryck och budskap. Hur många budskap och intryck blir det i en värld där de allra flesta bor i städer? Är vi verkligen skapta för den livsstilen?

Och tänk så många "döda" ytor det kommer att bli. Överflödiga platser som ingen besöker. Kanske blir den plats där du sitter just nu över...