Dust N' Bones

För min del har jag inte varit utanför hemmet sedan i torsdag. Nu är jag dock inställd på att det vara nog. I morgon SKA jag till kneget. Basta!

Kan inte förbise Carl Bildts förmåga att vända blad... Gång efter gång är karln i blåsväder. Och gång efter gång trampar Bildt på som om ingenting hänt. Senast under minnesceremonin i Sarajevo när han helt sonika vände ryggen till frågor om varför han besökte Sarajevo.

Innerst inne flurar förmodligen Fredrik Reinfeldt på vad han ska ta sig till med sin utrikesminister. Grejen är den att han inte kan styra och hantera Bildt som han önskar. Bildt går egna vägar. Inte alltid de mest upplysta  - liksom... Och att bli av med ännu en minister skulle inte direkt vara ett lyft för alliansen.

Juve-Lazio 1-1 i halvtid. Måtte Lazio bli första lag att plocka tre poäng av (hittills) obesegrade Torinoklubben.

Avanti Lazio!

Det var när jag gick omkring hemma igår kväll och tände värmeljus som jag slogs av tanken: hur många värmeljus förbrukas i vårt avlånga land under vinterhalvåret. Det lär vara miljoner och hemma bidrar vi med en hel del kan jag säga. Varje kväll glimmar ett gäng hos oss.

Värmeljusen fyller dock en funktion - eller kanske två. De förhöjer mysfaktorn och avger värme. Nu är det inte för värmens skull vi tänder på, det skulle nog inte vara en vidare bra affär med tanke på styckepriset. Massor av ljus blir det och jag upplever det som att påminnelse om en ny laddning alltid är nedplitat på inköpslistan. Detsamma med mjölk, åtminstone när ungdomarna är hemma.

Mona lämnar in och jag är inte det minsta förvånad. När det i början av 2007 stod klart att hon tackat ja att leda partiet skrev jag bl.a. att jag var tveksam och skeptisk. Mina farhågor besannades och i höstens val såg vi resultatet.

Uppehållet i elitseriehockeyn är över och ikväll är det omstart. Hjältelaget Luleå får vänta till torsdag när Timrå gästar Coop. Hittills har vi sopat banan med de som försökt sno poäng i vår egen kula. Keep going Luleå!

Efter två förluster och farhågor att vara på väg att falla tillbaka i ligan tog Lazio sig samman och spöade Napoli med 2-0 i söndags. Härligt! Snackisen efter helgens omgång var ändå Ibra som sänkte sina gamla polare i Inter. I dubbel bemärkelse genom straffmålet och senare genom att mangla Materazzi.

Apropå Italien och fotboll finns det massor att säga. Inte minst vad gäller fansens fyndiga banderoller. På webben har det skrivits många meter om det. Ett exempel är Milans supportrar som vid olika tillfällen använt sig av det här sköna budskapet riktat till Inters dito: Vi gör verklighet av era drömmar!

Kanske skulle Mona använt sig av frasen... det låter i alla fall bättre än alla ska med som jag förkastade första gången jag hörde det.

Vintern är här och jag har laddat med en ny och varm(are) jacka. När kylan biter sig fast gäller det att bita ihop och inte vika ner sig. För kom ihåg: snart är vi där igen, på isvägen en solig vårdag i slutet av mars.

Vi befinner oss i en mellanfas. Någon hoppas på snö och säger att det blir ljust och rent. Må så vara. Själv tycker jag att höstmörkret är mysigt och inte alls betungande som vissa hävdar. Snö får vi nog av ändå. Vi behöver inte gå omkring och vänta på att det ska klä in vårt landskap.

Visst är det härligt med elitseriehockey just nu! Även om det blev torsk i lördags kommer Luleå fortsätta skörda framgångar, förhoppningsvis redan ikväll när Linköping gästar Coop Arena. Flera lag har försökt följa oss i tempo och intensitet, följden har blivit att de tröttnat och då har vi gasat ifrån. Håller tummarna för en victory även ikväll.

Även Lazio ska ha en jätteeloge som fortfarande håller Milan, Inter och de andra bakom sig i serie A. I helgen växte avståndet och kommande söndag är det dags för derbynas derby - Derby Della Capitale. Det är omvända roller mot vårens derby när Roma stred i toppen och Lazio i de nedre regionerna. Nu toppar de ljusblå och raden av segrar växer för varje omgång. Måtte segerraden förlängas på söndag. Forza Lazio!

Så är man tillbaka här. Det tog sin tid och mycket har hänt sedan senast. Önskar jag hade mer att ge vad gäller bloggen. Kanske lossnar det nu när hösten kastar sin långa skugga över vårt avlånga land.

Fast de senaste dagarna (inkluderat idag) har verkligen varit vackra. Blå himmel och sol i massor och runt tiogradersstrecket dagtid. Lövträden skiftar från grönt till guldgult och dess blad dalar sakteliga neråt för att lägga sig likt en gul matta på backen.

Bevekelselöst och utan pardon klampar hösten in i vår vardag. Det är tid att städa undan växterna som gett färg åt uteplatser och balkonger.

Många har höjt på ögonbrynen efter valet. SD valdes in och sedan det har ingenting varit sig likt. Om medierna försökte hålla partiet utanför kameralinsen innan valet är det precis tvärtom efter. Det går inte en dag utan att SD nämns och debatteras. Man må tycka vad man vill om att de fick fler röster än V och KD och nästan lika många som C, men det är de facto på det viset. Egentligen borde vi inte vara så förvånade för det har pekat i den riktningen under lång tid. Vad SD sedan får ut av det här är en annan sak.

Nu till något roligare. Till mina "L-lag" som har inlett sina respektive säsonger lysande. Lazio toppar serie A tillsammans med Inter och Luleå Hockey är ensam serieledare efter de inledande omgångarna!

Jag har svårt att tro att det ser ut likadant när serierna summeras. Men fasen så skoj det är att se att de båda bjuder upp och baske mig påminner de inte om varandra på nåt vis: båda försöker spela offensivt och satsar framåt - och de överraskar.

Det ska bli intressant att följa de två och det skulle vara fantastiskt kul om de fortsatte i samma anda. Då blir vintern liksom mindre plågsam. För hur det än är kommer det en vinter i år också...

Romderbyt är över och visst fick det en släng av det jag antog här i fredags: omväxlande och opålitligt. Tyvärr besannades min spontana reaktion efter Floccaris uselt slagna straff där Lazio hade möjlighet att gå ifrån till 2-0.

I samma tiondel som bollen landade mitt på Romas keeper konstaterade jag det här kan komma att straffa Lazio... och visst fan vände Roma till 2-1 och fortsatt serieledning. Lazio får fortsätta kämpa för sin existens i serie A och på något sätt tror jag ändå att man lyckas. Det finns kvalitet för att man ska klara av det. Men det kommer bli tufft, särskilt efter Atalantas seger idag.

Jag förutspådde ett hett derby och ingen kan säga emot. Kanske blev det lite väl heta känslor i slutet och särskilt efter slutsignalen. Fotboll är passion på ett alldeles eget vis i Italien och för oss nordbor kan det te sig som om det spårar ur.

Barca lyckades inte besegra Espanyol i gårdagens derby. Det innebär att Real Madrid vid seger ikväll har vittring på tätplatsen. I skrivande stund leder Real med 1-0 hemma mot Valencia. Kan bli en tung fotbollshelg för oss som har hjärtat hos Lazio och/eller Barca...

Status: sol, regn, hagel i en salig röra. Där har du dagens väderläge. Normalt aprilväder med andra ord. Någon aska syns inte till. Även om himlen ibland är grå. Förkylningen är något mer återhållsam i eftermiddag. Hopp om bättring alltså.

Det blev en kort arbetsvecka och förkylningen har medfört att jag blivit hemma sedan i tisdags. Nu känns det dock som om bacilluskerna dragit sig undan en aning och jag håller tummarna för att de inte hittar tillbaka.

På söndag är det dags igen. Då spelas det som enligt många fotbollsvetare är derbynas derby. Tänker förstås på Derby della Capitale. Den här gången betyder matchen kanske mer än någonsin. Lazio kämpar i botten - Roma i toppen. Vinnande lag stärker sina aktier i varsin ände av ligatabellen.

Många ser Roma som favorit. Laget har ångat på i vår och radat upp segrar. Men det är alltid svårt att förutspå utgången i ett derby av den här digniteten. Kanske kan Lazio plocka poäng och därmed möjligen också förändra utgången i toppstriden. Räkna med ännu ett hett Romderby. Matchen sänds på Kanal 9 söndag kl. 18 - missa inte det!

Det börjar bli långt mellan gångerna här. Nog så långt. Verkar ha drabbats av en form av lågenergiläge vad gäller tankeflödets koppling till tangentbordet. Som om lusten försvann i takt med att snöhögarna växte. Vi har fått nog av skiten.

Munter inledning va. Men så är det också grått, snöigt och blåsigt idag. Nåja det gäller att inte vika ner sig. Det vänder snart och då ska jag hånflina åt snön när den formligen mosas under solens inverkan. När den tynar bort och blir till vatten.

Häromdagen beskrev jag hur det är att ha L-lagen som sina lag. I helgen som gick fick jag tyvärr fog för mina funderingar när mina tre L-lag kammade noll.Lazio torskade igen och är fortsatt illa ute i serie A.
Leeds misslyckades också men är ändå med i topp och jakten mot avancemang går vidare.

Värst sved förstås Luleå Hockeys förlust mot Timrå för i och med den var det tack och hej för säsongen. Vi får inte vara med och leka längre. Slutspelat istället för slutspel. Trist och jävligt tungt men gör man så lite mål som våra hockeylirare mäktat med i de senaste hemmamatcherna är inte annat att vänta.

Nu håller jag tummarna för att Hardys hjältar skräller och spelar hem guldet till huvudstaden.

Var är våren? Har du sett en skymt av den kan du väl vara så vänlig och skicka hit en laddning.
Vi behöver den. NU!

Ska snart iväg på ett möte och avslutar för den här gången. Vi ses snart (förhoppningsvis). Har många tankar som skulle behövas luftas, men det får bli en annan resa. En annan dag. När solen skiner kanske...
Skulle det se knasigt ut med texten som en grå klump utan radbryt osv. beror på det på min ovänskap med passagens blogg. Har funderat på att flytta mitt skrivande till en annan plats. Fast jag försöker nog ett tag till här, men det är skit med allt strul.
 

Sen drygt en vecka är det officiellt i och med att inbjudningskorten landade i brevlådor land och rike runt. Det blev ett 90-tal inbjudningar men många fler personer än så berörs. Nu är det bara att invänta svar och ladda inför den stora dagen.

Mitt i sommartid när solen står som högst ska vi ringa oss för gott. Hoppas på sol och ljumma vindar för det skulle kännas bra i fall solen valde att le i kapp med oss. För det här blir ännu en milstolpe i livet, dubbelt upp då bror och svägerska slår till samtidigt. Många blev förvånade, eller snarare överraskade. Kanske mest för att det vankas bröllop i dubbelformat.

Det har inte blivit många rader här på sistone och mycket har passerat revy sedan senast. Som Fredrik Lindström. Jag och hjärtevännen hade förmånen att vista hans föreställning i förra veckan. Det var en lysande tillställning som jag varmt rekommenderar. Det har skrivits spalt(kilo)metrar om föreställningen med den tvetydiga titeln Svenskar är också människor och jag nöjer mig med att hänvisa till nätet.

Sedan vi senast sågs har OS avslutats och avhandlats. Senast det begav sig gav jag uttryck för min skepsis till skidtävlingarna. Dock kan konstateras att jag blev fast vid ett par av loppen. Särskilt när Hellner gav oss högtidsstunder. Hockeylagets insats var lika blek som snödrivorna och det var inte många som bjöd på något extra. Annat än Niklas Bäckström som har utvecklats enormt.

Det är självklart omöjligt att fundera kring hockey utan att nämna hockeybjörnarna från Luleå – vårt favoritgäng. Nu har vi plötsligt allt i egna händer (igen). Frågan är om vi fixar det. Jag kan tänka mig att Rögles spelare brinner för att sabba bröderna Abbotts slutspelsplaner. Kan bli en rejäl holmgång i Ängelholm ikväll. Skulle det gå vägen väntar troligen en helt avgörande match mot Timrå kommande lördagskväll.

Mina L-lag har en märklig förmåga att ställa till det. Luleå Hockey, Lazio och Leeds (ja, Leeds finns i mitt hjärta sen årtionden tillbaka). Det är som om det vilar en förbannelse över lagen och fansen tvingas lida alla kval år efter år. För den skull ger vi aldrig upp. Inte förrän sista passet är slaget eller sista målet är gjort. Vi krigar till det bittra slutet – som likväl kan sluta i glädjerus. För så är det att följa L-lagen och de som inte har förmågan eller intresset att leva med sitt lag förstår inte. De kan inte ana hur överjävligt det känns efter en bitter förlust. Eller hur lustfyllt och berusande det kan vara efter en viktig vinst. Om någon timme vet vi: bittert eller berusande...
 

Med risk för att upplevas som en repriserande presentatör säger jag återigen: söndagen kom med sol och det blev en sån där dag som man har längtat så länge efter. Precis så inledde jag för en vecka sen här på bloggen. Men det tål att upprepas.

Av inledningen att döma inser du att vi bjöds på en härlig hjärtedags söndag. Och det får även gälla lördagen, så också den här (mån)dagen. Hoppas vädergudarna insett att vi behöver det här och att solens värmande strålar fortsätter tina upp en nästintill djupfryst nation.

OS – tja, vad ska man säga? Sämst när det gäller kanske. Fast ikväll bör Kalla fixa första medaljen… Inte för att skidskytte och skidor på längden är särskilt hett i min värld. Hockey är grejen, men där är inte sändningstiderna direkt optimala. Inte så länge man har ett arbete att gå till i alla fall. Men visst ska jag ta mig en titt på länets charmtjej ikväll och skulle det gå vägen får vi unisont skalla: GULD till Kalla.

Annars bjöd gårdagens sportvärld på både bu och bä. Krislaget Lazio vann med nye tränaren Edy Reja vid rodret. Härligt och hoppas trenden håller i sig för det har inte varit bra den här säsongen och förändringar var på plats.

Från Italien till Spanien. För Barca har det varit tvärtom och laget var obesegrat under La Ligas 21 inledande omgångar. Igår satte dock Atletico Madrid stopp för katalanernas framfart. Och det var rättvist. Barca stod inte riktigt att känna igen. En förklaring kan vara skadeläget. Ibra nätade dock igen och kanske var han Barcas främste igår. Kampen om ligatiteln blir stenhård och utmanaren Real ser tyvärr ut att vara i storform.