Dust N' Bones

Ikväll känner jag mig lite smågrinig, eller snarare lite stingslig. Orsaken är svårdefinierad. Kanske dagens samlade intryck satte sina spår ändå. Jaha, vad har han stött på idag då som format kvällen kanske du funderar nu...

Inga större händelser eller grubblerier säger jag. Men ett och annat påverkar såklart. Kanske mer än vi själva anar. En sak är dock säker. Jag mår sämre vintertid än sommardito. Vintern är ingen kul årstid. Mörkret är inte det som stör mest. Värre är kylan och de iskalla vindarna. Det är inte kul när vinden piskar en eller när snön yr kring skallen. Då kurar jag ihop och önskar att jag vore på en annan plats, med ett annat klimat. Idag visade sig ändå solen från sin gulaste sida och lyste upp vintervita snödrivor.

Nu går vi dock mot bättre tider och solen kommer sakteliga att värma alltmer under våra vandringar. Plötsligt en dag bjuds vi åter på ljumma vindar. Vindar som får oss att le och leva upp på nytt, som får oss att sluta kura under huvorna och som får oss att titta oss omkring. Den tiden kommer, var så säker. Blotta tanken får mig att le när jag sitter här och knapprar in orden.

Annat som får mig att le är Foppas comeback, eller snarare hans strul med visum. Det är som om det vore första gången han ska spela hockey i USA. Vad pysslar dom med där borta, eller är det för att flytta fokus från foten som visumfrågan har dykt upp..?
Även om jag tillhör den växande skaran som är spyless att läsa och höra om Foppas comeback måste man beundra killen. Tänk om alla hade samma drivkraft, då skulle många nå betydligt längre än de visste att de har förmåga till. Om Foppa sen får foten eller ej är än så länge skrivet i stjärnorna.

• TV4-play ska ha betalt för att visa TV-program i efterhand på webben - USELT!
• Per Ledin har ännu en gång visat prov på respektlöst uppträdande på rinken.
  Den här gången fick SAIK:s Majevsky känna på Ledins armbåge. Det är inte första gången - fegt Ledin!

Det är näst intill ofrånkomligt att snacka väder den här vintern. Vet inte vad vi gjort för ont för att förtjäna det här. Just nu visar termometern på minus 20 och det känns som om vi haft det på det här viset sedan jul. Söderöver avlöser snöovädren varandra och tåg fryser fast.

Vad är det som händer och varför? Vissa hävdar att det här är en hyfsat normal vinter. Att vi glömt hur det brukar vara och att vi blivit bortskämda med relativt milda och snöfattiga vintrar de senaste åren. Så kan det förvisso vara, men hur det än är med det är jag less på att frysa. Det går så långt att vi drar oss för att gå ut och man gör liksom bara det mest nödvändiga utanför hemmets väggar.

OS-hockey med Tre Kronor ikväll och jag hoppas vi bjuds mer strukturerad hockey än hittills i turneringen. Lagen har uppträtt hafsigt och spelet känns chansartat, oavsett vad Wikegård hävdar…

Inför OS hade damkronorna tydligen snackat om att spöa Canada. Efter utskåpningen i veckan frågar jag mig vilken värld di Svenske lever i för de var mer utspelade än någonsin. För övrigt är damernas hockeyturnering en affär mellan USA och Canada, övriga är statister. Som i bandy VM vill säga där finalen lika gott kan spelas i bäst av tre mellan Sverige och Ryssland.

En annan OS reflektion. Har råkat zappa förbi curlingsändningarna ett par gånger och undrar i fall fler än jag noterat att det är någon som liksom småstönar när Sveriges klot är igång? Får för mig att det är hesa damens bisittare.

Utförs-Anja måste man bara beundra. Sicket psyke tjejen har. Herrejösses vilken vurpa och ändå kämpar hon sig fram till brons dagen efter. Snacka om att visa värsta vinnarviljan!

Hänger på sportsnacket och konstaterar att helgen går i det ospårade spåret. Vi har inte satt schemat, vi har ingen gameplan. Vädergudarna verkar svika oss och det gör att vi knappast drar på långpromenad. Får försöka förnöja oss med annat, som fika på stan och hemmamys.

Avslutar med att önska Viktor lycka till ikväll i Grästorps playoffmatch mot Vimmerby.

Klockan 19 ikväll slår sig 1300 gäster ner i Blå Hallen i Stockholms Stadshus för att frossa i en nobel middag får vi anta. Nobelfesten drar igång och med den en massiv mediebevakning. Förmodar att det även ska tjatas en del om bröllopet som stundar mellan prinsessan och han den där Westling.

Fast jag ska medge att Nobelsfesten har en viss klang i mina öron och man ska komma ihåg att den är aktad och respekterad world wide. Tvivelsutan har namnet Nobel satt Sverige på världskartan i många sammanhang.

Tidigare idag tog Obama emot Nobels fredspris. Ett omdiskuterat val som dissas av många. Det finns de som hoppas att priset ska leda till att Barack Obama väljer en fredlig(are) bana under sin tid i ovala rummet. Hur det blir med det återstår att se.

Nobel i all ära men ikväll gäller annan aktivitet som i min själ har samma nobla klang som ovan nämnda tillställning. Det handlar om Luleå Hockey och deras kamp om poäng. Ikväll gästas Coop Arena av Timrå. Poängskörden på slutet har inte varit tillfredsställande för våra hockeyfavoriter och nu är det tid för tre points. Och med utgångspunkt att vi bestals chansen att spela om det i tredje perioden i Göteborg i tisdags torde hemmalagets revanschlusta brinna på högsta låga.

En mindre nobel historia är Ullared och galenskapen som utspelar sig i femmans dokumentär i shoppinghangaren. Efter att det snackats om det i fikarummet på våra arbetsplatser tog jag och hjärtevännen oss för att kolla in programmet. Det första vi slogs av var att det finns de som spenderar semesterdagar på stället – frivilligt. Kan inte begripa att man kommer på tanken. Gudskelov är jag och gumman på samma spår där. Fast man kan förstås inte låta bli att imponeras över kundtillströmningen. Huruvida det säger mer om oss människor eller om själva fenomenet låter jag vara osagt.

Vintern och snön lyser med sin frånvaro och jag är inte den som klagar, även om mörker råder då snön låter vänta på sig. Tids nog får vi nog av den vita varan och jag har inga problem med att strosa omkring på snöfria gator och torg…

Slutligen och i fall du undrar: Blå hallen inte är blå. Den är byggd i rött tegel.

Svinflunsan är i ropet och det skrivs, snackas och analyseras till den grad. Överallt pratas det om vaccin hit och vaccin dit. Om vaccin som inte räcker till och om de som skickas hem när de sökt sjukvård.

Frågan är förstås inte enkel. Fast nog verkar det svårt det här med logistik inom sjukvården. Är inte bara när det vankas anstormning av den här arten som problem uppstår. Inför svinflunsatider torde det dock ha gått att styra upp på ett mer effektivt sätt.

Som det nu har blivit verkar vi landat i en form av moment 22. Är man sjuk och ber att få komma på besök för att säkerställa om man har flunsan eller inte får man vackert stanna hemma. Allt för att inte smitta andra, i fall att liksom. Känns som om sjukvården inte önskar ta emot oss när vi väl blivit sjuka. Jag trodde det var syftet med sjukvård. Håll med om att det inte alltid är lätt att veta hur man som rättstrogen medborgare bör agera.

Och borde det inte heta vaccsvin istället för vaccin...

Måste nämna några rader om hockeyhjältarna i vårt röd-gul-svarta gäng. Elitserien går in i en intensiv fas nu. Massor med matcher väntar och det gäller att hänga på nu. Som Luleå gjorde i matchen mot HV igår kväll när laget vände 2-3 till 5-3 på några minuter i slutperioden - härligt!

Apropå Elitserien kan noteras att Rögle är ett märkligt gäng: sämsta hemmalag – bästa bortadito. Samma lag är bäst i box play, snäppet bättre än Luleå som är tvåa i den tabellen.

Noteras ska också att Luleå är i topp i flera kategorier. Dock inte vad gäller att undvika utvisningsbåset. Där är vi näst värst efter HV. Lyckligtvis har lagets boxplay fungerat lysande så här långt!

I söndags bjöds jag på fars dagsfika hos dottern. Bock och tack. Det var trevligt men det som ändå värmde mest och som fortfarande gör mig rörd varje gång jag läser det är de vackra orden du skrev på din blogg. Ord som värmer och berör mer än det mesta kan jag lova dig, tack än gång!

Skummade igenom DN under min lunch idag, som för övrigt bestod av en ljummen, halvdan cheese på Max. En av sidorna i DN hade en fet rubrik vars innebörd gick i stil med "Lågkonjunkturen slår till". Nederst på samma sida hade Jaguar köpt annonsplats.

Den fashionabla biltillverkarens rubrik löd ungefär: "Din för endast 472 000 kronor." Ena halvan berättade att allt fler tvingas leva på a-kassa. Den andra föreslog att vi ska tjacka en kärra för en halv miljon...
Skulle funka som beskrivning av epitet mischmasch.

Visst är det märkligt. För någon månad sedan pekade allt uppåt. Sedan hände något. Jänkarna insåg att de levde på lånad tid. Plötsligt gick allt åt fanders och som salt i såren slog lågkonjunkturen till.

Förut fick vi lära oss att USA är motorn i världsekonomin. Att det är jänkarna som drar oss framåt. Undrar vad som sägs när finanskrisen ska upp till analys av "experterna" om sådär fem år.

Får vi månne lära oss att det var jänkarnas omdömeslösa utlåning och byggande av luftslott som fick hela havet att storma?

Ska bli intressant att se hur det som hände kunde hända. Eller ska vi kanske skippa analysen och gasa på nytt. För vi verkar inte ha lärt oss särskilt mycket av tidigare kriser. Den här slår värre än värst.

Det har nästan gått så långt att man drar sig för att kolla eller lyssna på nyheterna. Är man inte nedstämd är risken överhängande att man drabbas av farsoten. Det snackas om varsel, varsel och åter varsel -följt av rapporter om att börserna faller...

Till råga på det har jag fått en släng av halsont och förkylning som inte medger träning. Det blir att vila den här veckan för att komma igen så snart det känns okej.

Hej och hå.

Men va fasen. Det är nu vi ska hitta ljuspunkter i tillvaron och för oss med röd-gul-svart-själ fungerar Luleå Hockey som uppåttjack.

Efter en hopplös start är vi med på allvar och ingen går säker när Norrbottens Björnar är på jakt. Ikväll väntar TIK på bortais och självklart ser jag fram emot att den förlustfria sviten förlängs. Men det blir tufft för både Bartecko och Johnsson vilar pga. skador.

Nu kör vi!

Senaste Bondrullen är inte mycket att komma med. För att kortfattat beskriva den säger jag: Rörig och helt utan charm. Betyget på en 10-gradig skala blir en svag 4:a.

Om Bondfilmen får lågt betyg ger jag däremot högsta betyg till vår middag i lördagskväll. Synnerligen trevligt sällskap och massor med god mat och välsmakande viner.

Hjärtevännens efterrätt (citronpaj) i samklang med den italienska citronlikören Limoncello satte en klockren punkt för ätandet. Grymt gott och perfekt att knyta ihop middagen med.

Att det nästan hann ljusna innan vi kom oss i säng vittnar om många och långa samtal. Men som sagt - det var riktigt trevligt och vi ser redan fram emot nästa gång.

Gumman är på tjänsteresa i veckan och det känns lite ovant och tyst hemmavid. Men ikväll kommer dottern med kille och då får jag sällskap.

Amerikanska presidentvalet är i fokus och såvida inte något ytterst märkligt in-träffar lär Obama kliva upp på podiet som vinnare. Blir det så ska det bli intressant att se vad han kan åstadkomma. Om det går att genomföra de förändringar han snackat om det senaste året. Om USA kommer att avsluta sitt militära "experiment" i Irak, osv.

Elitseriens tabell är uppochnervändavärlden... För vem hade trott att Rögle och Skellefteå skulle toppa serien efter 18 omgångar. Inte jag i alla fall. Ikväll bjuder brorsan på hockeykväll.

Luleå möter serieledarna Rögle i Ängelholm och vi följer matchen via TV. Deras son hockeyliraren "Vicke", som numera "centrar" i KHK, är på plats i arenan. Hoppas du får en trevlig kväll "Vicke"!

Synd på Mietinens skada, killen har producerat i match efter match. Men ändå, Luleå är klassen bättre än för någon vecka sedan. Nu finns det linjer i spelet och jag blir inte förvånad om vi norpar tre points ikväll. 4-2 till Vårat Gäng låter som ett spelbart resultat. Vi säger så...

Amerikanska presidentvalet närmar sig. Om en vecka är det dags. Då ska en vinnare utses. Frågan är vem som vinner och vem som försvinner. Obama sitter i förarsätet.

Den här gången lär vi väl ändå inte tvingas bevittna ett fuskval i stil med när felräkningar och märkliga domslut såg till att Bush besatte Vita Huset...

Obama verkar gå hem, främst hos de yngre, och jag tror baske mig att han tar hem spelet. Främst för att många vill se nåt nytt. Det har liksom blivit för mycket av allt. Finanskris, krig och elände har satt djupa spår.

Starkaste hotet mot Obama kan paradoxalt nog vara hans framgångar. Många demokrater kanske fått för sig att segern är klar, att de inte behöver rösta. Sedan kan man fråga sig hur väl prognoserna stämmer med verkligheten. Det har hänt förr att de visat sig vara felaktiga.

Om Obama äntrar presidentposten får vi hoppas han inser att:
We can bomb the world to pieces. But we can´t bomb it into peace.

Här kan du läsa Lindas förklaring till hur ordet DÅRE lär dig vem som är åsna respektive elefant i valet...

Nog om detta. Nu till en annan historia som jag av någon anledning fick för mig att publicera i det här sammanhanget. Fråga mig inte varför, tycker bara att den är rätt kul - den går under namnet "Åldersnoja!?".

Kvintensen lyder ungefär: Har du någonsin sett en person i din egen ålder och tänkt "jag är glad att jag inte ser så gammal ut...". Här kommer storyn, håll tillgodo:

Jag heter Berit och jag satt i väntrummet hos min nya tandläkare. Jag läste ett diplom på väggen och upptäckte hans namn. Plötsligt kom jag ihåg en lång, elegant mörkhårig kille med samma namn, som gick i samma klass som mig, för ungefär 30 år sedan.
Kan han vara samma kille som jag hade varit lite förälskad i på den tiden?
När jag sen fick se honom skakade jag snabbt av mig tanken. Denna halvskalliga, grå man med rynkigt ansikte var alldeles för gammal för att ha varit min klasskamrat.
Efter att han hade undersökt mina tänder tog nyfikenheten över och jag frågade om han hade gått på Enskede gymnasieskola.
- Ja, det hade han, svarade han.
- När gick du ut då, frågade jag.
- Jag var i avgångsklassen 1978, sa han.
- Du var i min klass! Jag log.
Han såg närmare på mig. Sen sade denna fula, gamla, halvskalliga, ohövliga, feta och elaka man:
- Vad undervisade du i då?

Fredagsmys hemmavid är vad som gäller ikväll. Är tillbaka på banan igen efter några dagars svacka. Siktar på att fortsätta i samma stil. Nu får det räcka för den här gången...

Jag och gumman ska snart landa i TV-soffan. Ser fram emot hundrameters duellen ikväll mellan jamaicanerna Bolt och Powell - kan bli en höjdare.

Mys i höstmörkret väntar för att ladda upp för i morrn. Låter som om vi ska på värsta grejen. Men det är inte riktigt på det viset.

Fast en del aktiviteter blir det. Först TV puckshockey live i Boden. Men då blir det jag och brorsan. Där backar kärestan. Vi drar vid niotiden för att se två matcher är det tänkt.

Hemma i Luleå igen byter vi kulturevenemang och tar oss an Kulturnatten. Ett storstilat evenemang som bjuder på musik, uppträdanden och shower i alla dess former.

Fjolårets upplaga bjöd på en del sevärda inslag. Hoppas årets version tar ytterligare ett steg i rätt riktning. Bluesafton i Teaterrestauranegen låter nice.

Det är ett annorlunda evenemang då det är fri entré till det som bjuds.

Blev hemma tre dagar på grund av hosta och halsens härjningar. Men nu kör vi igen och jag ser fram emot att besöka gymmet igen. Kanske i helgen. Är ett par veckor sen nu.

Hade tid över när jag kurerade mig hemmavid i veckan och satte mig för att följa repubikanernas inledande event inför presidentvalet i USA.

Jösses vilken nationalistisk tillställning.

Ett intensivt flaggviftande och USA-skanderande som påminde mer om en basketfinal mellan USA och Spanien. Det var nästan lite kusligt över det hela.

Särskilt som publiken dominerades av äldre gubbar i hatt och tanter i röd-vit-blåa kreationer...

Får en känsla av att McCain är etter värre än Bush. Vore så fallet och om - huujeda mig - McCain står som vinnare i presidentvalet kan man befara det värsta.

För det var mycket prat om tiden när McCain var krigsfånge under Vietnamkriget. Flera knöt an till att "denne man" minsann stod upp för Amerika under åren som fånge och fick det till att "det är den sortens ledare vi behöver"...

Perkulatorn puttrar och Zoegakaffets njutningsfulla arom gör sig påmind. Kladdkakan är på upptining, grädden vispad. MUMS, dags att avsluta.